Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 40 - Svenska raketskjutningar för rymdforskning, av Lars Rey
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rar ett g-tal om ca 35. Resten av flygbanan är
rent aeroballistisk.
Areas
Areas är en enstegs, fenstabiliserad raket med
fast bränsle och en drivtid av cirka 30 s (Tekn.
T. 1960 s. 177). Med en nyttolast av 4,5 kg,
vilket var fallet vid Kronogård, når den en
topp-höjd av 65 km.
Fig. 4. översikt
av skjutområdet
med avlyst
område och
nedslagszoner.
9 Bärgningsstation 3
tionen hade sålunda vid start en total massa
av 729 kg och en total längd av 8,2 m.
Raketen vilar vid avfyringen på en startbana,
i vårt fall en modifierad version av den typ,
som används för Nike-Ajax-roboten, fig. 1. Med
hjälp av denna kan en snabb och exakt
inriktning göras.
Vid start, fig. 3 A, ges på elektrisk väg
tänd-puls till startraketen. Ekipaget startar och styrs
under de första metrarna mekaniskt i fyra
punkter. Raketens första rörelse initierar via
ett fördröjningsdon andra stegets tändning.
Nike-motorn är slutbrunnen efter 3,5 s, fig. 3 B.
En höjd av 1 020 m har då uppnåtts. Stegen
separerar genom att startraketen har avsevärt
större luftmotstånd än det andra steget. Båda
stegen fortsätter i var sin aeroballistiska bana.
18 s efter start tänder Cajun-motorn, fig. 3 C,
vid en hastighet av 730 m/s. Den brinner slut
efter 2,5 s vid en hastighet av 1 510 m/s, fig.
3 D. Den största momentana acceleration som
förekommer motsvarar g-talet 60 medan
medel-accelerationen under stegens drivtid motsva-
Fig. 5.
Provtagning sb ur k med [-uppfängnings-gtor-]
{+uppfängnings-
gtor+} och
va-kuumtätt lock.
Spridningsproblemet
En ostyrd raket avviker i det normala fallet
från den beräknade flygbanan av två orsaker.
Toleranser vid tillverkning och klargöring,
särskilt i fråga om dysor och fenor, ger upphov
till vridande moment, vars resulterande effekt
blir en avvikelse från den planerade
nedslagspunkten. Lufthavets rörelse, särskilt under
flygbanans första del då farten är låg och
lufttätheten stor, ger likaså som nettoeffekt en
nedslagsavvikelse. Den senare effekten är dock till
största delen kontrollerbar. Om lufthavets
rörelse är känd, kan man kompensera för denna
vid inriktningen av raketen.
Nedslagsspridningsproblemet är för svenskt
vidkommande besvärligt. Det enda
skjutområde som nu kan komma ifråga är det
övningsområde, som Flygförvaltningens
Robotavdelning disponerar i Norrland. Dettas
utsträckning, den totala nedslagssannolikhet man kan
tolerera utanför detta, raketens vindoberoende
spridning, vindmätningsosäkerhetens beroende
av vindstyrkan samt raketens vindkänslighet
ger då den övre gränsen för de vindstyrkor vid
vilka skjutning kan äga rum.
Nike-Cajun är med sin större acceleration
mindre vindkänslig än Areas. Den tidigare
antydda ekvationen ger som lösning, att
Nike-Cajun kan skjutas vid en ballistisk vind mindre
än 5 m/s och Areas vid en ballistisk vind
mindre än 3 m/s. Begreppet ballistisk vind är ett
av bekvämlighetsskäl infört begrepp, som
väsentligen är en medelvind i en med raketens
höjdtidförlopp vägd höjdvindprofil.
Nedslagspunktens förflyttning kan sedan uttryckas som
en produkt av ballistisk vind och
virtdkänslig-het, där den senare är en för varje rakettyp
karakteristisk och konstant storhet.
Erfarenhetsmässigt är den ballistiska vinden vanligen
av samma storleksordning som vinden vid
markytan.
Vid sommarens försök gav valet av startplats
och förmånligaste nominell nedslagspunkt för
slutsteget skottvidden och därmed också
ut-skjutningselevationen. Den senare blev för
Nike-Cajun 86,7° före vindkorrektion och för
Areas 86,3°, båda värdena högre än de vid
raketskjutningar av detta slag vanligen använda.
Instrumentering
Nike-Cajun
I nossektionens främre del var två
provtagningsburkar, fig. 5, monterade. Dessa
skyddades av en inre noskon och av en yttre, kluven
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 39 1099
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
