Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 35 - Värmebehaglighet hos golv, av Christer Bring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
länge tämligen osäkra4-10. Däremot kan man
med tillräcklig noggrannhet mäta värmeflödet
från foten eller temperaturen under fotsulan.
Det förra mäts lämpligen med en
värmeflödes-mätare enligt hjälpväggsprincipen, fig. 2, och
det senare med hjälp av termoelement, som
fästs vid sulan. Det liar visat sig att
värmeflö-desmätaren bör bestå av en 0,3 mm tjock
härdplastfolie med 3x3 cm2 yta11,12.
För tillräckligt tjocka, icke skiktade
golvmaterial kan värmebehagligheten dock
uppskattas med hjälp av "värmetrögheten" b (tyska:
"Wärmeeindringzahl", engelska: "therma]
iner-tia").
b = V.
/.-c-p = -—
UV
Väm*°C
Därvid mäts värmeledningsförmåga 1, speci-
X
a =
fikt värme c och densitet o, tabell 2;
CQ
är temperaturledningsförmågan; b bör vara
mindre än ca 700 för att golvet skall kännas
behagligt för bara fötter vid rumstemperatur.
Står man högst 5—10 min på samma ställe kan
t.ex. 1—2 cm kork och 3—5 cm betong anses
tillräckligt tjockt för en sådan uppskattning4.
Temperaturen i kontaktytan {t k) mellan golv
G och en bar fot F, omedelbart sedan den
satts ned kan approximativt beräknas enligt
formeln13’14 ■4
t k
bF- tF + bG- tG
bF + t>G
VIV
där bF kan antas vara 108
m2°C
För omräkning av värmeeffekt kan användas
relationen 1 kcal/h = 1,163 W.
Beklädd fot
Kalla golv. Värmebehagligheten hos golv, som
beträds med skor och strumpor, då golvet har
lägre temperatur än rumsluften har studerats
experimentellt15, M. För försöken valdes
betonggolv och trägolv, som erfarenhetsmässigt
ansågs vara "kalla" resp. "varma". Sex manliga
individer med olika kroppskonstitution och i
åldrar mellan 20 och 49 år var
försökspersoner. De hade perlonstrumpor och skor med 9
Kopparbeläqqninq
Komtantantråd
Härdplast
Fig. 2. Skiss av värmeflödesmätare enligt
hjälpväggsprincipen"; kopparbeläggningen anbringas på
galvanisk väg (lämplig tjocklek för här avsett
ändamål är 0,3 mm och ytans mått 3 X 3 cm).
mm tjocka sulor (6 mm läder + normala
isolerings- och andra skikt) på fötterna. Fotbe-
klädnadens värmegenomsläppstal A = ^ ("Wär-
medurchlasszahl"), i vilket man inte tar
hänsyn till övergångsmotståndet, var omkring
W
10—20(,,; <5 betecknar sulans tjocklek.
Stationära förhållanden rådde beträffande
rumsuppvärmning och golvtemperatur.
Efter en halvtimmes förberedelser, varvid
fotsulan gavs utgångstemperaturen 34°C, pågick
varje försök i 4 h. Försökspersonen kunde
därvid sitta, stå stilla eller gå några steg på
golvytan, vars storlek var 2,4 x 2,4 m, dvs. ungefär
motsvarande ett kontorsrum. Foten fick hållas
på samma plats på golvet högst 10 min. Dessa
försöksbetingelser och det sätt, på vilket
kroppsvärmen regleras, medför, att stationära
förhållanden för värmeströmmen från foten
inte uppnåddes.
Under hela försöksperioden mättes
temperaturen under fotsulan och värmeflödet från
foten till golvet. Samtidigt skulle försökspersonen
tala om sina subjektiva känslor av behaglighet
eller obehag i fötterna. Fötternas tillstånd
betecknades som "kallt" när lian kände behov att
gå för att motverka vidare avkylning och
"iskallt" när han av denna anledning snarast
ville avbryta försöket.
Tabell 2. Data för golvmaterial
Golvmaterial
g
kg/m3
l
kcal
m h°C
c
kcal
kg^C
b = ]/). CQ
kcal
m2h*°C
b — y X cg
Ws^
Marmor .............. 2 700 2,5 0,2 37 2 600
Betong ............... 2 200 1,5 0,25 29 2 000
Gjutasfalt ............. 2 100 0,7 0,3 21 t 500
Keramiska plattor ..... 2 200 0.9 0,2 20 1 400
Vinylplast ............. . 1 600—1 800 0,20—0,35 0,3 10—14 700—1 000
Linoleum ............. 1 200 0,15 0,4 8,5 600
Hårda träfiberskivor . . . 1 000 0,11 0,4 6,5 450
Ekparkett ............. 700 0,14 0,5 7 500
Furubräder ........... 500 0,12 0,5 5,5 380
Korkplattor ........... 500 0,07 0,5 4 280
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 34 932
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
