Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 43 - Konti-Skan, av Rolf Gradin och Sven Lalander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MW i båda riktningar och dels förbindelser
med överföringskapaciteten 800 MW i nordlig
riktning och 500 MW i sydlig riktning. Om
likströmsledningen går till Jylland har det visat
sig möjligt att använda jord som återledare,
och likströmslänken kan då byggas upp i två
etapper med en pol och halva
överföringsförmågan i första etappen. Om en sådan etappvis
utbyggnad kan göras även för en
direktförbindelse Hälsingborg—Hamburg kan avgöras först
efter ytterligare undersökningar.
Anläggningskostnaderna för de i de olika
alternativen ingående anläggningarna har
beräknats med ledning av preliminära offerter.
Undersökningarna visar, att en spänning på
± 250—300 kV bör väljas. Undersökningarna
visar också, att det är lämpligt att begränsa
likströmsförbindelsen till ca 500 MW
överföringsförmåga; detta ger en för kraftutbytet
tillräcklig kapacitet. En ökning av
överföringsförmågan till 800 MW är möjlig men ställer
sig inte ekonomisk. En utbyggnad i två
etapper, dvs. med endast en pol och därmed halva
överföringsförmågan från början, är
fördelaktig, om jordåterledning kan accepteras.
Varje strömriktarstation utförs med två
symmetriska halvor (fig. 2) en för pluspolen och
den andra för minuspolen. Mittpunkten jordas.
Varje halva av stationen innehåller tre
enfastransformatorer och två grupper
kvicksilver-jonventiler. Varje ventilgrupp med sex
arbets-ventiler och en förbikopplingsventil (samt en
ventil i reserv) byggs upp för sexpuls
tvåvägskoppling, och genom att de båda grupperna
ansluts till en stjärnkopplad resp. en
delta-kopplad transformatorlindning fås
tolvpuls-drift. Till en fjärde lindning på transformatorn
ansluts dämpningsfilter och eventuella
synkronkondensatorer. Kraftledningarna
förutsätts utrustade med 2 X 593 mm2 ferallinor per
pol. Kabeltillverkarna har offererat
massakablar, gaskablar respektive oljefyllda flatkablar.
Bl.a. med hänsyn till reservfrågan har man i
kalkylerna räknat med två kablar per pol;
ingen reservkabel har då medtagits.
Om de kontinentala och nordiska elblocken
förenas med en synkron
växelströmsförbindelse uppstår såsom redan berörts vissa
regleringstekniska svårigheter. En
likströmsförbindelse erbjuder ur denna synpunkt stora
fördelar. Inga stabilitetssvårigheter behöver heller
befaras på en likströmsförbindelse.
Driftsäkerheten har undersökts och det förefinns inte
någon utslagsgivande skillnad i driftsäkerhet
mellan en växelströms- och en
likströmsförbindelse.
De totala anläggningskostnaderna, inklusive
reaktiva apparater och reglerutrustning i
strömriktarstationerna, har för en 500 MW
likströmsförbindelse mellan Hälsingborg och
Hamburgsområdet beräknats till ca 190 Mkr.
för en 500 MW förbindelse Hälsingborg—
Skærbæk till ca 175 Mkr. och för en 500 MW
förbindelse Göteborg—Himmerland till ca 180
Mkr. Kostnaderna för en 500 MW
likströmsförbindelse är följaktligen något högre än de för
en 500 MW växelströmsförbindelse, men
skillnaden är obetydlig.
Om likströmsförbindelsen byggs i etapper,
beräknas kostnaderna för en första
utbyggnadsetapp med överföringsförmågan 250 MW
för förbindelserna Hälsingborg—Skærbæk
respektive Göteborg—Himmerland till ca 105 Mkr.
En likströmsförbindelse från Hälsingborg till
Hamburg eller Skærbæk kan inte på ett
tekniskt och ekonomiskt acceptabelt sätt anslutas
till Själlands elnät. Om en sådan anslutning
kan väntas bli aktuell, rekommenderar
expertgruppen att det svenska 380 kV nätet utsträcks
till en 380 kV station på Själland och att denna
får bilda utgångspunkt för
likströmsförbindelsen till Hamburg respektive Skærbæk.
Merkostnaden härför anges till ca 15 Mkr.
Administrativa och rättsliga frågor
Den rättsliga ramen för ett elkraftutbyte mellan
Västtyskland och de nordiska länderna bör
utformas så enkel och obyråkratisk som
möjligt. Det vore visserligen tänkbart att bilda ett
internationellt bolag på folkrättslig eller
privaträttslig basis, men ett sådant förfarande
erbjuder inte några väsentliga fördelar framför
direkta avtal mellan de berörda
kraftföretagen. Studiekommittén rekommenderar därför
att ett eventuellt samarbete regleras genom att
berörda kraftföretag sluter ett utbytesavtal och
ett ledningsavtal, och förslag till utformningen
av sådana avtal har redovisats.
I ett utbytesavtal träffar avtalsparterna
överenskommelse om kraftutbyte och om de regler
för utbytespunkter, reaktiv effekt, uppmätning,
prissättning, debitering etc. som skall gälla.
I ledningsavtalet förutsätts att de avtalsparter,
som i utbytesavtalet överenskommit om
kraftutbyte, träffar ett avtal om byggnad, drift och
underhåll av för utbytet erforderliga
anläggningar. Det anses lämpligt att de berörda
kraftföretagen äger och driver de anläggningar, som
ligger inom resp. land och att ansvaret för de
sjökablar, som ligger mellan två länder får
fastställas i särskild ordning.
I förslagen till såväl utbytesavtal som till
ledningsavtal är i särskilda punkter möjlighet
anvisad för ytterligare skandinaviska
intressenter, t.ex. Norge, att inträda i samarbetet. Båda
avtalen föreslås löpa på tjugo år.
Eventuella tvister beträffande avtalens
tolkning bör lösas med ett skiljedomsförfarande.
En klausul med hänvisning till ett särskilt
skiljedomsavtal finns därför i förslagen till
utbytes- och ledningsavtal och förslag till ett sådant
skiljedomsavtal har upprättats.
De finansiella frågor, som sammanhänger med
byggandet och underhållet av en
Konti-Skan-förbindelse, kan lösas först i samband med
direkta förhandlingar mellan de berörda
kraftföretagen. I förslaget till ledningsavtalets
utformning finns därför inte den finansiella
sidan medtagen. Det anses emellertid rationellt
att den som ansvarar för byggandet av en
anläggningsdel även svarar för den erforderliga
1188 TEKNI.SK TIDSKRIFT 1962 H. 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
