- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
936

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 35 - Värmebehaglighet hos golv, av Christer Bring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Varmefiodt
W

Fig. 11. Värmeflöde frän konstgjord fot pä fyra
olika golv". A 1 mm vinylplast + 1,5 mm kork pä 5 cm
betongundergolv, B 5 cm betong, C 5 mm kork pä
5 cm betong, D 20 mm lövträ pä betong.

Avqiven värmemänqd
Mi

Fig. 12. Frän konstgjord fot avgiven värmemängd
som funktion av tiden och avseende samma försök"
som i fig. 11.

För temperaturmätningarna används en
liknande fot. Sedan tre olika alternativa
utföranden studerats, har man valt en cylindrisk dosa
med väggar av härdplast och botten av
gummiduk. I dosan finns en horisontell,
elupp-värmd platta och två horisontella metallskivor
med stora hål, fig. 10. Dessa skall bl.a.
förhindra alltför kraftig blandning av vattnet, när
man flyttar dosan. Avståndet mellan dem har
valts så, att denna konstgjorda fot ger
mätvärden, som liknar dem man får med en naturlig
fot22, fig. 9. Om termoelementet fästs så att det
inte får direkt kontakt med golvet, registreras
en långsammare temperatursänkning, när foten
sätts ned.

För såväl värmeflödes- som
temperaturmätning av värmebehaglighet hos golv har i
Tyskland normerade förfaranden föreslagits.
Värmeflödesmätning bör ske vid 18°C
golvtemperatur, men kan genomföras även vid andra
temperaturer, eftersom mätvärdena enkelt kan
reduceras till 18°C. Metoden är av denna
anledning användbar vid mätning i färdiga hus.
Temperaturen skall vara jämnt fördelad genom
hela bjälklaget. Mätfotens utgångstemperatur
skall vara 33°C, och mätningen skall pågå un-

der 10 min. Till grund för bedömningen skall
läggas totalt avgiven värmemängd efter 1 och
10 min, tabell 4. Exempel på mätvärden som
kan ha intresse i Sverige är sammanställda i
figurerna 11 och 12 samt i tabell ö23.

Som resultat av mätningarna kan man ånge
följande. Trä, korkplattor och korklinoleum
känns behagliga för bara fötter, som vilar högst
några minuter på samma ställe. Linoleum och
vinylplast måste läggas på t.ex. underlagspapp
för att kunna anses behagliga om undergolvet
består av betong. Alternativt kan man välja
undergolv med lägre densitet än 1 000 kg/m3,
vilka dock inte alltid har tillräcklig hållfasthet.
Stengolv känns kalla för bara fötter, såvida
man inte har golvvärme. Det är givet att
undergolvet kommer att inverka vid de längre
försökstiderna, speciellt när man har tunna
golvbeläggningar. Golv i nybyggda hus kan kännas
kallare än normalt på grund av att
undergolven ännu har hög fukthalt och därmed hög
temperaturledningsförmåga.

Temperaturmätning av värmebehaglighet22
sker från det ögonblick mätfoten sätts ned i
10 min. Rums- och golvtemperaturen skall vara

Tabell 4. Förslag till schema för klassificering av golv med
hänsyn till avgiven värmemängd2’; (utgångstemperatur hos "foten"
+ 33°C och hos golvet + 18°C)

Betyg

[-Behag-lighets-klass-]

{+Behag-
lighets-
klass+}

Avgiven värmemängd i
kWs „

-t- efter

ma

1 min 10 min 20 min
Särskilt god värmebehaglighet I < 36 < 172 < 255
God värmebehaglighet ........ II 36—46 172—264 255—419
Ej tillräcklig värmebehaglighet III 46—59 264—360 419—585
Kallt för fötter .............. IV > 59 > 360 > 585

Tabell 5. Exempel på mätvärden på avgiven värmemängd från
konstgjord fot på olika golvkonstruktioner(de romerska
siffrorna anger behaglighetsklass enl. tabell 4)

Golvkonstruktion

Golvets . .. , . kWs

tempe- Av8lven varmemangd i

ratur vid

[-mätningen-]

{+mät-
ningen+}

vid 18°C efter
1 min 10 min 20 min

22 mm furubräder på reglar,
lagda utan fyllning på betong- 16,4 30,2 131 201
bjälklag ..................... I I I
2,5 mm linoleum på betong- 17,8 50,2 329 584
bjälklag ..................... III III III
2,5 mm linoleum på 1,5 mm grå- 17,8 41,9 172 264
lumppapp på betongbjälklag . . II II II
0,7 mm PVC-skikt på 6,5 mm
filtmatta och 0,1 mm polyeten- 21,3 29,3 104 171
folie på betongbjälklag ...... I I I
9 mm keramiska plattor på 3,5
cm betong på 2 cm styren- 7,9 60,6 394 655
skumplast ................... IV IV IV
20,2 75,3 511 853
4 cm natursten på betongbjälklag IV IV IV

936 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 35

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0966.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free