- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
1111

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 40 - Utvecklingslinjer inom elektroniken, av Gunnar Hambraeus - Vetenskapligt sinnade sjuåringar - Ett väte-atomur - Böcker - Internationella möten, av WS - Kemiska räkneuppgifter, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Industriell regleringsteknik tar redan i viss
utsträckning elektroniken i sin tjänst. Här
torde utvecklingstakten begränsas av vad
producenterna av elektronikutrustningar kan
erbjuda samt av bristen på kunskapsutbyte mellan
elektroniker och kemister. Stort behov finns
av nya avkännande organ, övervaknings- och
databehandlingsenheter och elektroniska
styrsystem.

Biologi och medicin är andra fruktbara
arbetsområden för elektroniken (Tekn. T. 1961
s. 1349—1380). Även här krävs bättre kontakt
mellan tillverkare och användare. Vi kan dock
nu hysa förhoppningar om att biofysiken,
biokemin och mikrobiologin med elektronikens
hjälp skall ge oss en helt ny bild av
livsprocesserna. Biotekniken, speciellt mikrobiologisk
produktion av läkemedel och livsmedel, väntar
på elektroniska hjälpmedel för
processövervakning och styrning.

I en avslutande överblick över tendenserna på
komponentsidan
anknöt Lundqvist till
Dummer. I mikrominiatyriseringen är vi ännu långt
från de teoretiska gränserna. En praktisk gräns
torde ligga vid en logisk cell per
kvadratmillimeter. Mikrotekniken uppmuntrar användning
av mer komplex utrustning. När utrustningens
storlek ej längre är ett hinder så kan vi vänta
att elektroniken tas i anspråk för så många
fler uppgifter.

Tillförlitlighet, mätning och standard



Viktigt är även att miniatyriseringen betyder
högre tillförlitlighet mätt per komponent. Detta
uppmuntrar oss att bygga och utnyttja mer
komplex utrustning. Mikrominiatyriseringen
torde emellertid därmed också föra med sig
högre krav på konventionella detaljer som
skall arbeta samman med mikrosystemen.
Därom finns också gott hopp. Vi är definitivt på
väg att döda definitionen "Elektronik är sådan
utrustning som ej fungerar".

Mer komplicerad utrustning ställer krav på
bättre och mer noggrann mätteknik och
fellokalisering samt på bättre mätnormaler.
Högligen att önska är en utveckling av
systemplaneringen och framför allt av
typstandardiseringen. Tyvärr ser vi nu hur nästan varje
större tillverkare av elektronikkomponenter skapar
en egen standard. Användarna måste kräva ett
bättre samarbete mellan tillverkarna.

        GAH

Vetenskapligt sinnade sjuåringar anses kunna
uppspåras med två psykometriska prov utvecklade
vid Hunter College i New York. 58 barn visade god
överensstämmelse mellan testresultat och betyg i en
påföljande kurs i naturlära.
Intelligenskvotbestämningar däremot gav föga ledning.

Ett väte-atomur byggt vid Harvard University
anges ha en noggrannhet av nära 1:1012. Detta är
ca 100 gånger högre noggrannhet än något tidigare
atomur och motsvarar några få sekunders fel på
105 år.

Böcker



Internationella möten. En rådgivare för
kongressresenärer och andra med utlandskontakter
,
av Erland von Hofsten. Bonniers, Stockholm
1962. 160 s. 12,75 kr.

Antalet internationella möten i FN:s regi under
1948 lär ha varit ca 4 000. Nu är det väsentligt
högre, och därtill kommer de många möten som
anordnas av andra organ. En handbok för deltagare
i internationella sammankomster har därför en stor
och intresserad presumtiv läsekrets.

Föreliggande lilla handbok bör för de många
svenskar, som mer eller mindre vant representerar
sitt land vid möten världen runt, kunna göra
kongressresan angenämare, lugnare och framför allt
effektivare. Den upplyser om olika slag av möten,
hur de organiseras och hur man löser
språkproblemen. I fråga om de sistnämnda varnas i ett
utomordentligt viktigt avsnitt för de vanligaste
stötestenarna (som ofta beror på att mötesvanorna i
utlandet skiljer sig något från de svenska). De många
praktiska råd som ges om reseförberedelserna,
resan och själva deltagandet i kongressarbetet
(inklusive den sällskapliga samvaron) finner säkert
åtskilliga tacksamma läsare, även om råden ibland är
en aning förnumstiga.

Två tredjedelar av boken är ett uppslagsverk. Där
ingår en förteckning över internationella organ,
tydligen uppgjord på basis av "Yearbook of
International Organizations" (Tekn. T. 1959 s. 58), och
tabeller över engelska mått och vikter. Vidare finns
svenska myndigheters och organisationers namn på
främmande språk; avdelningen utgör ett reviderat
utdrag ur den förteckning som ingick i tidskriften
"Från departement och nämnder" h. 10/11 1959.
Slutligen ingår en ordlista över mötestermer på
svenska, engelska, franska och tyska, som för de
tre sistnämnda språkens del är ett utdrag ur boken
"Conference Terminology" (Tekn. T. 1960 s. 344).
Detta är ett ovärderligt avsnitt för alla inte
fullvuxna kongresslejon.

Alla ni som skall ut på kongress, köp boken. Utom
värdefulla råd får ni också en nöjsam läsning.

        WS

Kemiska räkneuppgifter, 12:e uppl., av Paul
Nylén & Nils Wigren
. Almqvist & Wiksell,
Stockholm 1962. 368 s. 12,50 kr.

Denna utmärkta exempelsamling har sedan den
tidigare anmäldes (Tekn. T. 1953 s. 47) betydligt
vidgats och har givits en ny språklig dräkt. Bland
nya avsnitt kan nämnas ett om kemisk kinetik och
ett om kärnkemi. Det synnerligen goda intryck,
som boken gjorde vid min första bekantskap med
den, är nu ännu starkare.

De beskrivningar av teorin, som inleder varje
avsnitt, är högst välskrivna, instruktiva och lättlästa,
och det språng som läsaren alltid måste ta mellan
teorin och dennas tillämpning underlättas på ett
utmärkt sätt av några helt utförda räkneexempel. Ur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/1141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free