Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 40 - Svenska raketskjutningar för rymdforskning, av Lars Rey
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 8. Nossektionen efter nedslag sedan fallskärmsutlösning uteblivit.
Fallhastigheten vid markytan var cirka 75 m/s, men tack vare gynnsam
markbeskaffenhet skadades endast dykbromsarna, av vilka den ena här
syns lossliten.
barometerströmställare utlösning av en
fallskärm av bandtyp med knappt 4 m diameter,
fig. 3 J. Fallskärmen har en kraftigt lysande röd
och gul färg. I fallskärmen har packats
radar-reflekterande remsor, som nu sprids och
bildar ett moln med stor ekvivalent radarmålyta.
I samband med fallskärmsutvecklingen
startar en Sarah-sändare och sänder en pejlsignal
via en halvvågs koaxialantenn, fäst vid en av
fallskärmens draglinor. Sarah (Search and
rescue and Tioming) utvecklades ursprungligen
som nödradiopejl vid flyg- och sjöräddning.
Den sändare, som ingår bland
bärgningshjälpmedlen, är en vidareutveckling av den
hand-burna nödsändaren och arbetar i likhet med
denna på den internationella nödfrekvensen
243 MHz.
Fig. 9. Nossektionen efter nedslag sedan alla bärgningshjälpmedel
fungerat som planerat. Sökhelikoptern landade pä platsen endast en halv
minut efter nedslag.
Ungefär 15 min efter start träffar
nossektionen markytan med en fallhastighet av 10 m/s,
fig. 3 K. Tack vare de utfällda dykbromsarna
lägger den sig företrädesvis i ettdera av två
lägen. En teleskopantenn skjuts ut uppåt och
Sarah övergår till att sända via denna antenn
under 15—30 h.
Om landningen sker i en sjö eller i en blöt
myr färgas vattnet kraftigt av det medförda
färgstoffet. I normalfallet draperar sig
fallskärmen, så att den utgör ett lämpligt mål för
flygspaning, fig. 9.
Areas
Instrumenteringen av Arcasraketens noskon är
föga komplicerad. Kring en i plastnoskonen
centralt belägen stav av sprängämne har
magnesiumoxid packats löst. När Areas-motorn
brinner slut, tänder den en pyroteknisk
fördröjningssats, som 130 s efter start och på ca
60 km höjd tänder en gasladdning. Denna
separerar noskonen från den utbrända raketen.
Vid separationen frigörs en fjäderbelastad
kontakttunga, som sluter en strömkrets med
elektriska tändpärlor. Sprängladdningen detonerar
och ett sfäriskt expanderande stoftmoln bildas.
Markanläggningarna
Försöken krävde omfattande arbeten och
anläggningar på marken. Kronogård är ett
gammalt kronojägarboställe. På platsen fanns en
huvudbyggnad och några ekonomibyggnader.
En acceptabel väg ledde dit. För övrigt fanns
där ingenting.
En lämplig raketstartplats utvaldes på ett från
säkerhetssynpunkt tillräckligt avstånd från
byggnaderna. En 300 m lång väg röjdes dit,
be-tongfundament gjöts och startbanor och
vind-mätningsmast monterades. Ett kraftnät för
hela området upprättades, baserat på mobila
dieselgeneratorer. Ett omfattande
telekommunikationsnät anlades med trådförbindelser inom
Kronogårdsområdet, radioförbindelser med
bärgningsstationerna ute på skjutfältet,
luftradioförbindelser med deltagande helikopter och
flygplan och en flerkanals
radiolänkförbindelse till närmaste telestation.
De befintliga byggnaderna inreddes att
provisoriskt tjäna som klargöringslokaler för
nos-sektioner och raketer, skjutcentral,
meteoro-logcentral, bärgningscentral etc.
Mätkamera-platser iordningställdes i omgivningarna.
Kablar lades ut för fjärrmanövrering, för
överföring av mätdata och för start av raketerna.
Huvuddelen av det nämnda arbetet utfördes av
samma personal som sedan genomförde
skjutningarna. Under förberedelseperioden,
omkring tre veckor, arbetade ett femtiotal man,
och under skjutperioden, en månad, var ca 75
personer sysselsatta.
Bärgningssystemet
Nossektionens nedslagspunkt fastställdes med
tre olika metoder: Sarah-signalen från raketens
nossektion krysspejlades från marken, infalls-
TtKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 39 231
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
