- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
1218

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 44 - Oxelösunds Järnverk. Produktionsförloppet, av Nils Bonthron

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bensol,tjära ctc.

Järnsvamp

Slagg

Tackjärn

Fönsterglas

Stålplåt

Fig. 2.
Flyt-schema över
tillverkningen.

månader senare. Vid verkets invigning den 17
juni 1961 var samtliga produktionsavdelningar
i drift, och i slutet av 1962 torde verket vara
uppe i full produktion. Det som nu återstår är
avslutningsarbetena på kontorsbyggnaden och
verkstäderna. Dessa beräknas vara helt
avslutade under första halvåret 1963.

Varför grovplåt i Oxelösund!

En avgörande förutsättning för
Oxelösundsverkets utbyggnad var riksdagens beslut 1955 att
inlösa Grängesbergsbolagets aktier i LKAB.
Härigenom frigjordes erforderligt kapital.
Bolaget hade strax före riksdagsbeslutet köpt
Oxelösunds järnverk. Eftersom man önskade
disponera lösenbeloppet i ny företagsamhet,
var det naturligt att man utredde
förutsättningarna för en utökad förädling av malmerna från
Grängesberg och Stråssa, företagets gruvor i
Mellansverige.

Oxelösund låg ur många synpunkter gynnsamt
till. Här ägde företaget en välbelägen, isfri
hamn av tillräckligt djup för stora fartyg, över
vilken skeppades stora kvantiteter malm, som
på den egna järnvägen fraktats ned från de
mellansvenska gruvfälten. Järnvägen, TGOJ,
hade dessutom just moderniserats, vilket
avsevärt ökat dess kapacitet. I anslutning till det
befintliga järnverket ägde bolaget tillräckliga
markutrymmen för en utbyggnad, och vissa
delar av anläggningen kunde byggas ut. Likaså
fanns en organisation på platsen, som snabbt
kunde ökas ut för de nya uppgifterna.

Man kan även konstatera, att nya stålverk i
regel läggs vid kust med hamnmöjlighet,
beroende på den utomordentliga betydelse för
verkets ekonomi, som kostnaderna för
råvaru-transporten har. Då Oxelösundsverket dess-

utom i första hand skulle inriktas på
tillverkning av grovplåt för varvsindustrin, var även
möjligheten till direktutlastning i fartyg av
stor betydelse.

Sveriges import av grovplåt växer (tabell 1).
Största delen av plåten går till de svenska
varven som tidvis nödgats sprida sina
beställningar över hela världen. Detta utgör svar på
frågan "Varför grovplåt?"

En stor del av Oxelösundsplåten borde alltså
kunna få avsättning inom landet. En
specialisering på grovplåt gav dessutom möjlighet att
bygga ett verk, vars olika enheter har stor
kapacitet även internationellt sett. Ett komplett
grovplåtvalsverk av gängse typ har oftast en
årskapacitet av 300 000—400 000 t vid valsning

Tabell 1. Sveriges produktion, export, import
och förbrukning av grovplåt, minst 4,76a mm
tjock under 1950—1960 enligt "Svensk
järnstatistik", Järnverks föreningen 1960

Produk- Export Import Förbruk-
tion ning
1 000 t 1 000 t 1 000 t 1 000 t
1950 91,4 0,4 154,6 245,6
1951 89,4 0,9 146,0 234,5
1952 ____ . . . 108,3 0,6 234,4 342,1
1953 . . . 128,0 1,0 175,7 302,7
1954 ____ ... 112,1 0,2 213,2 325,1
1955 ____ . . . 129,1 1,5 244,5 372,1
1956 . . . 162,5 5,3 228,3 385,5
1957 .. . 193,0 4,3 288,4 477,1
1958 . . . 182,1 20,6 319,3 480,8
1959 . .. 175,2 21,0b 260,7 414,9
1960 ... 257,2 35,9b 309,8 531,1

a t.o.m. 1958 är gränsen 5 mm, b inklusive plåt tunnare än
4,76 men tjockare än 3 mm.

1218 TEKNI.SK TIDSKRIFT 1962 H. 44

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/1248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free