- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
1200

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 43 - Frysskydd och korrosion i bilmotorers kylsystem, av Sigge Hähnel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det har vidare visat sig att glykolen i
närvaro av luft oxideras till syror som måste
neutraliseras. Man får dock inte använda för hög
alkalitet, då härvid särskilt aluminium kan
angripas.

Vid användning av inhibitorer bestämmer
man den mängd av dem som skall sättas till
glykolen för att den bästa effekten skall ernås
(tabell 4). Dagens inhibitorer består nästan
alltid av flera ämnen vilkas mängdförhållande
måste avvägas noga. Exempel på sådana
produkter från Chemische Werke Hüls har
betecknats AT9122 och Weima II (tabell 5).

Skumningsinhibitorer

Kylvätskans benägenhet för skumning beror på
bl.a. vattnets kvalitet, kylsystemets renhet och
korrosionsinhibitorernas natur. Vid rengöring
av kylsystemet sätter man ofta emulgerbar olja
till rengöringsvattnet för att lösa upp
organiska ämnen i kylaren. Nästan alla oljor av denna
typ innehåller ett ytaktivt ämne (alkyl- eller
alkylarylsulfonat) som orsakar stark skumning
i kylsystemet, om man inte sköljer bort det
fullständigt vid rengöringen.

Frysskyddsglykol måste innehålla en
skum-ningsinhibitor som helst bör vara löslig i
glykol. Detta är nämligen nödvändigt, om större
kvantiteter glykol skall transporteras, därför
att inhibitorn annars skils ut och inte kommer
med vid tappning av glykolen i mindre
behållare.

Frysskyddsglyko l

Etylenglykol kan inte ensam ge en fullgod
kylarvätska i blandning med vatten. Den är en
råvara som överförs till frysskyddsglykol
genom tillsats av korrosions- och
skumningsinhibitorer. Slutproduktens egenskaper beror till
stor del på att man använder lämpliga
inhibitorer och doserar dessa på gynnsammaste sätt.

Tabell 3. Korrosionsinhibitorer för
frysskyddsglykol

Tabell 5. Metallers korrosion, bestämd enligt ASTM-metoden, i
vatten-glykolblandningar (2:1) av glykol innehållande olika
korrosionsinhibitorer; hårt vatten

Alkalibensoat

Alkalibutylbensoat

Alkalifosfat

Alkalikromat

Alkalinitrit

Alkalisilikat

Alkanolaminfosfat

Bensotriazol
Borax

Cyklohexylamin
Etylendiamin
Fenylglycinkalium
Kiselorganiska föreningar
Natriummerkaptobensotiazol

Tabell 4. Verkan av en korrosionsinhibitor på
metallers korrosion i en vatten-glykolblandning
(2:1), bestämd enligt ASTM-metoden; hårt
vatten (ca 100 mg/l Cl’)

Inhibitor- Viktförlust för
tillsats bly mässing stål
vikt-% g/m2 g/m2 g/m2
2,0 5,6252 1,0662 9,9185
3,0 0,6663 0,8177 1,0665
4,0 2,6663 1,0309 0,4622
6,0 — — 0,2489

Viktförlust i vatten-glykolblandningar med

Inhibi- Inhibi- Schwei- AT 9122 Weima
tor 1 tor 2 zisk
g/m2 g/m2 g/m2 g/m2 g/m2
Koppar......... ..... 1,93 2,56 2,42 2,35 2,77
Bly ............ ..... 12,80 12,48 14,29 4,98 5,72
Mässing ........ ..... 2,20 2,38 1,88 2,10 1,85
Stål ............ ..... 32,22 77,69 28,76 0,99 0,85
Gjutjärn ....... ..... 63,69 108,32 17,92 0,44 1,18
Aluminium ..... ..... 11,59 104,98 120,01 5,21 4,10

II

Vid utprovning av nya inhibitorer kan man
inte lita enbart på laboratorieförsök. Praktiska
driftprov utförs därför med bilar, varvid både
kylvätskan och kylsystemet undersöks så noga
som möjligt. Som komplement görs stationära
försök med olika fabrikat av bilkylare som
körs kontinuerligt vid en i praktiken aktuell
temperatur. Efter körningen analyseras
kylvätskan; kylarna skärs upp och undersöks.

Byte av kylvätska

En bilmotors kylsystem bör rengöras
regelbundet, t.ex. i samband med det byte av kylvätska
som rekommenderas vår och höst. Det är
nämligen fördelaktigt att använda bara vatten när
frysning inte riskeras därför att dess
värmeledningsförmåga vid 80°C är ca 0,66 W/m°C mot
ca 0,42 W/m°C för en blandning av lika delar
glykol och vatten. Därtill kommer att
värmeöverföringstalen från vägg till kylmedel och
från kylmedel till vägg säkerligen inte ökas
genom tillsats av glykol.

Det finns glykol försatt med en indikator vars
färg ändras från röd till gul när kylvätskan
blir sur. Den visar sålunda när man måste
sätta till ny vatten-glykolblandning för att göra
kylvätskan alkalisk igen. I de flesta fall har
man dock ingen glädje av indikatorn därför att
kylvätskan under drift alltid färgas av
föroreningar.

Man bör sätta korrosionsinhibitor till
kylvattnet sommartid för att även då skydda
kylsystemet. Produkter, lämpliga för detta ändamål,
finns i handeln. Under senare tid har man allt
oftare rekommenderat användning av
frysskyddsglykol året runt. För detta ändamål
levererar ett företag en blandning av avsaltat
vatten och glykol försatt med inhibitorer.
En biltillverkare gör kylsystemet fullständigt
slutet varigenom kylvätskan med frysskydd
inte läcker ut. Ett sådant kylsystem har dock
många risker. Man kan inte utestänga luft
fullständigt och sura förbränningsprodukter kan
genom otätheter i motorn komma in i
kylvätskan, som blir sur och angriper metallerna.

Vid regelbundet byte mellan vatten och
frys-skyddsblandning är denna risk praktiskt taget
obefintlig, om glykolen innehåller så mycket
alkali att kylvätskan inte kan bli sur under
vintern. SHl

1200 TEKNI.SK TIDSKRIFT 1962 H. 44

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/1230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free