Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 41 - Globala energifrågor, av Gunnar Hambraeus - Elektronarkosens möjligheter - Explosionsriskerna vid svetsning av bensintankar - Böcker - Rymdraketer och satelliter i forskningens tjänst, av Björn Bergqvist - List tech 1961/62, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lyckligtvis ännu ej har någon erfarenhet —
sprida radioaktiv smitta utöver de nationella
gränserna. Följderna är ännu mer uppenbara
därest missödet skulle drabba ett kärndrivet
fartyg i en utländsk hamn.
Andra frågor inom samma grupp gäller
transport av kärnbränsle i olika stadier av
förädling eller utbränning. Härför krävs
internationella regler liksom för avbördandet av utbränt
avfall. Detta måste uppenbarligen begränsas
till vissa avskilda områden. Händer olyckor av
större omfattning synes det angeläget att en
internationell räddningskår finns till reds
liksom normer för skadeståndsregleringar.
Även de ekonomiska aspekterna hos
kärnenergin har internationell räckvidd. Tekniskt
framåtskridande ökar mer och mer
kapitalkoncentrationen i industrin och minskar
bränsle-och lönekostnaderna. Detta gäller även
kärnenergin. Vi vet ej ännu vilken av många
möjliga reaktortyper som blir den bästa och mest
ekonomiska. Ett stort antal typer byggs och
prövas till en kostnad av upp mot 500 Mkr.
per reaktor. Få nationer har råd att studera
mer än en eller två typer. Samarbete
internationellt med fördelade risker och
vinstmöjligheter är därför önskvärt. Regionalt
samarbete skilda länder emellan är också
nödvändigt när det gäller behandling av använt
bränsle och utvinning av värdefulla isotoper. Sådant
samarbete är karakteristiskt för
kärnenergiutvecklingen.
Den mest betydande internationella aspekten
på atomenergin ligger till sist i dess militära
potentiäl. Varje stor reaktor och i synnerhet
varje kärnkraftverk är en potentiell
kärnvapenfabrik. Så snart ett land har sådan utrustning
så tillhör det atombombklubben. Utvecklingen
mot billigare och enklare metoder för
isotopseparation, speciellt för uran, torde så
småningom göra det än lättare för ett land att
börja tillverka kärnvapen.
Ännu är det svårt och dyrt att bygga sådana
vapen. Möjligheter härtill anses emellertid
komma att föreligga i ett halvdussin länder
före 1960-talets slut. Den fara som ligger i detta
behöver knappast betonas, tävlan mellan
grannstater att komma först med sin bomb och
risken att lokala konflikter utvecklas till
kärnvapenkrig. Det är redan nu lätt för
mänskligheten att utplåna sig själv. Att avlägsna detta
hot och möjliggöra för oss alla att skörda
frukterna av den fredliga kärnkraftens utveckling
är nu den viktigaste uppgiften för världens
diplomater. GAH
Elektronarkosens möjligheter studeras vid
Uni-versity of Mississippi. En svag ström med frekvensen
700 Hz genom hjärnan på en patient försätter denne
i djup narkos tillräcklig för större operationer.
Explosionsriskerna vid svetsning av
bensintankar kan undanröjas genom att tanken rengörs
med rödsprit och därefter ursköljs med kallt vatten.
■
böcker
Rymdraketer och satelliter i forskningens
tjänst, av R L F Boyd. Prisma-serien,
Biblioteksförlaget, Stockholm 1962. 138 s., ill. 4,50 kr.
Med denna lilla skrift har professor Boyd
åstadkommit en lättsmält och välkommen översikt över
rymdforskningen och dess metodik. I de två första
avsnitten beskriver han objekten -— den nära och
den fjärran rymden — och belyser atmosfärens
olika detaljfenomen på ett enkelt sätt med hjälp av
grundsambanden mellan tryck, temperatur och
täthet. I de två följande kapitlen behandlas medlen ■—
raketerna och instrumenteringen — med samma
kombination av saklighet och stilistisk skicklighet
som tidigare. Speciellt har raketfarkosternas
styrning fått en mycket klar framställning. Boken
avslutas med två avsnitt om experimenten:
mätson-derna samt resultaten. Här fordrar måhända förf.
för mycket av den läsare som ej är mättekniker.
Översättningen flyter också väl fram, med vissa
enstaka skönhetsfläckar. Ordet scanning borde ha
ersatts med t.ex. svepning. På s. 123 begriper
åtminstone inte jag, i avsaknad av det engelska
originalet vad som avses, översättningen lyder:
"Pioneer V som går i sin bana. . . har en kraftig
150 watt telemetersändare . . . beräknad räckvidd av
80 miljoner km". Denna sonds 5 W-sändare
tystnade på 36 milj. km avstånd från jorden. Om
nedfarten påstås: "Rörelseenergin måste sedan
förbrukas såsom luftfriktionsvärme", vilket som bekant är
långtifrån riktigt. Översättaren bör ha en eloge för
den utförliga och välgjorda tabellen över uppsända
satelliter.
Denna stimulerande lilla bok kan varmt anbefallas
de akademiker och ingenjörer vilka snabbt vill
orientera sig om rymdforskningen fram till och in
på 1960. Björn Bergqvist
List tech 1961/62, utgiven av KTH:s Bibi.,
Stockholm 1962. 128 s. 25 kr.
Denna årliga förteckning över tekniska tidskrifter
i svenska bibliotek, vilken första gången utgavs 1949
av Tekniska Litteratursällskapet (Tekn. T. 1949 s.
476), är upprättad i första hand till hjälp för den
interurbana lånerörelsen. Katalogen ger uppgift om
var en viss utländsk tidskrift eller seriepublikation
inom teknik, arkitektur, fotografi, geodesi,
industriell ekonomi och organisation, matematik, fysik
och kemi finns att tillgå i Sverige. Den upptar de
fullständiga bestånden i KTH:s och CTH:s bibliotek,
men av bestånden i andra samlingar huvudsakligen
sådana titlar som inte finns i dessa bägge bibliotek.
Sedan 1958 upptar förteckningen dessutom i
begränsad omfattning titlar även i bibliotek i de andra
nordiska länderna, framför allt på ryska
publikationer, som inte finns i Sverige. Någon fullständighet
i detta avseende har emellertid inte uppnåtts. För
Danmarks vidkommande kan nu hänvisas till den
årliga publikationen Dansk List Tech.
1142 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
