Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 40 - Nya metoder - Gaffeltruck för massaved, av BoJ - Konservering av kyltorn av trä, av SHl - Syntes av organiska kiselföreningar, av SHl - Tillverkning av cyanväte utan katalysator, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1.
Gaffeltruck för 18,2 t
massaved.
Gaffeltruck för massaved
Massafabriken i Nymölla använder för
vedhanteringen gaffeltruckar, Hyster, med 18,2 t lyftförmåga
vid 6,2 m lyfthöjd, fig. 1. En sådan truck, som väger
ca 25 t, har "roterande slingningsaggregat". Den
är 3 m bred och 6 m lång utan gafflar samt har en
gasoldriven motor på 153 hk (enl. AB Carl
Engström). BoJ
Konservering av kyltorn av trä
Enligt en ny tvåstegsmetod dödas alla organismer
i trät som kan orsaka att detta ruttnar, varefter
träytan impregneras med ett desinfektionsmedel.
Kyltornet täcks över med plast, presenningar,
vat-tenfast papper eller något annat material som inte
släpper igenom ånga. Man leder nu in sådan av
så hög temperatur att alla mögelsvampar och andra
mikroorganismer i trät dödas.
Efter ångningen leds en del av ångan först genom
ett tryckkärl, innehållande ett desinfektionsmedel
som härvid ångdestilleras in i kyltornet. När
temperaturen i detta tillåts falla kondenseras
desinfektionsmedlet på trät och absorberas i dettas ytskikt.
Vid ny infektion av trät måste därför
mikroorganismerna först tränga genom det för dem giftiga
ytskiktet. Även växt av alger och andra organismer,
som kan skada trät, hindras (Chemical &
Engin-eering News 4 dec. 1961 s. 56). SHl
Syntes av organiska kiselföreningar
Enligt en ny amerikansk framställningsmetod ger
arylolefiner, t.ex. styren, æ-metylstyren, och diener
med konjugerade dubbelbindningar, t.ex. butadien,
isopren, med alkalimetall i närvaro av en
klorosi-lan disilyletaner, disilylbutaner, disilylbutener,
sila-cyklopentaner och silacyklopentener i 40—80 °7o
utbyte. Man har använt olika klorosilaner, t.ex.
tri-metyl-, dimetyl-, dimetylmetoxi- och
dimetyldikloro-silan. Av alkalimetallerna kan man använda natrium
eller litium. Som lösningsmedel utnyttjas vanligen
tetrahydrofuran.
Organiska kiselföreningar har hittills oftast
framställts med Grignard-reagens gjorda av en
dihalo-genoalkan eller genom addition av Si-H-bindningar
till olefiner. Den nya metoden uppges ha flera
fördelar framför de gamla. Den ger nämligen direkt
i ett steg disilylföreningar som det annars är svårt
eller omöjligt att erhålla. Reaktionen går vidare
snabbt vid rumstemperatur i lättillgängliga
lösningsmedel.
Med styren och natrium ger t.ex.
trimetylklorosi-lan en blandning av l-fenyl-l,2-bis(trimetylsilyl)etan
och l,4-difenyl-l,4-bis(trimetylsilyl)butan. Butadien,
natrium och trimetylklorosilan ger en blandning av
cis-l,4-bis(trimetylsilyl)-2-buten och en
disilylookta-dien. Isopren och natrium ger med
trimetylklorosilan cis-2-metyl-l,4-bis(trimetylsilyl)-2-buten och med
dimetylmetoxiklorosilan motsvarande
dimetyloxisi-lylbutenderivat och
l,l,3-trimetyl-l-silacyklopent~3-en. Man betvivlar emellertid att metoden kan
användas för alla arylolefiner och diener med
konjugerade dubbelbindningar.
Föreningar som styren, æ-metylstyren, butadien
och isopren polymeriseras vanligen av
alkalimetal-ler; a:-metylstyren reagerar t.ex. med natrium i
tetrahydrofuran till en lågmolekylär polymer med
reaktiva ändgrupper. Polymeren kan sedan reagera
med trimetylklorosilan till en poly-æ-metylstyren
med trimetylsilyländgrupper.
Den nya syntesmetoden vid vilken silanen får
reagera in situ ger emellertid enkla disilylderivat även
av de lätt polymeriserade olefinerna i det att
disilylderivat av monomera eller dimera olefiner erhålls.
Disilyletaner och -butaner fås t.ex. av arylolefiner och
disilylbutener och oktadiener av diener (Chemical
& Engineering News 11 sept. 1961 s. 67—68). SHl
Tillverkning av cyanväte utan katalysator
I Kanada har man utarbetat en ny metod för
tillverkning av cyanväte av ammoniak och ett lätt
kolväte, såsom metan eller propån. Liksom den
tyska BMA-processen skiljer sig den kanadensiska
från Adrussow-metoden (Tekn. T. 1954 s. 442)
genom att den för reaktionen erforderliga energin
tillförs utifrån och inte genom förbränning av en del
av kolvätet.
En koksbädd fluidiserad med de reagerande
gaserna värms med elström. Reaktorn är inklädd med
eldfast material. Växelström tillförs med elektroder
(jfr Tekn. T. 1958 s. 502). Reaktionen utförs vid
1 370—1 650°C, praktiskt taget atmosfärstryck och
utan katalysator.
Virvelbädden måste hållas i tillräcklig rörelse kring
elektroderna därför att man eljest får lokal
överhettning och hopbakning av kokspartiklarna. En
tillfredsställande fluidisering uppnås genom reglering
av gasflödet och genom den speciella formen hos
reaktorn.
Huvudreaktionen är t.ex.
CSHS + 3 NHS —3 HCN + 7 H2
I stället för propån kan man använda naturgas med
92 % metan eller LPG-gas (gasol).
Reaktionsblandningen består huvudsakligen av väte, cyanväte och
kväve. Den passerar först genom en skrubber där
den tvättas med svavelsyra som binder
ammoniak-rester. Därefter går gaserna genom ett torn i vilket
cyanvätet tvättas ut med vatten. Restgasen, som
lämnar tornet, är vätgas med 98 % renhetsgrad.
Svavelsyran cirkulerar, men en liten del tas ut
genom en avdrivare i vilken lösta gaser återvinns.
Härigenom hindras anrikning av ammoniumsulfat
i skrubbern. Den från tvättornet avgående lösningen
går till en destillationskolonn från vars topp
cyanväte tas ut. Destillationsåterstoden går till tvättornets
topp utom en liten del som leds till avdrivaren.
Genom frånvaron av vatten i reaktorn och den
låga koncentrationen av ammoniak i
reaktionsprodukten bildas ett minimum av de icke önskvärda
polymerisationsprodukter som lätt uppstår av
cyanväte och ammoniak vid hög temperatur i närvaro
av vatten. Utbytet av cyanväte blir 85—90 % räk-
TtKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 39 235
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
