Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 38 - Nya metoder - Hjullastare för 4—8 t, av BoJ - Svetsning av högsmältande metaller, av Bratt — SHl - Gasreduktion av syrehaltig koppar, av SHl - Svårantändliga plaster, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smältande metallen att reagera med en halogengas
varvid en gasformig metallhalogenid bildas.
Denna förening reduceras vid fogen varvid metallen
fälls ut och bildar tvetsgodset. Detta uppges få
samma hårdhet och sammansättning som
grundmetallen.
Termokemisk svetsning utförs vid 590—815°C. En
fog görs på 1—5 min, och processen är så enkel
att den kan utföras i en fabrik; användning av
vakuum är inte nödvändig (Materials in Design
Engineering aug. 1962 s. 9) . Bratt — SHI
Gasreduktion av syrehaltig koppar
Raffinering av koppar har sedan århundraden
tillbaka bestått i smältning, oxidation, avlägsnande av
slagg och reduktion med trästänger (polning). Trots
att raffineringsprocessen rationaliserats genom
användning av mekaniska hjälpmedel och en oerhörd
förstoring av chargen har polningen varit
allena-rådande ända till för kort tid sedan, då en
användbar metod för gasreduktion hade utarbetats i USA.
Man har funnit att reduktion med naturgas, som
består av metan, koldioxid, kväve och litet högre
paraffiner upp till pentan, går mycket trögt och tar
alldeles för lång tid. Om naturgasen emellertid
reformeras till koloxid och väte, blir reduktionen
tillräckligt effektiv och snabb.
Detta utnyttjas nu vid raffinering av koppar från
konvertern. Den smälta metallen innehåller som
föroreningar huvudsakligen svavel, syre och järn.
Den renas i en gaseldad roterugn genom oxidation.
Den bildade slaggen skummas av och återförs till
konvertern. Om oxidationen drivits långt nog,
innehåller kopparn nu bara syre som förorening.
Syrehalten kan vara upp till 0,6—0,7 %, och den
minskas genom reduktion med reformerad
naturgas som blåses in i smältan genom formor i
ugnsväggen. Vanligen sänks syrehalten till 0,2 % men
ibland till 0,03—0,05 %. Genom användning av gas
i stället för trästänger undviker man ett smutsigt och
riskabelt arbete, förenklar reduktionen och
förbilligar kopparraffineringen avsevärt.
Naturgasen reformeras i en apparatur, bestående
av en luftförvärmare, en gasblandare och en
katalysatorkammare. Vid igångsättningen värms
katalysatormassan upp till 540°C med en ström av
förvärmd luft. Denna blandas sedan med naturgas
ungefär i förhållandet 3:1. När den reformerade
gasen nått önskad temperatur minskas
luft-gasförhållandet något (Chemical Engineering 12 juni 1961 s.
100, 102; L Klein i Journal of Metals aug. 1961 s.
545—547). SHI
Fig. 2.
Hjullastare Allis-Chal-mers TL-20 för
4,4 t.
Fig. 3.
Hjullastare Hough
Payloader för
8 t.
och höjden med hytt 2,9 m. Den har en dieselmotor
på 114 hk och väger 10,5 t. Högsta lasthöjd är
3,8 m och markfrigången är 0,46 m.
Allis-Chalmers TL har 4,8 t lastförmåga hos
största maskinen TL-30, fig. 2. Den något mindre TL-20,
fig. 2, lastar 4,4 t och väger 11,5 t. Den har en
dieselmotor soin ger 145 hk vid 2 200 r/m. Den har
hydraulväxel och mekanisk växellåda samt
säkerhetshytt som standard. Största fria tömningshöjd
är 3,0 m.
Hough Payloader har som största maskin, fig. 3,
en fyrhjulsdriven lastare för 8 t last. Den har en
turboladdad dieselmotor på 300 hk och väger 22 t.
Maskinens motviktsbalansering är unik. Man har
fyllt däcken på bakhjulen med ett tungt pulver som
totalt väger 4 t. Detta belastar således ej axlar och
ram. På detta sätt sänker man tyngdpunkten, ökar
däckens sidostyvhet samt minskar risken för
hjulspinn. BoJ
Svetsning av högsmältande metaller
Vid svetsning av tunn plåt av högsmältande
metaller enligt vanliga metoder måste man gå till så hög
temperatur att materialet omkristalliserar i den
vär-mepåverkade zonen som härvid blir spröd. Man har
därför utarbetat en ny metod kallad termokemisk
svetsning vid vilken svetsgodset fälls ut ur en ånga
och alltså inte smälts. Härigenom kan temperaturen
hållas så låg att ingen omkristallisering uppstår.
Vid den termokemiska processen bringas den hög-
Svårantändliga plaster
Fastän inga organiska plaster ännu är fullständigt
brandsäkra har man under senare år kunnat öka
materialens svårantändlighet avsevärt till rimliga
kostnader (jfr Tekn. T. 1959 s. 834; 1960 s. 1102).
Antimonoxid har länge använts för behandling av
textilier och har blivit det viktigaste medlet att göra
PVC svårantändlig. Stora mängder av denna plasl
innehåller nu antimonoxid. Under senaste tid har
man funnit sätt att ändra oxidens struktur så att
den färgar plasten mindre och gör den mindre opak.
Vidare har man funnit att trifenylstibin ger plasten
stor svårantändlighet utan förlust av
genomsynlig-het; den är visserligen för dyr för praktisk
användning, men man kan kanske finna andra
antimonför-eningar som är tillräckligt billiga.
Fosforhaltiga monomera mjukningsmedel, såsom
trikresylfosfat, kresyldifenylfosfat, alkyldiarylfosfat
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 38 1Q33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
