Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 42 - Transmissionsoljor för bakaxlar och växellådor i motorfordon, av Alfred Towle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Transmissionsoljor för bakaxlar
och växellådor i motorfordon
Mr Alfred Toivle, M. Sc., Derby
Sedan flera år har det i bilindustrin funnits en
tendens att överföra allt större kraft genom
allt mindre transmissionsenheter, fig. 1.
Resultatet därav har blivit allt större anspråk på
smörjmedlet, som måste uthärda högre
ytbe-lastningar, högre temperatur och högre
hastigheter än tidigare. Erfarenheten har visat, att
i många fall kan ej de rena mineraloljorna
klara dessa påkänningar, utan man måste blanda
in ett eller flera kemiska tillsatsmedel i
smörjmedlet. Därvid uppstår problemet att
specificera och prova det sammansatta smörjmedlet.
Kemiska och fysikaliska specifikationer är
i sig själva av föga värde, och för såväl
transmissionsoljor som motoroljor har man
övergått till specifikationer baserade på
full-skaleprov. Tendensen att utveckla egna
speciella prov, antingen i kemilaboratoriet eller i
små provmaskiner, finns hos många europeiska
fordonstillverkare. Eftersom resultaten i
allmänhet ej visar något samband med praktiska
erfarenheter, och då fordonstillverkarnas
mångskiftande och varierande fordringar gör olje-
Bearbetning av föredrag den 13 mars 1962 i Mekaniks
Kommitté för Motorbränslen och Smörjmedel.
Fig. 1. Två hypoidväxlar från samma tillverkare; t v. växel frän 1946
för 68 hk vid 980 r/m, t.h. växel från 1962 för 125 hk och 1 500 r/m.
621.892.099.21
bolagens uppgift omöjlig, kan denna
provmetod ej accepteras.
Då nu tonvikten överallt ligger på export hos
fordonstillverkarna, skall fordonen konstrueras
så, att de kan köras på smörjmedel, som
uppfyller ett fåtal, allmänt accepterade
specifikationer. Dessa smörjmedel skall dessutom
finnas tillgängliga varsomhelst i världen. Det
torde ej vara svårt för varje kompetent
konstruktör att tillse, att dessa krav uppfylls genom att
han till fullo utnyttjar metallurgins
erfarenheter, och genom att han motstår frestelsen att
tillgripa speciella smörjmedel.
Fordringar på transmissionsoljor
Ehuru de kugghjulskombinationer, som
används i bakaxlar och växellådor, varierar
betydligt, kan gemensamma krav ställas på de
smörjmedel som fordras för växlarnas
tillfredsställande funktion (jfr Tekn. T. 1960 s. 293).
Smörjmedlen skall ha förmåga att minska
slitning och ytskador på växelns kuggytor och på
kul- och rullager. Den uppkommande
minskningen av bärigheten hos oljefilmen mellan
oljebytena skall vara så ringa, att den ej
inverkar menligt på kugghjulens och lagrens
funktion. Smörjmedlen får ej, varken under drift
eller lagring, undergå kemiska förändringar
som t.ex. oxidation, vilken kan resultera i
vis-kositetsökning, och ej heller får siam och
syror bildas. Smörjmedlen måste också ha
förmåga att skydda mot rost och korrosion både
vid drift och lagring. De får ej inverka skadligt
på förekommande packningar och de måste
motverka alltför stor skumbildning. De
ingående tillsatsmedlen får ej avskiljas ur oljan,
som måste vara blandbar med andra oljor av
liknande typ. Slutligen måste smörjmedlen
vara flytande vid lägsta förekommande
temperatur, och de får ej ge upphov till kanalbildning
("channelling").
EP-smörjmedlens arbetssätt
Innebörden av uttrycket "EP"-olja ("extreme
pressure") är svår att definiera, i synnerhet
som den för EP-oljor karakteristiska egenska-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 39 1149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
