Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 42 - Halvledare som kärnpartikeldetektorer, av Alexander Lauber - En kapillärkolonn för gaskromatografi - Europas största vakuumljusbågsugn - Enkristaller av W, Mo, Ta och Nb - Olja lossas från fartyg på redd - Ett indiskt kärnkraftverk på 760 MW eleffekt - Andras erfarenheter - Niobkondensatorer, av JRT - Kostnadsredovisning — serielängd, av ag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cesium-137 ger monoenergetisk, 0,66 MeV
y-strålning. Ett y-spektrum av denna isotop,
upptaget med en "litiumdriven" detektor, har visat
9 keV (1,4 %) upplösning7, dvs. avsevärt bättre
än den bästa som uppnåtts med
scintillations-detektorer.
Detektorns förmåga att absorbera y-strålning
växer med detektormaterialets densitet.
Germanium med densiteten 5,35 g/cm3 vore ur denna
synpunkt att föredra framför kisel med 2,42
g/cm3.
Även den homogena detektorn har i dessa
sammanhang fått förnyad aktualitet, då den
lätt kan göras mycket stor. Försök med GaAs
som kristallmaterial har gett lovande resultat8.
Man har lyckats tillverka GaAs med en
resisti-vitet av storleksordningen 10s ohmcm. Detta
eliminerar läckströmsproblemet. Tyvärr är
laddningsbärarnas livslängd ganska kort,
mindre än 1 ^s. Även kontakteringen erbjuder
svårigheter. Intensiv forskning pågår inom
området.
Litteratur
1. McKay, K G: A germanium counter. Phys. Rev. 76 (1949)
s. 1537.
2. Bromley, D A m.fl.: Semiconductors, scintillators and
pulse-height analyzers. Nucleonics 20 (1960) maj s. 53—62.
3. Cathey, L: Löw level alpha counting with solid state
de-tectors. IRE Träns. Nucl. Sc. NS8-4 (okt. 1961) s. 10—13.
4. Joyner, W T m.fl.: Energg spectra of correlated
fragment pairs from the spontaneous fission of Cf 252. IRE
Träns. Nucl. Sc. NS8-1 (jan. 1961) s. 54—55.
5. Pell, E M: lon drift in an n-p-junction. J. appl. Phys. 31
(1960) s. 291—302.
6. Elliott, J H: Thick junction radiation detectors made by
ion drift. Nucl. Instr. & Meth. 12 (1961) s. 60—66.
7. Mann, H M m.fl.: Lithium-drifted p-i-n junction detectors.
IRE Träns. Nucl. Sc. NS9-4 (aug. 1962) s. 52.
8. Harding, W R m.fl.: Gallium arsenide for gamma-ray
spectroscopy. Nature 187 (1960) s. 405.
En kapiilärkolonn för gaskromatografi av
aluminium har invändigt en beläggning av
aluminiumoxid som tjänstgör som absorptionsskikt i stället för
det vätskeskikt som normalt används. Härigenom tål
kolonnen upp till 500°C mot 300°C för de vanliga.
Europas största vakuumljusbågsugn för kon-
sumerbara elektroder av legerade stål finns i
Storbritannien. Den kan ge göt med upp till 750 mm
diameter och 9 t vikt. Dess produktion är 4 000—-
5 000 t/år stål hållande bara ca 2 ml/kg väte.
Enkristaller av W, Mo, Ta och Nb, 6 mm i
diameter och 150 mm långa är tillgängliga i USA för
användning i elektronikdelar samt för tillverkning
av tråd och folier. En 6 mm kristall kostar 4,60
$/mm (ca 24 kr/mm).
Olja lossas från fartyg på redd av
fiskmjölsfabrik i Chile genom en 250 m lång, flytande slang
av syntetiskt gummi med 115 mm diameter. Slangen,
som är svensktillverkad, dras ut från en trumma
vid varje lossning.
Ett indiskt kärnkraftverk på 760 MW eleffekt
beräknas 1966 vara i drift i Tarapur 100 km från
Bombay. Det skall ha en kokarreaktor på 380 MW
och två på 190 MW vardera. Dess elkraftproduktion
blir tillräcklig för staterna Gujarat och Maharashtra.
fø andras erfarenheter
N iob kondensatore r
Niobkondensatorer kan komma att helt eller delvis
ersätta tantalytkondensatorer. Huvudskälet härför
säges vara tillgången på tantal. De huvudsakliga
fyndigheterna av detta ämne finns i Katanga i
Kongo och man befarar att politiska förhållanden
skall försvåra de framtida leveransmöjligheterna
därifrån. Niobiumfyndigheterna är inte på samma
sätt koncentrerade till ett litet område.
Niobkondensatorer säges kunna byggas på samma
sätt som tantalytkondensatorerna och tillåta höga
kapacitansvärden samtidigt med små dimensioner.
Därtill anses niobkondensatorerna kunna tillverkas
till lägre pris än tantalytkondensatorerna. Sprague
Electric Co, USA, har nyligen introducerat dessa nya
kondensatorer på marknaden (Electronics 17 aug.
1962 s. 7). JRT
Kostnadsredovisning — serielängd
Vid en analys av tillverkningskostnader kan man
urskilja vissa, som är beroende på antalet utförda
arbetsoperationer, vissa som kan hänföras till
antalet olika detaljer i produkterna och vissa andra
som uppstår vid korrigeringar, ändringar eller
nykonstruktion av en detalj. Därjämte finner man
givetvis, att en stor del av kostnaderna är beroende
av produktionstiden. Om man genom analyser kan
få fram vissa riktvärden på dessa kostnader, bör de
meddelas t.ex. konstruktörer, planerare och
arbets-beredare, som härigenom kan fås att arbeta mer
ekonomiskt.
Vid L M Ericssons fabrik i Gröndal har man
använt följande värden: 30 kr. per arbetskort
(arbets-operation), 200 kr. per korrigering
(konstruktionsändring utan brådska), 500 kr. per ändringsorder
(brådskande konstruktionsändring) och 1 000 kr. per
ny detalj.
Genom riktvärden av detta slag får man en klarare
uppfattning om den inverkan som olika beslut har
på de långsiktiga kostnaderna. Såväl konstruktören
som beredningsingenjören märker, att de sparar
1 000 kr. pius 30 kr. per operation, om de kan
använda en redan befintlig detalj i stället för att
konstruera en ny. Arbetsstudieingenjören vet, att han
måste kunna spara minst 200 kr. för att i
rationaliseringssyfte kunna begära omkonstruktion av en
detalj. Metoden ger även värdefulla data för
fastställande av ekonomiska partistorlekar och det
antal extra detaljer, som skall beställas av icke
lager-hållna detaljer.
Denna koslnadsberäkningsmetod är av största
intresse vid företag med stora omkostnader i
förhållande till direkta kostnader och ett produktsortiment
med stora och små serier. Genom att differentiera
kostnaden för en detalj allt efter seriestorlek får
man ett gott underlag för prissättning —- lägre
priser för de långa serierna och därmed, får man
hoppas, än längre serier till mer konkurrenskraftiga
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 41 j[129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
