Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 35 - Värmebehaglighet hos golv, av Christer Bring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Värmeqenomslöppstal %
W
>h
Tid
Fig. 16. Yttemperatur som funktion av tiden hos
golvet i ett rum med 4 X 5 m golvyta, 2,5 m höjd
och 5 m* fönsteryta, som värmts upp från 5°C
utgångstemperatur inomhus vid — 10°C temperatur
utomhus’*; temperaturen beror på tillfört värme,
uppvärmningstid och golvets värmetröghet. A gäller
för värmeeffekten 3,49 kW (3 000 kcal/h) och B för
1,16 kW (1 000 kcal/h). Värdena 550, 1 100 och 1 550
anger golvets värmetröghet.
för en bar fot på trä efter ca 15 min blir lägre
än för en beklädd fot beror på att värmeflödet
minskar, när fottemperaturen sjunker. Den
bara fotens temperatur sjunker snabbt, medan
den beklädda foten avkyls långsamt.
Värmege-nomsläppstalet X/6 för fotsulan är inte
konstant för en bar fot, fig. 15. För den beklädda
foten blir detta värde däremot i stort sett
konstant.
Behaglighetskänslan beror förutom på
avkylningen också på avkylningens hastighet, tabell
8. Sålunda känns en avkylning av 11,5°C
under 4 h lika obehaglig för en beklädd fot som
ca 12°C avkylning känns för en bar fot på 10
min. I förra fallet avges 2,3 • 106 Ws, medan
6,3 • 105 Ws ger samma verkan i senare fallet.
Tabell S. Samband mellan avkylning av fotsulan, värmeförlust
och behaglighetskänsla för beklädd och bar fot16
Subjektiv
värmebehaglighet
Beklädd fot Bar fot
Avkylning Avgiven Avkylning Avgiven
av fotsulan värme- av fotsulan värme-
under 4 h mängd under 10 min mängd
under 4 h under 10 min
kWs kWs
°C m2 °C m2
<6 < 1 460 <4 < 350 behagligt
6—9 1 460—1 880 4—6 350—500 ännu behagligt till
kyligt
9—11,5 1 880—2 300 6—12 500—630 kallt
>11,5 > 2300 >12 > 630 iskallt till smärt-
samt
20mln
Tid
Fig. 15. Förändring med tiden för
värmegenom-släppstalet X/8 för bar och beklädd fotsula på trä
och betong"; A betong och trä, beklädd fot, B
betong, 20°C, bar fot, C betong, 12°C, bar fot. D trä,
20°C, bar fot.
Kontinuerlig och intermittent
uppvärmning
Om värmeanläggningen i ett hus har
tillräcklig kapacitet och huset är tillräckligt
värmeiso-lerat är två viktiga förutsättningar för
behagliga golv uppfyllda, i de fall man också har
kontinuerlig uppvärmning. Vid intermittent
uppvärmning krävs dessutom att golvens övre skikt
har sådana fysikaliska egenskaper, att de
snabbt kan värmas upp. Den golvtemperatur,
som inställer sig under uppvärmningsperioden,
beror på värmekapacitet och
värmeledningsförmåga hos ytskiktet". Är golvbeläggningen
tunn inverkar även undergolvet.
Uppvärmning av kalla byggnadsdelar har
behandlats analytiskt25. Resultaten liar tillämpats
på golv där b är 550, 1 100 och 1 550 i rum av
normal storlek, fig. 16—18. Vill man att golvet
skall kännas behagligt under
uppvärmningsperioden bör materialet ha lågt värde på b
Golvets yttemperatur
’C
Eventuellt värmeisoleringsmate-
WsVi
m"C
Golvels vörmetröqheI
Fig. 17. Yttemperatur som funktion av
värmetrögheten hos samma golv som i fig. 16 efter en timmes
uppvärmningstid; A och B är enligt fig. 16.
938 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>