- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
1130

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 41 - Nya metoder - Radioaktiv bestämning av inaktiva joner, av HJ - Tillverkning av högre alkoholer, av SHl - Ytbehandling av termoplaster, av SHl - Gödsel av pannstensbildare, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Syret förbrukas kvantitativt. Syrefritt vatten löser
däremot inte tallium. Metoden har använts för
undersökning av havsvatten, varvid
analysnoggrannheten var tillfredsställande vid så låga halter som
0,2 mg/1. Känsligheten anses kunna uppdrivas högst
väsentligt genom ökning av talliumpreparatets
aktivitet per viktenhet och lämplig utformning av
räkne-kammaren.

Den nya metoden kan användas för bestämning
av-praktiskt taget vilken jon som helst i vilken lösning
som helst. Ekonomiskt fördelaktig är metoden
emellertid endast vid serieanalyser. Man undersöker
möjligheten alt utveckla metoden ytterligare. Det är t.ex.
tänkbart att belägga materialet i kolonnen med två
olika y-strålare, varvid metoden skulle kunna
användas för samtidig bestämning av två olika joner
i lösningen som byts mot var sin aktiv jon
(Chemical & Engineering News 12 febr. 1962 s. 46). HJ

Tillverkning av högre alkoholer

Högre alkoholer får allt större användning till
mjukningsmedel för piaster, särskilt PVC, och till
detergenter. I USA har man nu utarbetat två nya
metoder för framställning av alkoholer av vilka
den ena, kallad Aldox, är en modifierad oxoprocess
och den andra, Alfol-processen, är byggd på
polymerisation av eten.

En anläggning för tillverkning av 13 500 t/år
alkoholer enligt Aldox-metoden byggs i USA, och en
har planerats i Japan. En Alfol-fabrik för 45 000
t/år startar snart i USA, och en byggs i
Västtyskland.

Vid Aldox-processen utgår man från lägre olefiner
(ur petroleum). Dessa bringas att reagera med
syntesgas (CO + Hj) enligt oxometoden (Tekn. T. 1955
s. 137; 1957 s. 870) vid en zinkhaltig katalysator som
befordrar dimerisering vid aldehydbildningen. Utgår
man från en olefin med n kolatomer, får man på
detta sätt efter reduktion av aldehyden en alkohol
med 2 n + 2 kolatomer.
Genom att använda olefiner med korta kolkedjor i
stället för sådana med långa som råmaterial för
högre alkoholer vinner man dels fördelen att
råvaran är lättare tillgänglig och lättare renad.
Dessutom blir aldehydutbytet större med lägre än med
högre olefiner. Utbytet av alkohol faller t.ex. från
ca 70 % för en C0-fraktion till 50 % för en
Ca3-fraktion.

Olefinerna får reagera med koloxid och väte i
volymförhållandet 1:1 vid 210 kp/cm2 och 175°C vid
en koboltsaltkatalysator modifierad med en
zinkförening, troligen zinkacetylacetonat som enligt
uppgift är lösligt i aldehyderna; zinkföreningen har
visat sig vara nödvändig för dimeriseringen.

Reaktionen börjar med karbonylering (vid
koboltkatalysatorn) enligt

RCH:CH2 + CO + H2—> RCHXHXHO

Aldehyden dimeriseras sedan till R(CH2)3R(CH2)2CHO.
Ungefär hälften av den nonomera aldehyden
förblir oförändrad, och en liten del av dimererna är
dialdahyder som vid reduktion ger glykoler.

Dimeriseringen gynnas enligt uppgift om
reaktionsblandningen hålls flera timmar vid förhöjd
temperatur sedan den försatts med mera zinkkatalysator.
För denna värmebehandling uppges 1—70 kp/cm2
tryck, 95—230°C temperatur och 2—48 h hålltid.
Används en vattenlösning av zinkkatalysatorn, erhålls
två vätskefaser och frånskiljningen av
koboltkatalysatorn underlättas.

