Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 43 - Böcker - Aktuella förkortningar, av WS - Electronic rectification, av E Herbertsson - Einführung in die Gesteinswelt, av E Rothelius - Statik des Tunnel- und Stollenbaues auf der Grundlage geomechanischer Erkenntnisse, av E Rothelius - Metallurgical principles for engineers, av P O Strandell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingeniørforening men inte NIF-Den Norske
Ingeniør-forening. SVR heter Svenska Väg- och Vattenbyggares
Riksförbund, ej Sveriges, SER står riktigt för
Svenska Elektroingenjörers Riksförening men även för
Sveriges högskoleutbildade Elektriska ingenjörers
Riksförbund. AGARD heter Advisory Group for (ej
of) Aeronautical Research and Development,
Euro-chemic (ej Eurochemie) är den riktiga
förkortningen för European Company for the Chemical
Products of Irradiated Fuels, bilmärket IF heter Isotta
Fraschini (ej Isotto Frascini). Går man bakåt i
tiden med de "aktuella förkortningarna", så finns
INRI med, men en sekulariserad ordbitare söker
förgäves SPQR-Senatus Populusque Romanus, världens
kanske äldsta initialord.
Ett systematiskt ordval, en utgallring av för de
allra flesta ointressant gods, en utmönstring av
måltenhetsbeteckningarna (eller ett frångående av
det för sammanställaren bekväma systemet med
enbart versaler) och ett bättre utnyttjande av de
utländska källor som nu finns, kan göra nästa
upplaga av boken bra. Nu har den tydligen gjorts med
för stor brådska. WS
Electronic rectification, av F G Spreadbury,
Constable, London 1962. 423 s., 237 fig. 50 sh.
De vanligaste och huvudsakligen inom
kraftlikrik-tartekniken intressanta likriktarelementen av typ
halvledare, vakuumrör, gasfyllda likriktare och
kvicksilverlikriktare presenteras i bokens första
hälft. En kort inledning behandlar principen för
likriktning och definierar de begrepp, som används
i likriktarsammanhang. Mekaniska
likriktaranord-ningar har, som framgår av boktiteln, uteslutits.
Informerande teori och i övrigt uttömmande kunskap
om de olika likriktarelementen lämnas jämte
belysande karakteristiska diagram. Sammanfattande
egenskapsvärdering och inbördes jämförelse av
elementens lämplighet saknas tyvärr. En sådan skulle
ha varit vägledande vid valet av likriktarelement och
vid dimensioneringen, trots risken för en framtida
nödvändig omvärdering.
Ett avsnitt om likriktarelementens användning i
olika likriktarkopplingar får, till följd av gjorda
förenklande antaganden, begränsat värde. Förf. har
t.ex. förbigått belastningskaraktärens (induktiv,
kapacitiv, mot-emk) stora inverkan på det likriktande
elementets arbetsförhållanden och därmed också
skälen för valet av elementet i fråga.
Återstående del av boken beskriver arbetssättet,
regleringsmetoderna och tillämpningarna i en
uppräkning med infogade exempel, tagna från förf:s
egen praktiska verksamhet. Denna senare del
innehåller föga användbart beräkningsstoff, och är
avgjort sämre än den första delen.
Med sin klara framställning, enkla,
ändamålsenliga indelning och orienterande karaktär lämpar sig
boken väl som introducerande lärobok. Läsaren bör
ha någon kännedom om differential- och
integralkalkyl. Figurmaterialet är redigt och instruktivt men
fotografierna i bokens senare del kunde dock i
något fall ha varit mera aktuella. E Herbertsson
Einführung in die Gesteinswelt, 3:e uppl., av H
Schumann. Verlag Theodor Steinkopf, Dresden
och Leipzig 1961. 192 s., 52 fig., 25 tab. 8,80 DM.
Med målet: "Für Freunde und Studierende der
Geo-graphie, Geologie, Mineralogie, Baukunde und
Land-wirtschaft" ger förf. en elementär framställning av
bergarternas genesis och systematik. I förhållande
till tidigare upplagor har han nu ägnat markläran
ett stort utrymme. Språkliga härledningar av
fackuttryck och namn förenklar inhämtandet av de
inom petrografin besvärliga beteckningarna och
uttrycken.
Denna förenklade framställning av petrografins
grunder och problem torde ge i synnerhet unga
studerande en bättre översikt. Nackdelarna är av
ideologisk och pedagogisk art. I den lämnade
framställningen får man lätt uppfattningen att en skenbar
harmoni utmärker tillkomsten och bildningen av
bergarterna. Endast i bakgrunden kan man ana
förekomsten av svåra motsägelser och olösta
problem. På grund av dess enkelhet i framställningen
kan man dock rekommendera boken för ett
inledande studium av bergartsläran. E Rothelius
Statik des Tunnel- und Stollenbaues auf der
Grundlage geomechanischer Erkenntnisse,
av Hermann Kastner. Springer, Berlin 1962. 313
s„ ill. 48 DM.
Genom den intensiva forskningen under de senaste
15 åren om bergtryck och bergrörelser, speciellt vid
i berggrunden utbrutna rum har kunskaperna ökats
väsentligt. De hållfasthetstekniska problemen kan
nu bemästras på ett helt annat sätt än tidigare. I
denna bok har det nya kunskapsstoffet
sammanställts och gjorts lätt tillgängligt. Omfattningen av
boken har begränsats till tunnel- och
stolldrivning-ar, särskilt i samband med
vattenkraftstations-bygge.
Inledningsvis behandlas de mekaniska
egenskaperna hos bergarterna och berggrunden ingående.
Därefter övergår förf. till studiet av primära och
sekundära spänningstillstånd i berget eller
berggrunden. Stort utrymme ägnas sedan åt bergtrycket.
Dimensioneringen av anläggningar i lösa bergarter,
grus och sand, där man ej kan räkna med äkta
bergtryck, erhåller här nya utgångspunkter.
Dimensioneringen av anläggningar i fast berg genomgås
utförligt.
I bokens praktiska del ges exempel med
beräkningar på drivning och inklädnad av tryckstollar,
tryckschakt och maskinrum i berggrunden för
vattenkraftverk. Boken avslutas med ett kapitel om nya
byggnadsmetoder, där framförallt bergförankring
och betongsprutning behandlas. De sista sidorna
upptages av en beskrivning på fullt mekaniserad
ortdrivning med uttagning av hela tvärsnittet med
roterande fräsar i lösare berggrund.
Boken kompletteras med en litteraturförteckning,
omfattande 161 referenser, en innehållsförteckning
och ett sakregister. Den kan rekommenderas
gruvingenjörer samt väg- och vattenbyggare som har
med ort-, stoll- och tunneldrivningar att göra.
E Rothelius
Metallurgical principles for engineers, a v J G
Tweeddale. Iliffe, London 1962. 560 s., 290 fig.
85 sh.
Förf., som är lektor i Fabrication Metallurgy vid
Imperial College of Science and Technology i
London, vill med denna bok ge ingenjören,
konstruktören och materialanvändaren en metallurgisk
bakgrund. I tre relativt korta avsnitt diskuterar han
metalliska materials mekaniska egenskaper och
dessas betydelse samt metallens kristallografiska
uppbyggnad och dislokationernas betydelse. Mot denna
bakgrund anges olika vägar att förbättra metallernas
mekaniska egenskaper samt anpassa dem efter
driftsbetingelserna.
I följande avsnitt beskrivs metallografens utrust-
1210 TEKNI.SK TIDSKRIFT 1962 H. 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
