Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 40 - Svensk forskning nu och i morgon, av Carl-Eric Holmquist - Fara för högre energipriser, av Wll - Trafikdöden ökar, men ej i USA, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tion påvisade för ett par år sedan, att 30 %
av den vetenskapliga litteraturen är skriven på
språk, som mindre än 5 % av USA:s forskare
kan läsa!
En klar tendens visar hän mot mekanisering
av dokumentationsmetoderna varvid bl.a.
databehandling börjat användas. Tyngdpunkten i
klassifikationsarbetet ligger nu på de
flerdi-mensionella systemen. I Sverige liksom på
andra håll sätts okvalificerad personal på
uppgifter, som kräver fackkunskaper. I såväl USA
som Sovjetunionen satsar man däremot nu
mycket hårt på dokumentationen.
I flera länder har man inrättat
utbildningsinstitut för dokumentalister ("information
scientists" och "literature analysts"). Inom IVA
har en förra året tillsatt kommitté utrett
frågan och har i juni 1962 framlagt sitt
betänkande. I det föreslås, att ett institut för
dokumentation inrättas vid Stockholms Universitet
för utbildning av de ca 300 dokumentalister,
som behövs fram till 1970. En professor i
dokumentation blir chef för institutet.
Dokumentation kommer sålunda att bli ett
universitetsämnc och skall även kunna
kombineras med ämnen vid olika fackhögskolor,
t.ex. de tekniska. Om 3—4 år kan Sverige
därför ha tillgång till en ny och för forskningen
värdefull yrkeskategori.
Carl-Eric Holmquist
Fara för högre energipriser. Som första steg mot
målet att nå en gemensam energipolitik, har EEC:s
energikommitté utarbetat förslag för oljeindustrins
framtida struktur inom Gemenskapen. Förslaget
tycks främst vilja ge konsumenten rätt att köpa sitt
energibehov till, om inte lägsta, så dock ett lågt
pris. Detta kan uppnås genom att samtliga nu
existerande importkvoter och restriktioner slopas, så att
en nära nog fri marknad för råolja och
petroleumprodukter skapas. Vidare skulle alla nuvarande
konsumtionsskatter reduceras. Dessa uppgår i vissa
länder till 70 % av "pumppriset" på bensin och
25—40 % av leveranspriset på eldningsolja.
Undantagen från förslagets huvudregel är dock
många. Oljepriserna skall t.ex. hållas på sådan nivå,
att en rättvis fördelning mellan kol och olja i den
samlade efterfrågan på energi garanteras, och
energipriserna skall vara tillräckligt höga för att
uppmuntra till framtida investeringar i båda
industrierna. För att skydda energimarknaden mot
dumpning skall importen av oljeprodukter från
östblocket kontrolleras. En kommission tillsätts med
uppgift att övervaka energimarknadens stabilitet och
prisnivåer, och härför fordras att oljeindustrin
publicerar försäljningspriser och transportavgifter,
så som kol- Och stålindustrierna redan gör.
Bestämmelserna i Gemenskapens nya antikartell-lag
skall rigoröst tillämpas på oljebolagen.
De som ligger bakom förslagen om en gemensam
energipolitik föreslår regelbundna överläggningar om
pris och produktionsmål, så att priserna bibehålls
på en nivå, som gör vidare investeringar i kol och
olja vinstgivande. Bakom denna tanke ligger
antagandet att investering i olja vid nuvarande priser
inte är tillräckligt attraktiv, under det att på en fri
marknad ingen skulle vilja investera i kol.
Redan nu är det emellertid på grund av marknads-
beskattningar mycket svårt att förutse
prisutvecklingen. Möjligheten att bedöma hur mycket och var
man skall investera för en framtida positiv
oljeutveckling blir praktiskt taget obefintlig om man
dessutom måste ta politiska hänsyn. Därför är det stor
risk för underinvestering, vilken säkerligen skulle
påverka en framtida tillgång på olja.
Vid sitt senaste Genève-sammanträde begärde Opec
(Organisation of Petroleum Exporting Countries) att
utskeppningspriserna snarast möjligt skulle
fastställas vid den nivå, som gällde före augusti 1960.
Nuvarande priser ligger emellertid väsentligt under
denna nivå, och en prishöjning kan endast framtvingas
genom mycket drastiska produktionsnedskärningar.
Dessutom skulle en sådan aktion leda till att
sökande efter inhemsk olja intensifierades i alla de
länder, som fortfarande importerar råolja från
Mellersta Östern och Venezuela.
De finansiella följderna av Opecs förslag är
uppenbara. Nuvarande vinstdelning på 50-50-basis skulle
ändras till 70-30 eller till och med 80-20. Detta
skulle i hög grad beröva oljebolagen deras möjligheter
att bedriva letnings- och utvecklingsarbeten utanför
Främre Orienten och Venezuela. Det skulle också
minska deras möjligheter att med hjälp av egna
resurser utvidga sin kapacitet att raffinera och
marknadsföra produkterna. En sådan situation
skulle ge produktionsländerna möjlighet att på egen
hand ge sig in i oljeindustrin. Därmed skulle priser
och produktionsprogram upphöra att vara en följd
av kommersiella överenskommelser och i stället bli
en beståndsdel i den internationella politiken.
Dagsläget är mycket osäkert. Inget oljebolag kan
nu väntas vilja engagera sig i ett långtidsprogram.
Det finns ingen anledning att frukta att världens
oljeresurser blir uttömda, men det är nödvändigt att
utveckla dem. Om inte nödvändiga investeringar
görs, kan resultatet bli en allvarlig bristsituation
redan inom de närmaste åren med åtföljande
prishöjning.
Inom kort skall ett nytt ministermöte om en
gemensam energipolitik hållas. Inget av de dokument,
som publicerats hittills, ger intryck av att berörda
parter inser vare sig de praktiska problemen i
samband med kol- och oljehandeln eller de problem,
som måste få en affärsmässig lösning, om den
europeiske konsumenten skall slippa ställas inför en
allvarlig brist på kol och olja (Petroleum Times
sept. 1962; BP Information nr 226, 24 sept. 1962).
Wll
Trafikdöden ökar, men ej i USA. Antalet
trafikolyckor med dödlig utgång fortsätter att öka över
hela världen med undantag för USA, där tendensen
är den motsatta. Av ett tjugofemtal länder i Asien,
Europa, Nord- och Sydamerika hade Österrike år
1960 det största antalet dödade.
Följande tabell visar antalet dödade i trafiken per
100 000 invånare i ett antal länder åren 1950 och
1960:
1950 1960
Österrike (1953) ...................... 5,9 27,5
Västtyskland (1952) .................. 14,9 25,6
Australien ............................ 21,8 25,6
Kanada ............................... 16,7 20,8
USA .................................. 23,1 20,6
Finland (1952) ........................ 7,8 17,1
Danmark (1951) ...................... 9,8 16,9
Sverige (1951) ........................ 10,3 14,6
Norge (1951) .......................... 5,0 8,4
Island (1951) ......................... 6,9 6,3
(FN-nytt okt. 1962) WS
1096 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
