Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 38 - Böcker - Principles of manufacturing materials and processes, av A Denell - Die hydraulischen Pressen, av C Westberg - Electromagnetic waveguides and cavities, av Olle Nilsson - The science of surface coatings, av HJ - Synthesis of optimum control systems, av L von Hámos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning elektroerosivt, med ultraljud och med
elektron-stråle.
Ehuru boken är avsedd för amerikanska
universitetsstudier torde den väl kunna nyttjas som
uppslagsbok av verkstadsfolk i Sverige, särskilt som ett
stort antal litteraturreferenser lämnas. Den är
modern, välskriven och innehållsrik. A Denell
Die hydraulischen Pressen, av Gerhard Oehler.
Hanser, München 1962. 294 s., 267 fig., 6 tab.
64 DM.
Föreliggande bok, som är den andra delen i en
serie om verktygsmaskiner, innehåller huvudsakligen
maskinbeskrivningar med tyngdpunkten lagd på
hydrauliksystemet. Inledningsvis berörs
hållfasthetsberäkning av stativet, varvid olikheterna mellan
hydrauliska pressar och mekaniska pressar behandlas.
Kapitlet presshydraulik utgör en fjärdedel av
boken och behandlar tryckmedium, tryckledningar,
tätningar, pumpar, arbetscylinder, vätskebehållare
och ventiler. Den relativt utförliga behandlingen är
avsedd för driftingenjörer. En läsare, som väntar
sig ingående utredningar rörande hydraulik, får
söka dessa i speciallitteraturen.
Ett 20-tal fullständiga scheman för olika sorters
hydraulpressar visas i den följande framställningen,
och förf. går in på de olika varianter, som finns
bland hydraulpressar för plåtbearbetning,
kallbearbetning och varmbearbetning. Här behandlas varje
enskild presstyp ingående och olika
konstruktions-detaljer, såsom smörjsystem, signalsystem för
överbelastning, styrsystem och inspänningsanordningar
skärskådas. Maskinernas egenskaper diskuteras och
kraftbehov och presshastighet jämförs med
motsvarande data för en mekanisk press. Som exempel
beskrivs gummi-högtryckspressar enligt Guérin,
Mar-form-, Hidraw-, Hydroform- och
Wheelon-förfaran-dena. I ett bihang ges i en tabell riktvärden på
kraft-och energibehovet för 22 olika presstyper.
Boken, som är typografiskt fullödig, är avsedd för
konstruktörer och driftingenjörer. C Westberg
Electromagnetic waveguides and cavities, av
Georg Goubau. Physics and technology bd 5.
Pergamon, London — New York 1961. 656 s.,
225 fig., 12 tab. 5 £.
Föreliggande utgåva är en översättning till engelska
av den 1955 på Wissenschaftliche Verlagsgesellschaft
m.b.H., Stuttgart, utkomna "Elektromagnetische
Wellenleiter und Hohlräume". Boken baserar sig till
stora delar på vetenskapligt originalarbete utfört av
G Goubau, R Honerjäger och R Müller vid Jenas
universitet mot slutet av andra världskriget. Detta
har gjort, att framställningen har fått karaktären
av en sluten enhet; något som är ovanligt att finna
bland läroböcker.
Inte fullt halva utrymmet ägnas åt en mycket
utförlig redogörelse för teorin för vågledare och
speciellt kaviteter. Särskilt intressant är behandlingen
av störningsmetoder för beräkning av
resonans-frekvenser. I de följande avsnitten utvecklas en
teori för system av kopplade vågledare och kaviteter,
som ger exakta metoder att beskriva dessa system
med hjälp av ekvivalenta scheman. Tack vare att
författarna har bemödat sig om att redovisa även
enklare mellanräkningar och fysikaliska argument,
blir boken trots sin omfattning och sitt avancerade
innehåll synnerligen lättläst. En läsare med
normala högskolekunskaper i matematik behöver sålunda
knappast någon hjälplitteratur för att få full
behållning av boken, som alltså är lämpad för självstu-
dier. Det är emellertid att beklaga, att den nu på
engelska utkomna versionen har getts en dålig
typografisk utstyrsel. Figurerna och ekvationerna har
kopierats från den tyska originalutgåvan.
Kvaliteten på denna kopiering är inte alltför hög. Så t.ex.
saknas ofta bråkstreck samt pius och minustecken.
För den, som behärskar båda språken, är på grund
härav den engelska versionen mycket svårare att
läsa än den tyska.
Boken kan emellertid trots detta rekommenderas
den, som önskar att grundligt studera denna del av
mikrovågstekniken. Detta gäller då med det
förbehållet, att för svenska läsare den tyska
originalutgåvan med bättre typografi är att föredra, trots ett
högre pris (89 DM). Olle Nilsson
The science of surface coatings, redigerad av H
W Chatfield. Benn, London 1962. 594 s., ill. 147
sh.
Denna teknisk-vetenskapliga handbok, som
författats av 23 brittiska specialister, behandlar färg- och
lackkemi samt därmed sammanhängande problem,
såsom teorin för filmbildning, färglära, reologi,
korrosion och användningen av moderna
analysmetoder, t.ex. spektroskopi och gaskromatografi.
Framställningen av torkande oljor och andra oljor
samt hartser, pigment, fyllmedel, lösningsmedel och
mjukningsmedel behandlas utförligt. Även
emulsionsfärger, förbehandlingen av de ytor, som skall
målas, samt målningstekniken avhandlas.
Boken måste anses vara av stort värde för varje
färg- och lackkemist. Härtill bidrar inte minst de
många litteraturreferenserna. Trycket och
utförandet i övrigt är av hög klass. HJ
Synthesis of optimum control systems, av
Shel-don S L Chang. McGraw-Hill, New York —
London 1961. 381 s., ill. 91 sh.
I föreliggande, avancerade teoretiska bok har förf.
känd professor vid New Yorks universitet och själv
aktiv på området, lyckats på ett pedagogiskt sätt
framställa de viktigaste moderna landvinningarna
inom servoteorin. Det är ytterst tacknämligt, att en
lärobok nu föreligger, som behandlar relativt
moderna delar av detta ämne. Det befinner sig
nämligen i en explosionsartad utveckling, och de flesta
originalpublikationer är så skrivna att de är mycket
svårtillgängliga.
Denna bok understryker de konkreta
utgångspunkterna för teorierna och även resultatens praktiska
värde. Titeln anger att det är fråga om optimala
regleringssystem. Ordet optimal har under senaste
tiden fullständigt devalverats, så att nästan varje
uppsats innehåller ordet optimal i sin titel.
Fyra huvudmetoder för systemoptimering
behandlas. Wiener’s metod går ut på att minsta kvadratiska
summa eller integral över felen skall göras till
minimum. Denna metod utvidgas även till att omfatta
icke stationära störningar samt samplade system.
Förf. ger här även en god framställning av
stokas-tiska signalers statiska egenskaper samt en del
viktiga relationer för dessa egenskaper.
Ett kapitel med nyare teori är byggt kring den
ryske forskaren L S Pontryagins
"maximum-princip". Denna tillämpas t.ex. vid programmering av
ett styrsystem, där man med användning av
maximal framdrivnings- och bromskraft skall på
kortaste tid nå till ett givet mål. Dylika frågeställningar
är betydelsefulla inom rymdtekniken.
Regleringssystem görs nu ofta adaptiva, dvs.
självinställande. Man använder då minst två reglerkret-
1040 TEKNISK TIDSKRIFT 19(52 H. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
