Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 43 - Böcker - AB Svenska Kraftkontoret - Händelser - 1944 års pris för 1962 - Mekanprismat - STF om naturvården - Industribyggnaders förvärdering för försäkringsändamål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AB Svenska K räf t kontoret, Stockholm, utger
sedan 1960 en serie rätt komprimerade
konstruktionskataloger avsedda för konstruktörer som i sitt
arbete behöver riklig tillgång på tekniska data.
Turen har nu kommit till delen "Växlar" (112 s. A4,
ill.), som ger en översikt över alla typer av
utväx-lingsdon. På särskilda översiktsblad är de olika
leverantörernas produkter sammanställda efter
utväxling och effektöverföringsförmåga. På efterföljande
datablad finns måttangivelser och i vissa fall
exaktare värden på effektöverföringsförmågan.
Katalogen innehåller dessutom en formelsamling för det
aktuella området samt utförligt adressregister för
de i katalogen deltagande leverantörerna.
"Växlar" kostar 18 kr. (med tumgrepp 20 kr.) +
oms.
händelser
1944 års pris för 1962. I samband med den
högtidliga professorsinstallationen på KTH den 17
november 1962 utdelade rektor 1962 års belöning, ca
13 000 kr., ur 1944 års donation till professor Nils
Lagerlöf, förutvarande rektor vid
Veterinärhögskolan. 1944 års donation har till ändamål att främja
vårt folks utveckling och att belöna dem som
befordrat vårt folks kulturella framåtskridande.
Pristagaren hyllades som utomordentlig forskare,
lärare och organisatör. Särskilt nämndes hans
insatser för att i vårt land utrota tbc och smittsam
kastsjuka hos kreatur, insatser som varit helt
framgångsrika.
Mekanprismat, Sveriges Mekanförbunds högsta
utmärkelse, tilldelades för 1962 tekniske direktören
Gustaf Larson, Göteborg, och bruksdisponent Hans
von Kantzow, Hallstahammar. Utdelningen skedde i
samband med förbundets höstmöte den 13 november.
Mekanprismat (Tekn. T. 1961 s. 1218), som
instiftades i anslutning till Sveriges Mekanförbunds
50-årsjubileum, är avsett att förlänas personer som har
nedlagt utomordentliga förtjänster till främjande
och utveckling av den svenska verkstadsindustrin.
STF om naturvården. Naturvårdsutredningens
förslag i dess betänkande "Naturen och samhället"
(SOU 1962: 36) hälsas med tillfredsställelse av
Svenska Teknologföreningen. I detaljfrågor framför
föreningen dock åtskilliga erinringar. Sålunda anser
man den föreslagna organisationen för naturvården
praktisk men ej överdimensionerad. Föreslagna
medelsanvisningar förefaller vara tilltagna i underkant.
Behovet av naturområden för rekreation får inte
överskattas, eftersom människornas fritidsvanor
ändras tid efter annan. Utvecklingen kan därför
tendera mot mera nyanserade fritidsintressen.
Behovet av skyddsobjekt för den kulturella
naturvården bör enligt STF:s mening utredas för landet
i dess helhet samt i ett sammanhang. Behovet av
en skyndsam kompletterande utredning för att göra
det möjligt att inarbeta reglerna för
allemansrätten i naturskyddslagen understryks. Sådana
bestämmelser bör inte göras alltför detaljerade.
Uppfostran och upplysning bör i stället medverka till
ökad respekt för hemfridsintresset.
Länsstyrelserna bör få en befattningshavare med
enda uppgift att handlägga naturvårdfrågor. STF
föreslår vissa omformuleringar i lagtexten för att
understryka kommunernas ansvar för naturvården.
Möjligheter bör skapas för utbildning på
högskolenivå av befattningshavare, som skall syssla med
naturvård. De högskoleingenjörer av olika
kategorier, som kommer i beröring med sådana frågor, bör
få en bättre utbildning i naturvård än nu.
Föreningen framhåller också vikten av att
nationalparkerna görs så tillgängliga för allmänheten som
möjligt. Naturreservaten bör avsättas i stället för
att fridlysas. Bestämmelserna om bebyggelsens
lokalisering ur naturvårdssynpunkt bör omarbetas.
Bilskrotningen bör ägnas särskild uppmärksamhet.
Bestämmelserna i naturvårdslagen får inte
användas för att hindra den för det moderna
skogsbruket nödvändiga kalhuggningen av stora ytor.
Lagkommentarerna bör innehålla entydiga anvisningar
härom. Vidare framhåller STF bl.a. önskvärdheten
av att den översiktliga planeringen av grustäkter
snabbt genomförs länsvis. Även erforderlig
detaljplanering bör utföras snabbt och kostnaderna
härför bäras av markägaren-exploatören. Föreningen
påpekar möjligheterna till grustäkt under
grundvattennivån, där detta inte kan äventyra
vattenförsörjningen.
Lagförslaget om förbud mot skyltar i naturen
hälsas med tillfredsställelse. En restriktiv
lagtillämpning bör eftersträvas i detta fall. I syfte att
undvika motsättningar mellan naturvårds- och
markägareintresset bör ersättningsbestämmelserna ges en
generös tillämpning. Lämpligaste sättet att lösa
ersättningsfrågorna synes vara någon form av
förrättning under ledning av opartisk sakkunnig
förrättningsman.
Utredningens förslag till avgift för fritidsbebyggelse
anses svagt grundat. Det avstyrks därför.
Svenska Teknologföreningens yttrande till
jordbruksministern över 1960 års Naturvårdsutrednings
betänkande "Naturen och samhället" har utarbetats
av Sven Bergenlz, Jan Gezelius, Erik J Lundberg,
Björn Burenius, Sten Gustafsson och Karl Fredrik
Åkerström. Det avgavs den 1 november 1962.
Industribyggnaders förvärdering för
försäkringsändamål. Genom samarbete mellan praktiskt
taget samtliga svenska försäkringsbolag, verksamma
inom industrin, har utarbetats ett enhetligt system
för beräkning av försäkringsbelopp för
industribyggnader. Systemet har med gott resultat provats
under några år.
Bakgrunden till försäkringsbolagens enade front är
bl.a. det faktum att värderingsarbetet hittills har
utförts av enskilda värderingsmän. Det har varit
både tidskrävande och dyrbart, och industrierna har
följaktligen i många fall underlåtit att utföra och
underhålla värderingar. Genom det nva systemet
har försäkringsbolagen försökt skapa
förutsättningar för ett enkelt och tillförlitligt förvärderingsarbete
utan risk för underförsäkring.
Vid tillämpning av det nya systemet garanterar
man industrin full ersättning för varje skada upp
till det i försäkringsbrevet angivna beloppet, om
detta belopp minst svarar mot det som det nya
värderingssystemet ger. Industrianläggningar
försäkras vanligen i en "flytande" försäkring, varvid
försäkringsbeloppet utgör ett summabelopp för
samtliga byggnader.
Grundtanken i det nya systemet är att den aktuella
byggnaden skall kunna ersättas med en byggnad av
"samma eller lika ändamålsenligt slag", vilket
innebär att försäkringsarbetet ej tar hänsyn till tids-
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 43 J1215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
