Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 41 - Ekonomiska aspekter på forskningsprojekt, av Olof Sundén - Nybyggen - Tvättmedelslaboratorium i Stenungsund, av HJ - Storbritanniens första 1000 MW ångkraftverk, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
långt driven rationaliserings- och
optimerings-forskning av olika processer på ett för tidigt
stadium. Man vill tillförsäkra sig en rationell
produktionsprocess även för nya produkter, om
vars marknadsvärde och kvalitetsanpassning
man ännu svävar i större eller mindre
okunnighet. Liksom när det gäller andra missgrepp
i forskningen försvarar man ofta detta med en
emotionell argumentering. Man skall vara
"färdig" med en sak, innan man för ut den på
marknaden! Ingen konkurrent skall kunna slå
en på fingrarna med en rationellare
produktionsuppläggning etc. Här bör dock tillfogas,
att kravet på produktflexibilitet ingalunda får
misstolkas så att man tolererar onödiga
kostnader och ineffektivitet. Detta krav måste
främst tillfredsställas genom ökad intellektuell
rörlighet hos ifrågavarande ingenjörer.
Kvalitetsproblem
Den marknadsorienterade inställningen
innebär, att kvalitetskraven måste dominera.
Konsumenten måste sättas i centrum, men
svårigheten är att fastställa denna konsuments krav
och önskningar, hans verkliga preferenser.
Detta kräver mycket arbete och ett
utomordentligt gott omdöme hos marknadsanalytikern.
Tyvärr föreligger den komplikationen i vårt
nutida samhälle, att en konsumentgrupp
uppvisar en preferens som kollektiv, påverkad av
olika intressegruppers — inte minst politiska
gruppers — påtryckningar, medan samma
konsumentgrupp uppvisar en helt annan preferens,
om man integrerar de enskilda medlemmarnas
individuella önskningar.
För rätt val av projekt torde det i framtiden
bli allt mer angeläget att vid
marknadsanalyserna söka skilja på vad som är reell
konsumentpreferens och vad som är framsuggererad
sådan. Man kan annars bringa ett företags
forsknings- och utvecklingsansträngningar på
dyrbara villovägar.
Med de kvalitetskomplexa produkter som även
kemisk industri numera tillverkar, kan man
inte längre tänka i enkla kvalitetskategorier,
såsom koncentration, föroreningar, färg,
kornstorlek och kristallform, vilket alltjämt är
normalt för traditionella kemikalier. Nu måste
man tänka i egenskapsprofiler redan på
forsknings- och utvecklingsstadiet och undvika att
fixera alltför ensidiga och onödiga gränser för
enskilda detalj egenskaper.
Ett företag måste försöka placera in sin
produkt på användningsområden, vilkas
kravprofil harmonierar med den egna produktens
egenskapsprofil. Den egenskap, som är svagast hos
produkten relativt användningsområdets
fordringar, bestämmer varans kvalitativa
konkurrenskraft. Å andra sidan får man aldrig betalt
för egenskaper, som är överkvalificerade
relativt användningsområdets fordringar. En
ekonomiskt riktig kvalitetsutveckling är därför att
förbättra kvalitetssvagheter till den gräns som
fordras för att klara konkurrensen inom ett
användningsområde men att utveckla överlägsna
specialegenskaper endast när man vill vinna
nya användningsområden för sin produkt och
de tilltänkta användningsområdena verkligen
har nytta av de förbättrade egenskaperna.
När det gäller kvalitetsfrågor, måste man
också ha klart för sig på vilka områden man kan
tillåta från konkurrensprodukter avvikande
egenskaper. Dagens marknad är ju strukturellt
sett ytterst genomorganiserad. En kemisk
produkt måste t.ex. kunna bearbetas på maskiner
som finns på marknaden, och den måste
kunna färgas med gängse färger etc. Även om en
uppfinning skulle förbättra produktens
kvalitet avsevärt, t.ex. dess styrka eller hållbarhet,
blir denna uppfinning ofta värdelös, om
produkten därigenom kommer att kräva en ny
bearbetningsteknik, för vilken utrustning inte
finns på marknaden. Detta innebär, att man
ofta måste vara restriktiv mot sådana
förbättringar särskilt inom mindre företag som kan
medföra, att produkten kommer vid sidan om
marknadens "allfarväg".
Litteratur
1. Quinn, J B: How to evaluate research output. Harvard
Business Rev. 1960 april s. 69.
2. Lundberg, E: Produktivitet och räntabilitet. Stockholm
1961.
3. Quinn, J B: Long range planning of industrial research.
Harvard Business Rev. 1961 april s. 98.
I
nybyggen
i
Tvättmedelslaboratorium i Stenungsund
Berol AB, ett dotterföretag till Mo och Domsjö AB,
har uppfört ett nytt laboratorium i Stenungssund.
Laboratoriet, som har till uppgift att finna nya
råvaror till tvättmedel, har kostat ca 2 Mkr. och
sysselsätter nu 30 personer men har utrymme för 50.
Tillverkningsprocesserna studeras i en apparatsal,
där man kan bygga upp fabriksmodeller i liten
skala. Utrustningen är mycket modern med bl.a. en
4 m hög elektroniskt reglerad
destillationsanlägg-ning, utförd i glas samt infraröd- och
ultraviolett-spektrometrar. Flera rutinbestämningar, såsom
ti-treringar, har automatiserats. HJ
Storbritanniens första 1 OOO MW ångkraftverk
Det första 1 000 MW ångkraftverket i
Storbritannien, High Marnham, är utrustat med fem 200 MW
enaxliga ångturbinaggregat för 3 000 r/m av English
Electrics tillverkning. Den totala vikten av ett
turbinaggregat är 1 475 t, och den tyngsta
komponenten, generatorns stator, väger 170 t.
Ångtrycket före högtrycksturbinen är 163 b och
ångtemperaturen 565°C. Ångan mellanöverhettas vid
33 b till 538°C. Ångturbinen är uppdelad på tre
cylindrar, en högtryckscylinder med 12 trycksteg,
en cylinder med en mellantrycksdel med 8
tryck-steg och en av de tre parallellkopplade lågtrycksde-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 42 2157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