Med en heptenfraktion som råvara erhålls t.ex. en
alkoholprodukt bestående av 10,1 % kolväten, 42,0

% Cs-alkoholer, 4,4 % Cs— C16-alkoholer, 30,6 %
Cla-alkoholer, 3,6 % CVglykoler och 9,3 % rest.
Som katalysator användes i detta fall 0,2 %
vattenfritt koboltacetat och 0,05 % zinkacetylacetonat.
Alfol-processen ger uteslutande primära alkoholer
med raka kolkedjor, medan man vid tillämpning av
Aldox-processen på t.ex. heptener får en produkt
med avsevärt grenade kolkedjor. Alfol-processen ger
ett stort antal alkoholer med olika kedjelängd,
varför man måste kosta på en omfattande fraktionering
för att erhålla en ren produkt.

Alfol-processen är dyrare än Aldox-processen bl.a.
därför att den fordrar hantering av farligt, pyrofort
material. Den ger emellertid en produkt som är
värdefull som råvara för detergenter därför att
alkyl-sulfat med raka kolkedjor bryts ned av
mikroorganismer, medan sådana med grenade kolkedjor tycks
vara hållbara varför de vållar besvär vid
avloppsvattenrening (Tekn. T. 1955 s. 1016; 1956 s. 135;
1957 s. 396).

Man börjar med framställning av
trialkylalumi-nium genom en reaktion i två steg mellan
aluminiumpulver, väte och eten. Luftoxidation av
alkyl-föreningen ger en aluminiumalkoxid som
hydrolyseras med svavelsyra till en alkoholblandning.
Denna råprodukt upparbetas genom avvattning och
fraktionering (Chemical Engineering 11 dec. s. 70-—
71). SHl

Ytbehandling av termoplaster

En ny metod för uppruggning av termoplastytor ger
enligt uppgift en mycket god bindning mellan
plasten och ett anbringat ytskikt, såsom färg, lack,
lackfärg, metall och lim. Processen har utarbetats för
polyformaldehyd (Delrin) och polyamider, men den
bör kunna användas även för andra termoplaster.
I princip går behandlingen ut på att ge ytan jämnt
fördelade förankringspunkter för ytskiktet så att
detta kan anbringas utan grundning.

Plastytan ruggar man upp genom att behandla den
med en suspension, innehållande ett kemiskt aktivt
ämne (p-toluensulfonsyra), en vätska (perkloreten)
och ett pulver (kiselgur, lera) vid 80—120°C i 10—
30 s. Därefter exponeras föremålen lika länge för
torr luft av samma temperatur, spolas med hett
vatten och lufttorkas.
Vätskan i behandlingssuspensionen tjänstgör som
lösningsmedel och suspenderingsmedium samt
bidrar till blandningens förmåga att väta plastytan.
Den fasta komponenten förbättrar det kemiska
angreppets jämnhet. Till skillnad från de flesta
vätskemetoderna ger behandlingen med luft skarpa
förank-ringspunkler med bara spår av kemiskt aktivt ämne
på ytan (Engineers’ Digest mars 1962 s. 67). SHl

Gödsel av pannstensbildare

Vid W R Grace-laboratorierna i Clarksville, Md., har
man utarbetat en metod för att avlägsna
havsvattnets pannstensbildare vilka hindrar framställning
av sötvatten genom destillation. Som biprodukt
erhålls en värdefull, högkoncentrerad gödsel,
magne-siumammoniumfosfat (MAF), som har givit mycket
goda resultat vid prov i jordbruket. Utom kväve och
fosfor innehåller gödseln magnesium som är en
viktig sekundär växtnäring.

Vid processen, som är klar för prov i halvstor
skala, sätter man kontinuerligt fosforsyra enligt våta
metoden och vattenfri ammoniak till en ström av
havsvatten. Härvid faller pannstensbildarna,
framför allt Ca, Mg och Fe, ut som
metallammonium-fosfat och andra fosfat. Fällningen får sätta sig,

1130 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 40

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/1160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free