- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
1222

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 44 - Oxelösunds Järnverk. Produktionsförloppet, av Nils Bonthron

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Två sinterverk finns, ett äldre pannsinterverk
och ett nybyggt bandverk. Avsikten är att
tillsvidare driva båda samtidigt, varvid det äldre
används för vissa specialkvaliteter. Det nya
sinterverket är utrustat med en anläggning för
krossning och målning av stybb och
tillsatsmaterial, såsom kalksten, slagg, manganmalm
etc. Anläggningen har även tillräcklig
kapacitet för målning av större kvantiteter
styckemalm. Därigenom kan man bibehålla en
en-gående sinterbeskickning på masugnarna även
med styckemalm som råvara.

Tack järnsprocessen

Tackjärn tillverkas i Oxelösund dels för
försäljning, dels för förädling till stål i det egna
verket. Stålet framställs huvudsakligen enligt
Kaldo-processen. Endast en mindre del av det
för stålframställning avsedda tackjärnet
användes i martinugnen, tillsammans med eget
cirkulerande skrot.

Tackjärnet för Kaldo-processen kan antingen
ha hög eller låg halt av fosfor. Hög halt av
fosfor får det tackjärn, som framställts ur
Grängesbergsmalm, medan malmen från
Strås-sa ger ett tackjärn med låg fosforhalt.
Tackjärnet för martinprocessen bör ha låg halt av
fosfor. Nu används tackjärn med låg halt
fosfor för båda processerna.

Tackjärnet för avsalu levereras till gjuterier
och stålverk antingen med hög eller låg
fosforhalt.

Eftersom verket har två masugnar och två
sinterverk samt Kaldo-processen är användbar
både för tackjärn med hög och låg fosforhalt
finns stor frihet vid val av malm.

En masugn beskickas med koks och sinter
skiktvis genom uppsättningsmålet. I
nederde-len förbrännes koksen med luft, som förvärmd
till 900°C blåses in genom vattenkylda formor.
Vid koksens förbränning bildas koloxid, som
reducerar sintern till järn. I den höga
temperaturen nederst i ugnen sker slutreduktionen
samt smältningen av järn och slagg. Under pro-

cessen löser järnet kol, mangan, kisel, fosfor
och svavel.

Tackjärnets halt av sådana ämnen beror på
beskickningens sammansättning, temperaturen
i ugnen m.fl. faktorer. Masugnarna tappas var
fjärde timme, varvid tackjärn och slagg skiljes
åt på grund av olika densitet. Tackjärnet för
den egna ståltillverkningen transporteras i
flytande tillstånd till stålverket. Det för avsalu
gjutes till tackor i gjutmaskin. De två
masugnarna i Oxelösund har en ställdiameter av
4,5 och 7 m. Den sammanlagda
dygnskapaciteten är ca 1 700 t tackjärn.

Vid masugnsprocessen genomströmmas
beskickningen av mycket stora mängder gas. Den
luft, som blåser in genom formorna, väger 3,5
gånger så mycket som den koks, som
förbrukas i processen. Detta innebär att 110 t/h luft
eller ca 85 000 m3/h (0°C, 760 torr) tillförs den
större masugnen. Det är därför av största vikt

Fig. 8. En av
Kaldo-ugnarna
chargeras med
flytande
tackjärn.

Fig. 9. Plan över götvalsverket och pldtvalsverket; 1 stripperhall, 2 gropugnar, 3 götvalsverk, i götsax, 5 varmlager, 6
ämnesbehandling, 7 ämneslager, 8 genomskjutningsugn, 9 pldtvalsverk, 10 rullriktverk, 11 svalbäddar, 12 plåtvändare, 13
fårdigställ-ningssträcka, 14 rullhärdugn, O manöverhytt.

1222 TEKNI.SK TIDSKRIFT 1962 H. 44

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/1252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free