Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 35 - Civilingenjörsutbildningen i Uppsala, av Tore Vänngård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Civilingenjörsutbildningen
i Uppsala
Denna höst startar vid Uppsala universitet
utbildning av civilingenjörer, med
specialinriktningen teknisk fysik. Ursprunget till
utbildningen finns i en skrivelse från 1957 till
Universitetsutredningen, där fysikprofessorerna
Per Ohlin och Kai Siegbahn i Uppsala bl.a.
anförde:
Under de senaste åren har vi emellertid
observerat en avsevärd stegring i efterfrågan på
akademiskt utbildad arbetskraft dels från
industrihåll, dels från andra laboratorier, där
fysisk-teknisk forskning bedrives i olika former
såsom inom atomenergiverksamheten,
försvarsforskningen, medicinska forskningen etc. Detta
är ju endast självklara yttringar av den nu
välkända teknikerbristen. Vi vill emellertid
framhålla att den utbildning som universiteten
för närvarande ger de studerande i fysik och
närliggande ämnen icke är avsedd för blivande
tekniker inom industri eller ovan berörda
forskningsverksamheter.
Vi har haft tillfälle att ganska ingående
diskutera dessa frågor med framstående
representanter för olika industrier och vi har därvid
erfarit ett nyvaknat stort intresse från
industrihåll att få till stånd en rationell teknisk
avrundning av den nuvarande
universitetsutbildningen så att även universiteten skulle kunna
bidraga till rekryteringen av kvalificerade
tekniker. Vi anser det ganska naturligt att
universiteten inte i längden kan bortse från
näringslivets (och studenternas egna) önskemål
i detta hänseende. Härtill kommer emellertid
att även ur den s.k. grundforskningens
synpunkt vore det synnerligen betydelsefullt om
forskarutbildningen fick en rationellare
utformning. Det är i själva verket ej längre
möjligt att bedriva ett någorlunda framgångsrikt
forskningsarbete inom fysiken eller dess många
tillämpningsområden utan vissa
grundläggande tekniska insikter.
Hur skulle man kunna ge dessa akademiker
som ville söka sig till industri eller syssla med
experimentell forskning de nödvändiga
tekniska insikterna? I samma skrivelse föreslås, att
en till ingenjörsexamen förande utbildning
inrättas vid Universitetet i Uppsala. Det var
emellertid inte fråga om en civilingenjörsexa-
Fil. lic. Töre Vänngård, Uppsala
378.962(485)
men, utan målsättningen var mera begränsad.
Tre terminers studier efter filosofie
kandidatexamen skulle leda till en
universitetsingenjörsexamen. Undervisningen skulle omfatta
både teoretiska och tillämpade tekniska ämnen.
Man kan förmoda att en av förslagsställarna,
Kai Siegbahn, utnyttjat de erfarenheter han
fått under sin tid som professor vid KTH i
Stockholm, och att i viss mån undervisningen
vid avdelning för teknisk fysik varit förebild
för förslaget. Ohlins och Siegbahns förslag togs
1959 upp till behandling av
Universitetsutredningen och det diskuterades med bl.a.
representanter för KTH. Man enades om att
utbildning enligt Uppsalaförslaget efter vissa
kompletteringar, vilka bl.a. medförde förlängning
av studietiden med ytterligare en termin, i
stort sett skulle bli likvärdig med en
civilingenjörsutbildning.
Universitetsutredningen utformade och ingav
ett förslag, som har lett fram till att
undervisningen hösten 1962 har kunnat sättas igång
för en försöksperiod på tre år. Här skall en
två-årig utbildning efter filosofie
kandidatexamen leda till en civilingenjörsexamen likvärdig
med den, som avläggs vid avdelning för
teknisk fysik vid de tekniska högskolorna. En
närmare utredning av utbildningens utformning
och kostnaderna har gjorts av en kommitté
bestående av professorerna Kai Siegbahn, Per
Ohlin och Ivar Waller i Uppsala, professorerna
Gudmund Borelius och Einar Lindholm vid
KTH, ordföranden i KTH:s avdelningsråd för
teknisk fysik, avdelningschef Nils-Henrik
Lundquist samt direktör Halvard Liander, Asea.
Utbildningens utformning
Innan den studerande får tillträde till den
egentliga två-åriga civilingenjörsutbildningen,
skall han ha avlagt filosofie kandidatexamen.
De här aktuella ämnena matematik, teoretisk
fysik med mekanik, fysik och kemi kan
kombineras på många olika sätt till en sådan
examen, men för de blivande civilingenjörerna
har föreskrivits två betyg i vart och ett av
ämnena matematik, teoretisk fysik med mekanik
och fysik, medan kemi ingår som en kurs i
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 34 gßfi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
