Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 40 - Adaptiv reglering, av fil. lic. Nils Åslund, Stockholm - Svensk forskning nu och i morgon, av Carl-Eric Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett konstruktionsförfarande, som i tidigare
sammanhang med fördel genomförts mera på
grundval av gott tekniskt omdöme än djupare
teoretiska insikter. Om regleringstekniken
framgångsrikt lyckas skapa denna grund
kommer resultaten att ha en mycket vittomfattande
betydelse. Denna forskning kan sägas äga en
mycket hög angelägenhetsgrad.
Litteratur
1. Wiener, N: Extrapolation, interpolation and smoothing
of stationary time series. Cambridge 1949.
2. Dräper, C S & Lee, Y T: Principles of optimalizing
con-trol systems and an application to the internat combustion
engine. ASME Publ. sept. 1951.
3. Chang, SSL: Synthesis of optimum control syslem.
New York 1961.
4. Andersson, G W, Aseltine, J A m.fl.: A self-adjusting
system for optimum dynamic performance. IRE Nat. Conv.
Rec. 1958, bd 4 s. 182.
5. Lee, Y W: Application of statistical methods to
commu-nication problems. MIT Res. Lab. Electronics, Tech. Rep.
181 sept. 1950.
Svensk forskning
nu och i morgon
001.891(485)
Statens och industrins
forskningsorganisationer är för närvarande föremål för ingående
diskussion i alla länder. Även OECD har ägnat
dessa frågor ett ökat intresse, bl.a. genom att
omorganisera sin forskningskommitté. I Sverige
har problemet upptagits på Harpsunds-nivå på
sistone.
Stora svårigheter uppstår emellertid när man
skall försöka definiera begreppet
forsknings-och utvecklingsarbete. I norden och inom
OECD tillämpas en definition som ganska nära
följer den, som används i USA. I begreppet
innefattas grundforskning, tillämpad forskning
och utvecklingsarbete av icke-rutinnatur.
Psykologisk och sociologisk forskning innefattas
inte, samt inte heller malmletning,
arbetsstudier, rutinmässig prövning och
kvalitetskontroll, marknadsundersökningar och "sales
promotion".
Forskn ingsans lag
Statsanslagen till universitet och högskolor har
kraftigt ökat under 1950-talet och uppgår nu
till ca 280 Mkr., varav en tredjedel uppskattas
vara forskningsanslag. De statliga totala
forsknings* och utvecklingskostnaderna uppgick
under budgetåret 1961—62 till ca 375 Mkr.;
därav erhöll AB Atomenergi ca 130 Mkr. och
forskningsråden ca 35 Mkr.
Enligt bankdirektör Jan Wallanders utredning
Referat av Sven Brohults anförande vid SKR:s riksmöte den
21 september 1962.
"Framtidsperspektiv för svensk industri" i
början av året beräknas forsknings- och
utvecklingskostnaderna inom industrin uppgå till i
det närmaste 800 Mkr. under 1962. Det betyder
att Sverige totalt satsar ca 1 200 Mkr/år på
teknisk, naturvetenskaplig och medicinsk
forskning.
Man kan endast göra approximativa
jämförelser mellan olika länders totalkostnader för
forskning och utveckling, bl.a. på grund av att
den industriella strukturen är olika. En grov
jämförelse visar att kostnaderna i procent av
bruttonationalprodukten är av samma
storleksordning i Sverige, Kanada, Storbritannien och
Västtyskland; de är väsentligt högre i USA.
Forskningsstatistik
Den jugoslaviska professorn Dedijers i Lund
undersökningar har visat att
forskningskostnaderna i stort sett fördubblas på 4—5 år. över
huvud taget har forskningen nu fått en sådan
omfattning och tar en så betydande del av vår
nationalprodukt i anspråk, att det ur allmän
ekonomisk synpunkt är anledning att följa
dess utveckling.
Det är ingen tvekan om att en
forskningsstatistik skulle ha ett stimulerande inflytande och
utgöra en nyttig förutsättning för enskilda
företags bedömande av sin situation. Åtskilliga
företag har rätt oklara begrepp om vad som
satsas på forsknings- och utvecklingsarbete
inom företaget.
Forskningens organisation
Den statliga forskningen är alltför
decentraliserat administrerad. Den sorterar under inte
mindre än åtta departement och ett tiotal
forskningsråd. Det saknas ett sammanhållande
organ på departementsnivå, som finns i de
flesta andra länder. Faran för dirigering är liten,
men man måste göra en avvägning mellan
olika behov, t.ex. mellan anslag till atomenergi
och satellitforskning.
Industrins forskning sker huvudsakligen i
egna laboratorier och delvis vid
branschforskningsinstitut. Det finns dessutom från
amerikanskt håll intresse för att etablera
uppdragsforskningsinstitut i Sverige. Startkapitalet för
ett sådant ligger vid ca 15—20 Mkr. om det
utrustas med kostnadskrävande apparatur
(kärnresonans, masspektrografi). Behovet är
ännu inte klarlagt.
De svenska privata fonderna ger
betydelsefulla bidrag, ca 7—12 Mkr/år. Från USA har
Sverige de senaste åren fått ca 20 Mkr/år. De
amerikanska pengarna fås utan den i Sverige
vanliga pappersexercisen.
Mycket litet är känt om hur
forskningsanslagen utnyttjas och hur särskilt den mindre
industrin hittar forskningsresultaten.
Dokumentation
Det idealiska dokumentationssystemet är långt
från sitt förverkligande. Den stora kvantiteten
information gör ett urval i hela materialet
praktiskt taget omöjligt. National Science Founda-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 39 1095
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
