- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
1134

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 41 - Molekylsilar i industrin, av Jules C Messmer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på grund av den kristallina strukturen har
alla porer samma diameter hos en viss
mol‡-kylsil varför molekyler över en viss storlek
utestängs kvantitativt från adsorptionsytorna;

genom dessas höga aktivitet, som beror på
kristallens kemiska natur, attraheras polära
och polariserbara molekyler samt omättade
kolväten mycket starkt.

De nämnda typerna av molekylsilar är
basiska och förstörs därför sakta vid kontakt med
ett medium vars pH understiger 5. Man har
emellertid utarbetat en ny typ, AW-500, som
är syraresistent. Denna molekylsil, som nu har
blivit tillgänglig, kan användas för torkning
av sura gaser, t.ex. klor, och för avlägsnande
av sura ämnen, t.ex. klorväte, ur gaser.

Torkning

Den första stora användningen av
molekylsilar var torkning av gaser. Härvid ersatte man
minst 20 % av det vanliga torkmedlet med en
molekylsil och erhöll härvid effektivare
torkning, större kapacitet hos anläggningen och
större livslängd hos torkmedlet.

Som exempel kan nämnas en vanlig tvåbädds
tork för vätgas till ammoniaktillverkning. Den
arbetade med 8 h adsorption och 8 h
regenerering av torkmedlet. Man fann att fyllningens
adsorptionsförmåga föll till 2 % av
torkmedlets vikt inom tre månader. Då anläggningen
var konstruerad för 4,5 % adsorption, måste
torkmedlet bytas inom två månader.

Det visade sig att orsaken till torkmedlets
de-generering var vätgasens halt av aromatiska
kolväten. Dessa fastnade nämligen på
torkmedlet som hade så stora porer att deras
inträng-ning inte hindrades.

Genom att kolvätena adsorberades
tillsammans med vattnet påverkades både
torkmedlets adsorptionsförmåga och den hastighet
varmed vattnet adsorberades. Sedan en del av
torkmedlet ersatts med en molekylsil har
anläggningen fungerat tillfredsställande i 18
månader. Molekylsilens beräknade adsorption är
ca 10 %, och den torkade gasens daggpunkt är
under — 70°C.

Detta var torkning av en "smutsig" gas
varmed menas en som innehåller spår eller stora
mängder av ämnen, såsom butan, högre
kolväten eller aromater, vilka adsorberas
tillsammans med vattnet. I sådana fall verkar
molekylsilen genom utestängning av de större
molekylerna från adsorptionsytorna så att dessa i

Tabell 1. Torkning av en ren gas, mättad med
vatten, i en bädd av molekylsil 13 X i 3 mm
kulor

Flöde (0°C, 760 torr) ..............m7h 56

Tryck .......................... kp/cm2 0,3

Temperatur ........................ °C 16

Molekylsil per bädd ................ kg 41

Driftperiod .......................... h 15,7

Adsorption (dynamisk) .............. % 27,5

Gasens daggpunkt .................. QC < — 70

Fig. 3. Detalj av en modell av en molekylsilskristall;
de svarta kulorna representerar natriumkatjoner.
Den mindre streckade cirkeln änger poröppningen
ca i Å; den större cirkeln antyder
adsorptionsrum-met i kristallen.

sin helhet blir reserverade för vatten. En
molekylsil av tvpen 3 A eller 4 A är därför
lämplig-

Gaser, icke innehållande ämnen som
adsorberas tillsammans med vatten, sägs vara rena.
I sådana fall fordras ingen silning, och man
kan därför använda en relativt grovporig
molekylsil, t.ex. typ 13 X, som har betydligt större
adsorptionsförmåga för vatten än de finporiga
typerna. Man rekommenderar minst 20 %
beräknad adsorptionsförmåga för 13 X under
dynamiska betingelser (tabell 1).

Molekylsilar kan också utnyttjas vid torkning
av vätskor. Flytande kolväten med minst 4
kolatomer i molekylen adsorberas inte av typ 4 A.
För denna molekylsil kan man räkna med 15—
20 % adsorption av vatten under dynamiska
betingelser. Den torkade produktens vattenhalt
understiger 4 • 10~8 %.

Vid torkning av gasol och propen litar man
inte till torkmedlets silningsförmåga utan till
dess större benägenhet att adsorbera vatten. I
sådana fall får man nöja sig med mindre
vat-tenadsorption på grund av samtidig adsorption
av kolväten. Den torkade produktens vattenhalt

Fig. A.
Elektron-mikrofoto av [-molekylsils-kristaller-]
{+molekylsils-
kristaller+} med
kantlängder på
1—5 ,u m.

1134 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 40

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/1164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free