Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 42 - Transmissionsoljor för bakaxlar och växellådor i motorfordon, av Alfred Towle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tighet att speciellt sammansatta oljor blir
nödvändiga för smörjningen.
Det har konstaterats, att automatiska
kraftöverföringar utan hydraulkoppling
åstadkommer det största deformationsarbetet på
bak-axelväxeln, och att transmissioner med
momentomvandlare och hydraulkopplingar ger
upphov till den minsta deformationen, medan
de manuella växellådorna ligger mitt emellan.
Hypoidväxeln måste ha en styv konstruktion
vid ensidig lagring av pinjongaxeln
(personbilar), och för detta ändamål är det nödvändigt
att skruvens lager förinspänns. Alltför stor
för-inspänning kan slita på rullarnas ändar och
innerringens flänsar i rullningslagren, vilket
medför att kontaktpunkterna på kuggarna
förskjuts och oljud uppstår i axeln. Detta förlopp
tilltar, eftersom de först avnötta
metallpartiklarna får en omedelbar slipverkan, vilket
resulterar i en ökning av slitningsgraden. Lager,
som från början inspänts hårt, får slutligen
lägre konstant lagerspänning än sådana med
lägre primär inspänning, fig. 3.
Två helt olika typer av skador på kuggytorna
orsakade av smörjmedlet kan uppstå, nämligen
repning ("scuff" eller "score") antingen på
kuggarnas drivande eller på deras drivna sida.
Den härrör från den metallöverföring som
uppkommer vid hög hastighet, fig. 4.
Svårighetsgraden hos dessa skador ökas av stötvisa
belastningar, t.ex. genom att kopplingspedalen
hastigt släpps upp.
Den andra skadetypen är krusning
("ripp-ling"), fig. 5, eller räffling ("ridging"), fig. 6,
där plastisk metallflytning eller svår förslitning
uppstår. Båda dessa sammanhänger med högt
vridmoment och låg hastighet och återfinns
därför vanligen i tunga lastbilars
bakaxelväx-lar. Till helt nyligen trodde man, att krusning
och räffling endast kunde uppstå vid de höga
glidhastigheter som förekommer i
hypoidväx-lar, men jag har för en tid sedan hört talas om
krusning på ett rakskuret drev i en planetväxel
i en traktor med slutväxel i hjulnavet, fig. 7.
Ehuru man tidigare ansåg gropfrätning på
kuggytorna vara oberoende av oljan, har det
visat sig, att en längre tids körning vid
överbelastning med för högt vridmoment medför
sådan frätning, fig. 8, och att den beror både
på den totala oljemängdens temperatur och
den använda oljetypen. Skador, som däremot
ej kan hänföras till oljan, är kuggbrott genom
utmattning, ytsprickor och flisbildning
("spall-ing").
Växelns första drifttid är särskilt kritisk, men
mycket kan då göras mot senare
driftstörningar. Försiktig och successiv inkörning med ett
första oljebyte, helst före 1 600 km körsträcka,
kan rekommenderas. Fosfatering av ettdera
eller båda dreven, så som nu både amerikanska
och brittiska tillverkare tillämpar, är till god
nytta, då det gäller att hjälpa växeln över
denna kritiska period.
Den maximala temperatur smörjmedlet
uppnår beror på axelns konstruktion och
användning och kan vid normal bildrift variera mel-
lan 75° C och 120° C. I racerbilar och mer
avancerade sportbilar med speciella
karosseri-konstruktioner, bottenplåtar och inflyttade
bromstrummor har temperaturer på över
160°C uppnåtts. Sådana temperaturer kan ej
kontinuerligt bemästras ens av de senaste
smörjmedelstyperna, och det är därför
önskvärt, att den maximala temperaturen hålls
under 145°C med hjälp av lämplig luftkylning.
Lämpligt sammansatta hypoidoljor för detta
temperaturområde är det mycket svårt att
framställa, eftersom vissa tillsatsmedel ej är
fullt effektiva vid låga oljetemperaturer, under
det att andra blir alltför aktiva vid höga
temperaturer. De tillsatsmedel man väljer måste
därför med nödvändighet bli en kompromiss,
så att de passar för alla driftförhållanden.
Av de bakaxlar med hypoidväxlar, som nu
monteras i amerikanska bilar, har ca 4 %
friktionsdifferential med inbyggda
friktionslameller (Tekn. T. 1958 s. 548). Det smörjmedel som
används i dessa bakaxlar består av vanlig
hy-poidolja, till vilken satts en mindre mängd av
ett smörjningsförbättrande tillsatsmedel, så att
glidningen mellan lamellerna i differentialen
underlättas och missljud vid acceleration
förhindras.
Växellåda sammanbyggd med bakaxelväxeln
förekommer i vissa racerbilar samt i en del
bakhjulsdrivna fordon med motorn baktill,
ävensom i några framhjulsdrivna bilar med
motorn framtill. Slutväxeln kan vara antingen
Fig. i. Repning
("scuff" eller
"score") pä
kuggyta.
Fig. 5. Krusning
("rippling") på
kuggyta.
Fig. 6. Räffling
("ridging") pä
kuggyta.
1152 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
