Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 41 - Ekonomiska aspekter på forskningsprojekt, av Olof Sundén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Val av forskningsprojekt
Vid val mellan olika investerings- och
forskningsprojekt spelar förväntningarna
beträffande räntabilitet endast rollen av ett
bedömningskriterium bland många andra. För att
överhuvudtaget kunna riktigt och ekonomiskt
bedöma olika utvecklingsprojekt krävs en sy-
Tabell 2. Kriterier för bedömning av
projektförslag
Finansiella kriterier:
Finansieringsresursernas lämplighet
Investeringsbehov
Beräknad bruttovinst
Beräknad årsomsättning
Beräknad bruttovinst på satsat kapital
Beräknat förädlingsvärde per anställd
Inkubationstid för projektets förverkligande
Lagerrisker
Risken för konsekvensinvesteringar
(Integrationstvånget)
Utvecklingskriterier:
Befintliga organisationens lämplighet
Erfarenhet att bedöma områdets problemkaraktär
Innovationskravens storlek och svårighetsgrad
Erforderlig forsknings- och utvecklingstid
Patent- och licenssituationen (Komplikationsrisker)
Produktionskriterier:
Befintlig organisations lämplighet
Processkännedom
Råvarukännedom
Behov av innovationer för själva produktionen
Tekniskt optimal storlek relativt projektets storlek
Behärskning av råvaror och apparatunderhåll
Kvalitets- och produktkriterier:
Befintlig organisations lämplighet
Erfarenhet av områdets kvalitetsproblem
Befintlig kvalitets lämplighet
Behovet av ytterligare kvalitetsinnovationer
Kopieringsskydd eller kopieringssvårigheter
Risken för snabba kvalitetsöverraskningar
Krav på stort kvalitetssortiment
Marknadskriterier:
Befintlig försäljningsorganisations lämplighet
Erfarenhet av liknande produkters marknadsföring
Erfarenhet av kundkretsen
Äldre kundkretsens påverkan
Marknadens storlek
Marknadstrend för produkten
Möjlig marknadstäckningsgrad
Marknadsstaibilitet (innovationsfrekvensen inom
marknaden)
Komplettering/konkurrens till äldre produkter
Koncentrerad eller splittrad marknadsföring
Behov av nya avsättningsområden, deras
aktiveringstid
Servicebelastning
Belastning av nödvändig introduktionsinsats och
reklam
Kundkretsens styrka och interna konkurrensläge
Säsongvariationer
Hot från konkurrent- och substitutprodukter
Konkurrentaktivitet och överkapacitet
Produktens prisstabilitet (framtidsuppskattning)
Exportsituationen
Tullsituationen
stematisk genomgång av ett flertal kriterier,
tabell 2.
Man kan bedöma de olika punkterna och
betygsätta dem som positiva eller negativa
faktorer. Betygssiffrorna kan man summera för
att ge en enhetlig projektbedömning, men det
bör påpekas, att någon matematisk
perfektio-nisrn ingalunda passar här. Kriterierna bör
endast tjänstgöra som ledtrådar för sunda
förnuftet. Det bör i detta sammanhang också
påpekas, att ett enda kriterium kan bli
prohibi-tivt för hela projektet, men inget kriterium kan
bli så positivt, att det gör projektet självklart.
De olika kriterier enligt tabell 2 som man bör
beakta vid val mellan olika utvecklings- och
investeringsobjekt måste bedömas efter vissa
givna förutsättningar, som helt enkelt är
företagets egen målsättning jämte en viss
uppfattning om den framtida tekniska och
marknads-ekonomiska utvecklingen. Tyvärr är de flesta
företagens målsättning och företagspolitik i
våra dagar synnerligen diffus. Denna brist på
insikt i målsättningens betydelse är tyvärr
förödande inte minst för ett företags
forskningsansträngningar. Den har alltför ofta medfört
att ett företag felaktigt bedömt ett
forskningsprojekt och lagt ned stora summor på det för
att när projektet är tekniskt färdigt finna, att
företaget inte kan omsätta det på marknaden.
För att en målsättning skall bli användbar
som grund för bedömning av olika
utvecklingsmöjligheter måste i den ingå två moment, dels
en precisering av de mänskliga kunskaper och
intellektuella resurser som företaget utnyttjar
i sin verksamhet, dels en precisering av de
mänskliga behov, som företaget vill
tillfredsställa med sin aktivitet, dvs. de
marknadssektorer som det vill specialisera sig på. Det är
alltså företagets uppgift att i dag ställa
människans behov i centrum och att tillfredsställa
dessa behov med hennes kunskap och
intellekt som viktigaste tillgång. Vid
förverkligandet av denna målsättning måste de knappa
resursernas ekonomi beaktas och den
långsiktiga företagsvinsten blir i ett fritt näringsliv den
måttstock som anger hur väl företaget lyckats
i sin strävan.
Endast som sekundär målsättning är det
lämpligt, att företaget begränsar sig till att
definiera vilka råvaror företaget vill utnyttja,
vilka specifika produkter det vill tillverka. Det
har nämligen visat sig, att det företag som
bundit sig till vissa råvaror eller vissa
färdigprodukter ofta försummar att tillvarata
utveck-lingschanserna och anpassa sig till nya
situationer, när marknaden nu i snabb takt
substi-tuerar en vara med en annan.
Ett bekant exempel på detta förhållande är de
amerikanska järnvägarna, som definierat sin
målsättning som befordran av gods och
passagerare med tåg i stället för att se som sin
uppgift att tillfredsställa olika mänskliga
transportbehov på det varierande sätt som
utvecklingen möjliggjort. Vi ser också i Sverige hur
företag som bundit sig vid vissa råvaror
exempelvis järn- och skogsindustrin har synnerligen
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 41 j[129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
