- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
1191

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 43 - Problemet generell datamaskin och en lösning — D21, av Börje Langefors

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Problemet generell datamaskin
och en lösning — D21

Varje datamaskin av normal typ kan utföra
samma bearbetning som varje annan -—• om
man bortser från att bearbetningen kan kräva
olika lång tid. Som regel byggs emellertid
datamaskinerna så att de blir ekonomiskt effektiva
endast för en viss problemklass.

Det finns flera skäl för att man skall söka
bygga en verkligt allmänt användbar maskin.
Bn maskin som kan användas ekonomiskt för
stora beräkningsuppgifter å ena sidan och för
enkla datahanteringsrutiner å den andra kan
säljas i större antal. Trots olikheten i företag
och personal som sysslar med enbart det ena
eller enbart det andra slaget av arbete har alla
fördel av att använda samma maskin- och
programsystem. Undervisning och service blir
enklare och säkrare. Stimulans kan vinnas från
olika användningstyper. Många företag har
inom sig båda problemtyperna. Det är för dem
fördelaktigt att kunna använda en och samma
maskin och driftpersonal för båda områdena.
Är företaget stort nog för två anläggningar
erbjuder fortfarande två anläggningar med
identiska centralenheter mycket stor fördel.

Slutligen är det viktigt, ehuru ofta förbisett,
att beräkningsuppgifter kräver även
omfattande databehandling för att bli automatiserade i
full utsträckning. Samtidigt utvecklas
kommersiell databehandling snabbt — i progressiva
företag — till att omfatta alltmer matematiskt
betonade behandlingar. I denna utveckling blir
lätt en maskin som synes ha tillräcklig
kapacitetsmarginal för kommersiella problem helt
otillräcklig. Numer är det också aktuellt för
alla uppdragstyper, att man programmerar i en
autokod som av maskinen skall översättas till
maskinkod. Detta är en ren
datahanteringsope-ration.

De resonemang som här helt kort har
refererats ligger bakom konstruktionen av Saabs
allmänna datamaskin1, D21. Det är intressant att
med bakgrund av de erfarenheter som har
vunnits vid byggandet och driften av D21 diskutera
frågorna: Går det att göra en maskin allmänt
användbar och ändå ekonomisk? Hur har man
löst detta problem i D21? Svaren på dessa
frågor kan man nå genom att studera de special-

Ingenjör Börje Langefors, Linköping

681.142

betonade drag, som man tidigare ansett
nödvändiga hos datamaskiner för speciella
problemområden.

Databehandling i vid mening är ett
komplicerat område. Detta medför svårigheter för en
snabb överblick, vilket har lett till att det finns
ett myller av förhastade och ytligt motiverade
uppfattningar om datamaskiner och om de
olika databehandlingsproblemens särmärken. Vi
måste tyvärr visa bristerna hos en del av dessa
motiveringar innan vi kommer fram till rimlig
bedömning av det invecklade
problemkomplexet.

Särdrag hos kommersiell
databehandling och vetenskapliga beräkningar

All databehandling synes avse data vilka
beskriver egenskaper hos ett antal objekt.
Exempel på sådana objekt utgör detaljer av vilka ett
företag tillverkar sina produkter. En typisk
kommersiell ’databehandlingsrutin kan avse
redovisning av antalet i lager av var och en av
dessa detaljer.

Bearbetningen sker här för en detalj i taget
varvid en datapost avseende ändring i
förrådshållningen, jämte en post ur förrådsregistret,
utgör processens ingångsdata. För varje detalj
genomgås processen på nytt. Varje detalj är i
denna process oberoende av alla andra. Den
totala bearbetningen kommer sålunda att
utföras såsom en serie enkla bearbetningar, var
och en avseende en enda detalj. Om
ändringsposterna och förrådsregisterposterna ordnats i
samma ordning beträffande detaljnumren kan
bearbetningen ske i samband med en enkel
genomgång av berörda register.

Vid detta slags bearbetning behöver endast
en post från varje register rymmas samtidigt i
minnet. Detta kräver endast ett par hundra
teckenpositioner i minnet. Emellertid kommer då
effektiv bandkommunikation att ställa större
krav.

En typisk teknisk databehandlingsuppgift kan
avse något konstruktionsproblem som
sammanhänger med hopbyggandet av en grupp av
detaljer till en slutprodukt. Här påverkar olika

TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 43 J21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/1221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free