Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 42 - Ekonomkongress med lång sikt, av Tage Florin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ekonomkongress
med lång sikt
061.3(48) : 330.19
Under mottot "Lång sikt" samlades i
september 1962 tusentalet deltagare till Sjunde
Nordiska Civilekonomkongressen i Stockholm. Den
inleddes med en estraddiskussion
"Näringslivet i 70-talets samhälle" och avslutades med en
motsvarande diskussion "Nordens näringsliv
och den ändrade världsmarknadsbilden".
Inom denna ram rymdes frågor om
konjunkturbedömning, marknadsföring,
målsättningsproblem, planering, automatisk databehandling,
bransch- och strukturrationalisering,
redovisning, organisation, finansiering, investeringar
och detaljhandelsproblem. I det följande
kommer jag att i huvudsak uppehålla mig vid den
långsiktiga ramen för företagens verksamhet
och planering inom denna ram för
producent-varuföretag.
1970-talets samhälle
Direktör Bengt Junker (Margarinbolaget)
ledde den första estraddiskussionen mellan
professor Sven Brohult
(Ingeniörsvetenskapsaka-demien), direktör Eije Mossiberg (Svenska
Cellulosa AB), förbundsordförande Åke Nilsson
(Svenska Metallindustriarbetareförbundet),
bankdirektör Jan Wallander (Sundsvalls
Enskilda Bank) och fil. dr Olof Lagercrantz
(Dagens Nyheter). Det blev mer ett samtal än en
diskussion om hur vi kommer att ha idet på
1970-talet med utgångspunkt från Storm P:s
vänliga påpekande, att det är svårt att spå —
särskilt om framtiden.
Med breda penseldrag målades den
kommande samhällsbilden upp. Den privata
konsumtionen har på 1970-talet ökat från nuvarande
40 000 till 60 000 Mkr. Standardhöjningen
kommer sannolikt att delvis tas ut i form av
minskad arbetstid. Redan i början av 1970-talet har
vi fått inte ibara 4-veckorssemester utan även
40-timmarsvecka. Redan nu skönjbara
tendenser till vittgående mekanisering och
automatisering kommer att vara förverkligade. Men
detta kräver kapital!
Kapitalresurser
Totalbilden av kapitalresurserna syntes inte
betraktas som alltför oroande, men bristen på
riskvilligt kapital kan bli allvarlig.
Kapitalfrågan röjde emellertid en mer djupgående
motsättning. Åke Nilsson ifrågasatte om inte
dispo-neringen av de trots allt knappa
kapitalresurserna skall styras centralt med t.ex. statsbud-
geten och ATP-fonderna. Han kastade
dessutom fram, att fördelningen av tillgängliga
resurser borde ske genom någon form av
investeringsråd. Helt i konsekvens med denna
uppfattning ifrågasatte han, om inte företagens
nuvarande självfinansieringsmöjligheter är
olämpliga.
Mossberg och Wallander reagerade markerat
mot dessa tankegångar. De underströk
betydelsen av ökad tillgång på riskvilligt kapital och
individens rätt att i demokratisk ordning själv
bestämma, vilka konsumtionsuppoffringar han
vill göra.
Mossberg sammanfattade med att säga, att
man hellre riskerar sparat kapital än lånat
kapital. Assar Gabrielsson fick exemplifiera
svårigheterna att administrativt diskontera en
insats räntabilitet.
Marknadsbild
Viss oenighet rådde även om förändringarna i
marknadsbilden, både nationellt och
internationellt. Wallander hävdade, att
tonårsmarkna-dens explosiva utveckling snart kommer att
stagnera. Den kommer att efterträdas av en
åldringsmarknad. Redan 1970 kommer vi att
ha 50 % fler människor över 67 år än i dag.
Dessa åldringar kommer dessutom att ha
större ekonomiska resurser. Eftersom de dels inte
har någon försörjningsbörda för barn, dels
sedan länge har etablerade hem, kommer deras
konsumtion att vara i hög grad inriktad på
umbärliga varor och tjänster. Mossberg
hänvisade till de tendenser, som man kan skönja f
USA, mot en ökad nativitet när familjen väl
har köpt sig två bilar, och trodde inte att
tonåringarna spelat ut sin roll i marknadsbilden.
Utbildningsbehov
Man var enig om, att den förutsedda
omvälvningen av samhället skulle komma att kräva
ökade utbildningsinsatser. Lagercrantz kom
med ett utropstecken, när han påpekade, att
de 15-åringar, som i dag får förbruka tid på
de i och för sig intressanta problemen kring
Kalmarunionen och drottning Margareta, är
ungefär 30 år 1975. Då är de illa rustade för
en roll i en större gemenskap med sin
provinsiella detaljkunskap om en utkant av
Europa.
Brohult pekade på de oöverstigliga
svårigheterna att orientera sig i den enorma mängd
teknisk och ekonomisk dokumentation, som
kommer att välla över oss och drog en lans
för dokumentalisternas framtida betydelse.
Arbetskraft
Knappa resurser tyckte man sig även skönja
på arbetskraftssidan. Man var överens om att
skiftarbetet skulle öka väsentligt i omfattning
och att mekaniseringsgraden och
automatise-ringsgraden skulle vara en helt annan än i dag.
Nilsson fick emellertid aldrig svar på sin fråga
om hur yrkesutbildningen skall vara
differentierad, för att vi skall kunna möta 1970-talets
yrkesbehov.
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 41 j[129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
