- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
1062

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 39 - Fritid och markanvändning, av Bror Alheden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att däri icke sker någon mera betydande
förändring. Det eftersträvas eller underförstås
vanligen också ett mer eller mindre kollektivt
bruk.

Enskilda fritidsområden är i huvudsak tomter
för sommarstugor och sportstugor.

Fritidens användning

Ser man på den nuvarande
fritidsanvändningen lär man finna att en mycket stor del av
semestertiden användes till resor, varvid bland
annat camping intar en framskjuten plats. I
detta land lär sålunda årligen förekomma
ungefär 1 milj. campare; det har också sagts att
60 °7o av de bilsemestrande campar. Detta sätt
att bo i samband med resor blir i regel
billigare för en familj; om därtill lägges fördelen
att kunna komma närmare natur och bad är
campinglivet icke oangenämt när solen skiner.
Camping utövas naturligtvis också mera
stationärt, man bor på ett eller ett par ställen och
boplatsen blir kanske utgångspunkt för
strövtåg till lands och vatten.

Husvagnsinnehavaren är en speciell art av
campare, som i fråga om komfort närmar sig
mången bofast, även om han mera sällan är
försedd med särskild hembiträdes- och
köks-vagn (något som dock kan förekomma). Rätt
vanligt numera är att föreningar och
sammanslutningar samt icke minst bolag gentemot
respektive medlemmar och anställda står till
tjänst med strövområden, campingplatser och
semesterbyar, allt i ett och vanligen på en eller
flera före detta jordbruksfastigheter.

En hel del av fritidsboendet är vidare förlagt
till hotell, vandrarhem (som numera till
övervägande del hyser bilburna vandrare),
pensionat och liknande. Slutligen har vi de bofasta
bland fritidsfolket: de som planerat sin fritid
på lång sikt med sommarstuga eller
vintersportstuga eller kanske rentav båda delarna. I
detta sammanhang bör uppmärksammas
tendensen att utnyttja fritidsstugor i större
utsträckning året runt. Fjälltrakterna är väl
värda besök även på sommaren och hösten, medan
de typiska sommarvistena, exempelvis i
Bohuslän, har åtskilligt att ge även vår och höst, ja
till och med på vintern. Antalet sommarstugor
i detta land skattas för närvarande till mer än
200 000; den årliga ökningen lär röra sig om
ungefär 10 000.

Karakteristiskt för fritidsvistelsen torde vara
att, även om själva platsen för boendet är
relativt begränsad (sportstugetomten, utrymmet
på campingplatsen, vandrarhemmets sängvrå),
så är i stället de områden som tas i anspråk
för fritidsupplevelserna vidsträckta. Man
behöver endast erinra o-m sådana
fritidssysselsättningar som bad, fiske, jakt, segling och
vattensport.

Med den betydelse fritiden alltså har — och
sannolikt får i ännu högre grad — blir inom
vårt samhälle användningen av mark för
fritidsändamål utan tvivel ett problem med många
aspekter.

Konkurrens med andra
samhällsfunktioner

Jordbrak och skogsbruk

Den mark, som tages i anspråk för
fritidsbebyggelse, kommer vanligen från fastigheter,
vars ursprungliga användning hänför sig till
jordbruk och skogsbruk. Som känt är lägges
nu för tiden många jordbruk ner. Det kunde
därför i förstone tyckas enkelt att låta marken
till alla sådana jordbruk få disponeras för
fritidsändamål. Anledningen till att jordbruk
lägges ner är vanligen den att de är för små
eller att deras tekniska anordningar är
otillräckliga och icke lönar sig att rusta upp. Inofti
jordbruket är det nödvändigt med stora och
från driftekonomisk synpunkt rationellt
sammansatta brukningsenheter för
mekaniseringens och lönsamhetens skull samt även för att
fritidsproblemen skall kunna lösas för i denna
näringsgren sysselsatt folkgrupp. Ett jordbruk,
som lägges ner, blir alltså mången gång
sammanslaget med ett eller flera andra för
åstadkommande av en bättre lämpad enhet.

Karakteristiskt för den befintliga
fastighetsindelningen och naturförhållandena i Sverige
är dock att det ofta inte räcker med
sammanslagningar eller att dylika endast innebär bot
för stunden i en olämplig fastighetsstruktur.
En mera definitiv upprustning bör erhållas
genom ändringar i fastighetsindelningen, av
vilka sådana som innebär en påtaglig
omgestaltning numera brukar benämnas
fastighetsregleringar.

Vid en fastighetsreglering strävar man alltså
efter att erhålla så ändamålsenliga fastigheter
som de naturliga förutsättningarna medger. I
vissa trakter är dessa förutsättningar sådana
att ett i längden lönsamt jordbruk över huvud
taget icke kan skapas genom
fastighetsreglering. Självklart är det från allmänt ekonomisk
synpunkt lämpligt att sådan mark disponeras
för exempelvis fritidsändamål i den mån
beskaffenheten gör den lämplig härför. Lika
självklart synes vara att planerna på bildandet
av en ny rationell jordbruksenhet icke böra
kullkastas genom oöverlagd disposition för
fritidsändamål av en eller annan parcell inom
enhetens område.

Ytterligare ett vid markdispositionen i
samband med rationalisering framträdande drag
är att ledigblivna brukningscentra jämte
åbygg-nader kan avskiljas och nyttiggöras
exempelvis för fritidsändamål. I detta sammanhang må
nämnas en aktion i Torsåstrakten i södra
Kalmar län, där man från RLF-håll startat en
central förmedling av dylika fritidsbostäder.

Det här förenklade resonemanget är i
verkligheten försett med åtskilligt flera komponenter
av teknisk-ekonomisk natur, som omöjliggör
patentlösningar. Som exempel må endast
nämnas traktens ekonomiska läge, vägfrågor,
skogsplanteringsfrågor samt behovet av kapital för
uppbyggnaden av en rationell jordbruksenhet.

Markanvändningsproblem av nu antytt slag
aktualiseras normalt i samband med jordför-

1062 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 39

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/1092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free