- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
1016

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 38 - Skräddarvetenskap, av Joel Lindberg - Den industriella expansionen i Finland, av WS

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bringades tyget före fixeringen. Om vi kallar
formbarheten F och fixerbarheten S, kan man
visa, att den maximala hållning man kan
använda utan att riskera rynkor efter
ångpress-ningen bör vara proportionell mot F/1-5.

Om man har format och fixerat någon del av
plagget, är det nödvändigt att fixeringen
bibehålls under plaggets användning. Eljest återtar
plagget den form, t.ex. de rynkor, det hade
före pressningen. Ångpressning ger i
allmänhet inte en permanent fixering, om plagget
senare utsätts för väta.

Ett plagg, som sytts ihop av två olika tyger,
kan också rynkas eller ändra form vid
användning eller tvätt, om de båda tygerna t.ex.
ytter-tyg och styvnadsfoder, skiljer sig ifråga om de
därvid uppkommande
dimensionsförändringarna. Rynkor och formförändringar kan också
uppkomma i ett plagg, som sytts samman av två
stycken av samma tyg men med styckena tagna
på olika led. Tygers dimensionsförändringar
kan nämligen variera med riktningen.

Man kan visa att ett plagg, som sytts ihop av
två olika tyger, bör vara utfört så att det tyg,
som har den största böjningsstyvheten, får ta
upp tryckspänningarna. Förfar man på detta
sätt, får man ett plagg, som tål betydligt större
relativ dimensionsförändring, än det plagg,
som erhålls om de båda komponenterna byter
plats. Skillnaden i relativ
dimensionsförändring i de båda fallen är lika med förhållandet
mellan de båda tygernas böjningsstyvheter. Det
här nämnda förhållandet är sannolikt orsaken
till att konfektionärerna vill att ylletyger skall
ha lämpligt värde på krympningen. Denna
skall vara tillräckligt stor för att
styvnadsfod-ret skall ta upp tryckspänningarna, men inte
så stor att styvnadsfodret bucklas.

Slutord

Jag har här angett en metod att angripa ett för
textil- och konfektionsindustrin viktigt men
samtidigt mycket komplicerat problem.
Utgående från denna metod kan man studera
mindre delproblem i detalj samt utveckla nya och
bättre metoder för att karakterisera och mäta
tygers mekaniska egenskaper. Sambandet
mellan tygets och fiberns egenskaper kan också
klarläggas. Vidare bör det vara möjligt att
klarlägga hur tygets egenskaper beror av de olika
processerna vid tillverkningen. De här
skisserade undersökningarna borde också göra det
möjligt att systematiskt utveckla
fibermaterialet och textilvarorna.

Den här angivna metoden upplyser oss i och
för sig inte, om ett visst fibermaterial är bättre
än ett annat vid tillverkningen av ett visst
plagg. Rent teoretiskt skulle en platta av vilket
material som helst kunna användas för
tillverkningen av ett plagg, förutsatt att materialet har
den lämpliga kombinationen av mekaniska
egenskaper. Det är emellertid sannolikt att
konfektionsindustrins material kommer att i
framtiden till stor del baseras på polymerer i form
av fibrer eller i annan form. Man vågar då

hävda, att en fördjupad kännedom om
egenskaperna hos tunna plattor och skal kommer
att vara av utomordentlig betydelse inte bara
för textilindustrin utan också för
syntetfiberindustrin och den kemiska industri, som
levererar råmaterialet till den sistnämnda.

Den industriella expansionen i Finland. Den
finländska industrin producerade under 1960 ungefär
tre gånger så mycket som under förkrigstidens
rekordår 1938. De tre senaste åren har utvecklingen
varit särskilt snabb. Volymmässigt steg
industriproduktionen 1959 med 9 %, 1960 med 13 % och 1961
med 8 %; den gynnsamma utvecklingen har
fortgått även under 1962, vars första kvartal visade en
ökning av 7 %.

Inom Finlands traditionsenligt stora industri,
skogsindustrin, stampar den egentliga träindustrin på
stället, medan cellulosa-, pappers- och
kartongindustrierna ökar sin produktion mycket starkt (tabell
1). Produktionens volymindex (100 basåret 1954)
steg för pappersindustrin 1961 till 192. Detta år
sattes inte mindre än åtta nya pappersmaskiner i gång
i landet. Utvecklingen inom kartongindustrin har
varit ännu snabbare beroende på
strukturförändringarna inom varudistributionen och på
förpackningsområdet överhuvudtaget. Under 1962 har dock
cellulosa- och pappersindustrin nödgats skära ned
produktionen, vilket åtminstone temporärt kommer
att minska utvecklingstakten.

De senaste åren har metallindustrin gjort
skogsindustrin rangen stridig som landets största
industribransch. Skogsindustrin utgör dock ännu den
dominerande exportindustrin med 70 % av exporten,
medan metallindustrins andel varierat mellan 14 och
16 %. Skogsindustrins expansion har starkt
bidragit till utvecklingen inom metallindustrin, då de
stora maskinbeställningarna från den inhemska
skogsindustrin har givit goda möjligheter till tekniskt
samarbete mellan de båda industribranscherna.

Den finländska metallindustrin har efter kriget
levererat ca 10 % av antalet beställda
pappersmaskiner i världen, och ett finländskt skeppsvarv har
byggt världens största dieseldrivna isbrytare.
Metallindustrin mer än fördubblade sin produktion
under 1950-talet, och även efteråt har
produktionsökningen varit stor: 16 % 1960, nästan 7 % 1961
och 9 % första kvartalet 1962.

Trots den glädjande industriella utvecklingen
hittills är förutsättningarna för att Finland skall
kunna lösa sina ekonomiska problem och upprätthålla
full sysselsättning ingalunda lätta att nå. De har
utretts av en särskild kommitté, bestående av cheferna
för de ekonomiska forskningsinstituten i landet.
Enligt kommitténs beräkningar är en av
förutsättningarna, att industriproduktionen under 1960-talet ökas
med 5,9 % per år. Detta är alltså mer än den 50 %
ökning under 1960-talet som OECD har uppställt
som mål för hela Västeuropa (B Wahlroos i
Fin-landia 1962). WS

Tabell 1. Den finländska cellulosa-, pappers- och
kartongindustrins produktion och export 1950 och
1961 i tusental ton

Produktion Export

1950 1961 1950 1961

Cellulosa .......... 1 195 2 928 879 1 441

Papper ........... 628 1 706 505 1 382

Kartong .......... 135 698 89 573

1016 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 37

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/1046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free