Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 37 - Industriforskarens villkor, av Björn Tell - Fartygsuppläggningarna ökar - Ett 60 t reaktorkärl - Sortimentet av djupfrysta livsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lönefrågan har tagits upp än mer ingående av
Norman Hilberry8, chef för Argonne National
Laboratory, Illinois, som framhållit, att en
differentiering måste ske, så att de verkligt
skapande förmågorna betalas efter en högre skala,
än som gäller för dem som enbart sysslar med
utvecklingsarbeten. Det är även viktigt att
upprätthålla en sådan lönestandard att den yngre
staben uppmuntras. Härigenom avvärjer man
också konkurrensen utifrån om de egna
förmågorna. Detta gäller särskilt begynnelselönerna.
I fråga om slutlöner, låter man vid Argonne
dessa plana ut vid något olika åldrar beroende
av individuella olikheter i att åstadkomma
nyskapande resultat. Sålunda sker utplåningen
senare för toppforskare, medan sådana av mera
begränsad vetenskaplig förmåga utsätts för
denna tidigare.
Vid sidan av lönefrågan är det viktigt att
företagsledningen i sin personalpolitik
uppmärksammar vissa status-skapande faktorer.
Sålunda är Hilberry angelägen understryka att
några grundstenar i en universitetsorganisation
bör bibehållas och utvecklas inom
forskningsorganisationen. En sådan grundsten är den
akademiska friheten. Det är en princip som är
lättast att hävda, men oftast är mest missförstådd.
Forskning kan endast ledas indirekt, dess kurs
kan endast bestämmas av vetenskapliga
argument, inte genom order.
Den andra grundstenen är, att
organisationen måste erbjuda de nödvändiga kontakterna
med kolleger. Då en forskare inträder i
organisationen, måste han vara övertygad om att
han får gelikar med skarpa hjärnor och
skapande sinne, så att hans eget behov av
tankestimulans tillfredsställs.
Den tredje grundstenen är, att forskaren
garanteras erkännande i egenskap av skapande
och producerande individ. Anonymitet och
skapande verksamhet är ömsesidigt uteslutande
begrepp. Den sanne forskaren begär endast att
hans resultat erkänns för vad de är, men att
detta erkännande ges är absolut nödvändigt för
att han skall fortsätta att forska effektivt.
Den fjärde och sista grundstenen inom
universitetsorganisationen, som Hilberry vill ha
uppmärksammad, är att de för forskning och
nyskapande nödvändiga hjälpmedlen finns
såväl nu som framgent. Det innebär att
bibliotek, verkstäder, laboratorier och andra
nödvändiga hjälpanordningar och tjänster underhålls
och utvecklas för att ge forskaren ett effektivt
bistånd.
Vem är forskare!
Den tidigare nämnde Leprince-Ringuet2 ger en
beskrivning på de egenskaper som en god
experimentator måste äga. Särskilt understryker
han betydelsen av att det råder samma
förhållande inom ett större forskningsprojekt, som
mellan en lärare och hans lärjungar. Han
poängterar att vid de lagarbeten som
forskningen ofta tenderar till att bli, är en
specialisering nödvändig, men den lika nödvändiga
inpassningen i laget stärker den moraliska
tågan i varje forskare.
Men den sanna forskningsattityden har
kanske bäst beskrivits av Robert Mulliken9, även
kallad Mr. Molekyl för sina framstående
forskningar över molekyler, som ledde till ett
nobel-pris på 1920-talet.
Vad är då denna forskningsattityd? Kort och
gott en attityd där det högsta värde åsätts idén
om den objektiva sanningen. Men forskaren har
lärt av erfarenhet, att det är mycket svårt att
finna och uppdaga sanningen, och att det finns
stora chanser för fel. Forskningens första mål
är att finna hur naturen verkligen är, dvs. att
klarlägga vår nuvarande värld,
människosläktet inberäknat, bland alla de oräkneliga former
som den skenbart skulle kunna antaga. Som
forskare är människan engagerad i ett spel mot
naturen. Naturen spelar med pokeransikte och
en viss obeveklig humor. Naturen synar dock
varje bluff — förr eller senare. Ibland direkt,
ibland genom arbeten av någon
forskarkollega. Den blivande forskaren lär sig snart att
bluff bara är slöseri med tid och krafter i det
spelet.
Forskningen behöver frihet — frihet att
överbevisa och pröva de mest fantastiska
hypoteser, om så skulle behövas. I universiteten tar
sig detta form av akademisk frihet.
Forskningen är även en naturligt allierad till demokratin.
Forskningen är däremot motsatt allt förtryck,
diktatur och varje grad av patentmedicinering
från regeringshåll.
Litteratur
1. Mencken, H L: A Mencken chreslomathy. New York 1956
s. 12.
2. Leprince-Ringuet, L: Atoms and men. Chicago 1961.
3. Mareson, S: The professional commitments of scientists
in industry. Research Management 4 (1961) h. 4 s. 271—275.
4. Likert, R: Supervision. International Science & Techn.
3 (1962) h. 3 s. 57—62.
5. Shepard) H: The dual hierarchy in research. Research
Management 1 (1958) h. 3 s. 177—187.
6. Royer, S: Two ladders of advancement. Chem. & Eng.
News 39 (1961) h. 43 s. 108—112.
7. Liljeblad, R: Tankar och funderingar. Uppsala 1960 s. 198.
8. Hilberry, N: Elements of basic management philosophy.
Chicago 1953.
9. Mulliken, R: How a scientist thinks. Context 3 (1961)
h. 1 s. 12—15.
Fartygsuppläggningarna ökar i många länder.
Av det upplagda tonnaget i augusti 1962 var t.ex.
529 000 brt brittiskt, 570 000 liberianskt och 340 000
norskt. Samtidigt har världshandelsflottan ökat med
ca 437 000 brt genom nybyggen på en månad.
Ett 60 t reaktorkärl av tjockväggigt syrafast stål
skall 1963 levereras av Uddeholms AB till en
kemisk industri i Japan. Ett kärl av samma typ
levererades 1961 till en av Storbritanniens största
kemiska industrier.
Sortimentet av djupfrysta livsmedel i
konsumentförpackningar har inventerats av
Djupfrys-ningsbyrån i april 1962. Sedan föregående år har
antalet artiklar ökat från 135 till 177, medan antalet
förpackningar förblivit i stort sett konstant.
980 TEKNISK TIDSKRIFT 19(52 H. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
