Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 38 - Svenska kärnkraftplaner, av Sigge Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska
kärnkraftplaner
621.039(485) : 621.25
Kärnenergin får i Sverige säkerligen sin
ojämförligt största användning för produktion av
elkraft. Man räknar nu med att minst en
tredjedel av erforderlig elenergi måste genereras
med värmekraft mot slutet av 1970-talet. Om
man härvid måste helt lita till importerade
bränslen, skulle handelsbalansen påverkas
avsevärt, och kraftproduktionen skulle bli
känslig för störningar i bränsleförsörjningen.
Kärnkraftens roll
i energiproduktionen
Den andel kärnkraften kan få i
kraftutbyggnaden under 1970-talet beror givetvis på dess
ekonomi. Tekniken på området utvecklas
snabbt, varför man kan vänta att såväl
anläggnings- som driftkostnaderna för kärnkraft
kommer att falla. I dag tycks de huvudsakligen
bero på anläggningens storlek därför att varje
reaktor kräver relativt många och dyrbara
servisanläggningar. I flera länder räknar man med
att kärnkraft från stora stationer skall kunna
konkurrera med vanlig värmekraft redan
under 1960-talet.
Då driftkostnaderna är relativt låga för
kärnkraft, bör man i framtiden ikunna fylla behovet
av värmekraft huvudsakligen med kärnbränsle.
Man anser i dag att kärnkraften bör svara för
större delen av den utbyggnad av
värmekraften som fordras under 1970-talet. Detta
innebär att man omkring 1980 bör ha
kärnkraftverk för 3 000—4 000 MW eleffekt i drift. Även
om priset på olja skulle förbli lika lågt som nu,
anses en sådan utbyggnad av kärnkraften vara
ekonomiskt försvarlig.
Med hänsyn till ekonomin bör man enligt
dagens uppfattning ha en första
kärnkraftstation på 300—400 MW eleffekt färdig i början
av 1970-talet, ytterligare två i drift vid
1970-talets mitt och 1—2 stora stationer i drift
årligen under senare hälften av 1970-talet (Tekn.
T. 1962 s. 598).
Kraftreaktorprogrammet
Ägesta kraftvärmeverk
Ågesta-verket väntas bli färdigt 1962 och vara
i drift 1963. Det har beräknats kosta 175 Mkr.,
men har blivit dyrare beroende på den ökning
av byggnads- och monteringsarbetet som blivit
nödvändig för att man trots förseningen av
Ur AB Atomenergis petita för budgetåret 1963/64.
vissa leveranser skulle kunna hålla
tidsprogrammet. Dessutom har höjningen av
omsättningsskatten och den allmänna prishöjningen
ökat kostnaderna. Man räknar nu med en
kostnad på 185 Mkr.
Under en första period skall AB Atomenergi
driva reaktorn för att utvinna de erfarenheter
som igångsättning och drift vid hög effekt
kommer att ge. Sedan skall Vattenfallsstyrelsen
under en tid sköta reaktorn, varefter
anläggningen övertas av Stockholms Elverk.
Marvikens kraftstation
Marviken-verket planerades ursprungligen med
en tryckvattenreaktor för 105 MW eleffekt.
Man har nu vid AB Atomenergi utrett
möjligheterna att utföra Marviken-reaktorn för svagt
anrikat uran vid normal drift därför att
sådant bränsle kan utnyttjas bättre än naturligt
uran. Vidare har man studerat olika sätt att
möjliggöra utnyttjning av stationen för drift
med kokarreaktor.
Man sysslar nu med ett omfattande
utvecklingsarbete för stora kokarreaktorer med eller
utan intern överhettning av ångan. Resultaten
av experiment och beräkningar är gynnsamma.
Om Marviken-reaktorn görs för tryckvatten,
kan de erfarenheter som man behöver för
konstruktion av en stor tungvattenkokare erhållas
genom att man utrustar stationen med en extra
turbin för direktånga.
På grund av de lovande resultat, som
erhållits vid de nämnda utredningarna, har Asea
föreslagit att Marviken-stationen utformas för
drift med tungvattenkokare och med
möjlighet för intern överhettning av ångan. Vid AB
Atomenergi anser man att detta skulle ge
värdefulla erfarenheter utöver dem som kan
göras med tillsatsturbin (Tekn. T. 1962 s. 858).
Vattenfallsstyrelsen, Atomenergi och Asea
avser att under 1962 projektera
Marviken-statio-nen med en kokarreaktor för 200 MW eleffekt.
Härigenom kommer projektets utförande att
försenas med ca 1 år, men detta anses
försvarligt genom att man får möjlighet att ta ett
större utvecklingssteg.
Fullstora kraftreaktorer
Under de närmaste åren kommer en stor del
av arbetet vid AB Atomenergi att ägnas
utveckling av stationer för 400—500 MW eleffekt,
baserad på erfarenheter från Ågesta och
Mar-viken. Tungvattenkokare med intern
överhettning har som nämnts visat sig mycket
lovande, och utvecklingsarbetet skall därför till
största delen inriktas på denna reaktortyp.
Beslutar man att direkt göra
Marviken-reaktorn till en kokare, kommer större delen av
arbetet att ägnas åt detta projekt. Man skall dock
fortsätta arbetet på reaktorer för 400—500 MW
eleffekt så att ett fullständigt underlag finns
när beslut fattas att bygga en sådan station för
idrifttagning i början av 1970-talet. Härvid
utnyttjas erfarenheter från Halden-reaktorn och
det nyligen började samarbetet med Kanada
och Storbritannien.
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 37 1031
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
