Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 40 - Svenska raketskjutningar för rymdforskning, av Lars Rey
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska raketskjutningar
för rymdforskning
I augusti 1961 skedde den första svenska
raketskjutningen för rymdforskningsändamål.
Avsikten var att på hög höjd med hjälp av en
Areas-raket utlösa ett moln av små partiklar av
känd storlek och sammansättning. Försöket var
ett led i den forskning beträffande de
nattly-sande molnen, som bedrivs vid Stockholms
Universitets Meteorologiska Institution. De
ra-ketskjutningar som sommaren 1962 skett från
Kronogård i Lappland utgjorde en fortsättning
Fig. 1. Inriktning av Nike-Cajun vid Kronogård. I
bakgrunden en mast med anemometerinstallationer
för vindbestämning pä de lägsta höjderna.
Ingenjör Lars Rey, Stockholm
001.891 : 523.1
629.136.3
av detta arbete. Fyra raketer av typ Nike-Cajun
och en av typ Areas avfyrades detta år.
Svensk-amerikanskt samarbete
Jämfört med 1961 innebar årets försök en
avsevärd ökning av såväl den tekniska
svårighetsgraden som omfattningen av insatsen i fält.
Detta möjliggjordes genom starkt stöd från den
amerikanska National Aeronautics and Space
Administration, Nasa. Enligt ett mellan
Svenska Kommittén för Rymdforskning och Nasa
upprättat avtal ställde USA raketer med
instrumentering, en telemätmottagaranläggning och
en grupp för klargöring av den i raketerna
placerade utrustningen till svenskt förfogande.
Nasa åtog sig vidare utbildning av svensk
personal i den omfattning detta bedömdes
nödvändigt.
Samarbetet var till fördel för båda parter. Vi
gavs tillfälle att utföra ett experiment, som
annars skulle krävt flera års förberedelser och
större ekonomiska resurser än svensk
rymdforskning nu förfogar över. Från amerikanskt
håll kunde man dra fördel av Sveriges från
rymdforskningssynpunkt synnerligen
förmånliga läge på hög geomagnetisk latitud och i
norrskenszonen. Vidare har de nattlysande molnen
ofta observerats i Sverige, däremot mycket
sällan över den amerikanska kontinenten.
I överenskommelsen ingick vidare att de
erhållna vetenskapliga primärresultaten skulle
delas lika mellan USA och Sverige, bearbetas
på ömse håll och därefter publiceras
gemensamt.
Vetenskapligt syfte
I första hand avsåg man att undersöka de
natt-lysande molnen. Dessa kan ibland observeras
under sommarmånaderna över det norra
himmelssegmentet någon timme efter solnedgången.
Fenomenet orsakas av utbredda slöjor av
mycket små partiklar på 80—85 km höjd.
Partiklarna sprider solljuset och blir synliga först
nälden lägre atmosfären ligger inom jordens
skugga. Genom optiska mätningar från marken har
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 39 1097
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
