Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 41 - Rationellt underhållsarbete, av Arne Körling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rationellt
underhållsarbete
Den svenska industrins kapitalinvesteringar för
1959 uppgick till drygt 3 500 Mkr. Nuvärdet av
anläggningar och maskiner var vid samma
tillfälle 50 000 Mkr. I genomsnitt för hela
industrin var det investerade kapitalet per
arbetare ungefär 70 000 kr. Detta är en hög siffra
som dessutom är ständigt stigande. Utöver
dessa investeringar satsades på underhåll och
reparation samma år i runt tal 1 500 Mkr. I
relation till nuvärdet av anläggningstillgångarna
uppgår alltså de genomsnittliga
underhållskostnaderna till 2,5—3 %. Någon siffra för
stille-ståndskostnaderna finns tyvärr inte tillgänglig,
den skulle sannolikt vara avskräckande.
Underhållskostnaderna tenderar att bli en allt
större del av företagets budget. Allt detta
innebär att företagsledningen måste ägna
underhållsfunktionen den allra största
uppmärksamhet.
I USA har de stora finansiella insatserna och
de höga lönekostnaderna sedan länge följdrik-
Fig. 1. Detta bör ej vara en bild ur verkligheten vid
våra företag. Än mindre bör den spegla framtiden.
Direktör Arne Körling, Köping
658.58
tigt tvingat fram en större uppmärksamhet i
företagen mot underhållsarbetet än på andra
håll. Det förhållandet att Sverige i
lönehänseende ligger som god tvåa efter USA borde
logiskt leda till att vårt land skulle ligga USA
tätt i hälarna, när det gäller
underhållsarbetets organisation och effektivitet. Även om
mycket hittills gjorts på detta område inom
landet, så återstår emellertid väsentliga ting
innan vi kommer därhän.
Fortfarande betraktas och behandlas
underhållsarbetet av många företagsledare alltför
traditionellt och konservativt. Sanningshalten i
det påståendet varierar givetvis med vilken
grupp av industrier eller vilka individuella
industrier man betraktar. Uppenbart är att
processindustrin av naturliga skäl ligger före iden
övriga industrin, t.ex. verkstadsindustrin. Men
även inom stora delar av denna industri har
intresset för underhållsarbetet på senare tid
blivit mera aktivt på företagsledarehåll. När
det investerade kapitalet ökar blir det allt
nödvändigare att utnyttja anläggningarna mer
effektivt. Såväl vid skiftkörning som då
maskinerna sammanföres i grupper eller "kedjor" för
"flytande tillverkning" ökar kravet på ett
effektivt underhåll då tillgängligheten för
oförutsedda reparationer minskar.
Rationalisering och ekonomi
Traditionellt kommer rationaliseringen av
produktionen i första hand, men det är givetvis
företagsledningens sak att se till att den
tillgängliga rationaliseringskapaciteten
disponeras på ett sätt som ger det bästa utbytet för
företaget i sin helhet, och att rationalisering
av underhållsarbetet därvid ges tillräckligt
utrymme.
Med praktisk erfarenhet av UMS (Universal
A/ethods Standards) inom Volvo-Köpingverken
och med kännedom om de resultat, som nåtts
i övriga företag inom koncernen och
annorstädes, vill jag påstå att införandet av den
tekniken är det mest positiva som har hänt på
många år (Tekn. T. 1959 s. 1211). Möjligheten
att med UMS nå fram till ackordsättning på en
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 39 1117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
