Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 41 - Rationellt underhållsarbete, av Arne Körling - Armétygförvaltningen har beställt 1000 Volvo-Viking - En hängbro över Engelska Kanalen - Nya material - Pyrolytiska material, av Bratt — SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som har förmågan att fatta snabba beslut och
som gärna och effektivt samarbetar. Det
behövs ekonomiskt tänkande för att rätt avväga
arbetsinsatsen. I en omfattande
underhållsverksamhet torde därför stabsavdelningar vara
en nödvändig förutsättning som stöd åt
ledningen. Ett vanligt fel är, att arbetsledare inom
denna verksamhet rekryteras bland de bästa
reparatörerna mera med hänsyn till
yrkesskickligheten än till arbetsledande förmåga, och att
inte tillräcklig utbildning i arbetsledningens
konst ges den skicklige yrkesmannen.
Likaså förekommer alltför ofta, att även den
skicklige arbetsledaren tvingas vara mera
pappersmänniska än arbetsledare. En aldrig så
enkel stabsfunktion i form av en skrivhjälp
kan då uträtta underverk.
Underhållsavdelningen har ofta svårt att få
tillräckligt utrymme för sin verksamhet. Även
här råder kamp med produktionen. Jag tror,
att många företagschefer skulle bli djupt
chockerade, om de t.ex. fick se det förråd som
deras underhållsavdelning håller. Det behöver
givetvis inte enbart vara en utrymmesfråga,
men i många fall liknar sådana förråd mera en
skrotsamling än ett förråd i egentlig mening.
Möts företagsledaren av den bilden, kan han
kort och gott konstatera, att det är hög tid för
honom att tänka om.
Slutord
Sammanfattningsvis vill jag understryka vikten
av ett ökat intresse från företagsledarnas sida
för underhållsarbetet och dess organisation.
Den hårdnande marknaden, de höga
arbetskostnaderna och den ökade mekaniseringen
bland mycket annat ökar successivt kraven på
produktionsapparatens tillgänglighet. Därmed
ökar vikten av att med ekonomiskt rätt
avvägda ansträngningar upprätthålla denna
tillgänglighet genom ett efter lokala förhållanden rätt
organiserat underhållsarbete med klar
ansvarsfördelning och givna vägar för effektivt
samarbete med produktion och övriga aktiviteter
i organisationen. Därför måste också
underhållsarbetet som sådant fortlöpande
rationaliseras med hjälp av moderna
produktionstekniska hjälpmedel. I den svåra frågan om
optimeringen av underhållskostnaderna fordras ett
ökat intimt samarbete mellan tekniker och
ekonomer för grundläggande analyser och
utarbetande av mera generella riktlinjer för
beräkning av underhållsarbetets lönsamhet.
Armétygförvaltningen har beställt 1 OOO
Volvo-Viking lastvagnar för svenska försvarets
räkning. Beställningen på de fyrhjulsdrivna,
terränggående, diesellastvagnarna är en av de största
lastvagnsorder den svenska industrin har fått.
En hängbro över Engelska Kanalen föreslås som
en kedja av 14 broar, varav 12 delar skulle bli 2 400
m långa och två 2 200 m. Centralspannen skulle bli
1 200 m långa och brobredden totalt 51,5 m.
m
nya material
Pyrolytiska material
Man framställer pyrolytiska material genom termisk
sönderdelning av en kemisk förening i vilken det
önskade ämnet, t.ex. kol ingår. Utgångsmaterialet
passerar i ångform över en yta vars temperatur är
högre än ämnets sönderfallstemperatur. När ångan
sönderdelas faller det önskade materialet ut på
den heta ytan. Processen genomförs i en
vakuumugn.
Pyrolytiska material har god hållfasthet på grund
av orienteringen av kristaller och korn, har
teoretisk densitet och är fria från föroreningar genom att
utgångsmaterialets sammansättning kan
kontrolleras. Deras hållfasthet är störst i ett plan vinkelrätt
mot ytan beroende på att kristallerna tycks tendera
att orientera sig i detta plan. De har begränsad
formbarhet.
Hittills har man strävat efter att få fram
högtem-peraturmaterial, men nu försöker man att använda
pyrolytiska material även till lager, ytbeläggningar
och verktyg. Villkoret för framställning av ett
pyro-lytiskt material är dels att materialet måste vara
tillgängligt i en förening, vars
förångningstemperatur understiger dess sönderfallstemperatur, samt dels
att det måste kunna skiljas från utgångsmaterialets
ånga.
I dag dominerar den pyrolytiska grafiten (Tekn.
T. 1961 s. 376), men andra pyrolytiska material
utarbetas, t.ex. grafit-bor med 2 % B som
förbättrar hållfastheten och minskar
oxidationsbenägenheten. Andra grafitprodukter, innehållande olika
mängder Nb, Mo eller W, är fortfarande
laboratorieprodukter. Bornitrider är tillgängliga i
experimentkvantiteter, karbider av Ta, Nb och Hf är
under utarbetning och volfram framställs för
ytbeläggning.
Karbider med varierande sammansättning kan
erhållas genom reglering av fällningsprocessen,
varigenom material med önskad hårdhet kan
framställas, t.ex. TaC med hårdheten 1 400—3 500 Knoop,
HfC med 2 000—3 600 Knoop och NbC med 1 700—
4 000 Knoop. Iinoop-hårdheten bestäms genom
mätning av en diamantspets inträngning och är L/Pcp,
där L är anbringad kraft i pond, I skårans längd
i millimeter och cp en konstant, t.ex. 7,028 X 10~2
för en viss spets.
Karbidernas sprödhet växer med växande hårdhet.
Deras hållfasthet är låg, men de kan utnyttjas som
ytbeläggningar. Böjbrottgränsen är 69—276 N/mm2
(7,0—28,2 kp/mm2).
Pyrolytisk volframs hårdhet är 415—1 090 Knoop.
Den växer med avtagande kornstorlek och med
växande renhetsgrad.
Den relativt höga hållfastheten och renheten hos
pyrolytisk volfram gör den synnerligen lämplig till
munstycken för stora raketer (R G Bordeau i
Materials in Design Engineering aug. 1962 s. 106—109).
Bratt — SHl
1120 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
