Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 39 - Kartverket under 1960-talet, av Börje Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Numren på de olika delområdena (fig. 3)
motsvarar det år som respektive område skall
fotograferas. 1 betyder alltså att området skall
flyg-fotograferas år 1961, 2 år 1962 osv. I det
sjuåriga omdrevet kommer område 1 att
fotograferas 1961 och nästa gång år 1968. I det
tioåriga omdrevet fotograferas område 1 år 1961,
1971 osv.
Det har förutsatts att i södra och mellersta
Sverige varje område i stort sett
färdigfoto-graferas under det angivna året, varefter
endast smärre kompletteringar kvarstår till
följande år. I norra Sverige beräknas
fotograferingen av varje delområde pågå två år med
eventuella kompletteringar det tredje året.
Förekommer flera ogynnsamma fotograferingsår
efter varandra, finns naturligtvis även risk för
förseningar. Genomsnittligt bör dock
kartverkets fotograferingskapacitet för närvarande
vara tillräcklig för omdrevets planenliga
genomförande. Vid särskilt gynnsamma
väderleksbetingelser är det sannolikt att vissa områden kan
påbörjas ett år före planen.
Fotograf er ingstidpankt
Lämpligaste tidpunkt för
omdrevsfotografe-ringen har varit en fråga som även föranlett
livlig diskussion. Tyvärr är det ej heller
möjligt att på denna punkt tillgodose alla
konsumentönskemål. De bildanvändare som är
beroende av att i bilderna se markytan, t.ex.
lant-mäteriet, väg- och vattenbyggnadsverket,
kartverket och de privata kartläggningsfirmorna,
är intresserade av en tidig fotografering, innan
löven har slagit ut. Skogliga bildanvändare
däremot har som regel ställt krav på att
fotograferingen skall ske efter lövsprickningen. I
denna påtagligt kontroversiella fråga har
Kartverket tills vidare ej kunnat ge några löften
i den ena eller andra riktningen. Med de
resurser, som för närvarande disponeras, kan
omdrevet ej genomföras om inte Kartverket
har möjlighet att fotografera när lämpligt
väder inträffar. Situationen är för närvarande
den, att vårperioden till största delen utnyttjas
för flygfotografering från lägre höjder för
spe-cialäiidamål, varför under normala år en
relativt liten del av resurserna kan tagas i anspråk
för omdrevsfotografering före lövsprickning.
Kamera och stråkplanering
Fotograferingen kommer att ske med
vidvin-kelkamera med bildformatet 23 • 23 cm och
kamerakonstanten 15 cm.
Flygstråken planeras mitt i varje våd av
ekonomiska kartans bladindelning (huvudstråk).
Stråkavståndet blir därför 5 km.
Övertäckningen i stråkled är 60 % ± 5 %. (Inom områden
där fotokarta skall framställas planeras i vissa
fall "mellanstråk" i bladkanterna.)
Flyghöjd
Flera konsumentgrupper har framställt
önskemål om sänkning av flyghöjden. Situationen är
för närvarande den, att en generell sänkning
av flyghöjden i omdrevet ej är möjlig utan att
hela planen för omdrevet rubbas. Den föreslag- Fig. 3. Plan för
na planeringen av flygstråken mitt i varje
omdrevsfato-bladvåd har uppenbarligen en mycket stor grafering.
fördel. Med denna stråkplanering erhålles vid
flyghöjden 4 600 m en sidoövertäckning av
ungefär 30 %. Någon väsentlig minskning av
1052 TEKNISK TIDSKRIFT 19(52 H. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
