- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
1233

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 44 - Oxelösunds Järnverk. Byggnadsarbeten, av Carl Alexanderson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6, enligt vilken flera hundra pelarplintar
utförts inom industriområdet. Vid byggandet av
en sådan plint gjuter man först nederdelen upp
till fogen för att skapa ett stabilt underlag för
det fortsatta arbetet. Därefter formsätts och
armeras överdelen, och bultarna lyfts i.
Ovanpå formen läggs sedan parallella reglar
(av trä vid mindre bultar; eljest av järnbalk),
i vilka bultarna kan hängas upp och justeras
till rätt höjdläge med bultmuttrarna. För
inriktningen i sidled användes en mall med hål
för bultarna. Efter inriktningen fixeras
bultarna för att inte rubbas vid gjutningen av
plintens överdel. Innan stålpelaren reses, justeras
ställmuttrarnas höjd. Omedelbart efter
resningen dras fästmuttrarna på fotplåtens översida
åt, och pelaren losskopplas från
monteringskranen.

Genom användning av från början i rätt läge
ingjutna förankringsbultar med ställmuttrar går
resningen snabbt och säkert. Flertalet pelare
behöver inte stagas provisoriskt och
under-gjutningen av fotplåten med betong kan
uppskjutas, tills väderleken är lämplig.

Väggar och tak

Utformningen av en industribyggnads väggar
och tak påverkas både av det lokala klimatet
och av verksamheten inom byggnaden. I
Oxelösund är det sällan extremt varmt eller kallt
under någon längre tid. Under vinterhalvåret är
det ofta tö på dagarna och frost på nätterna.
Man har vidare att räkna med höga
vindhastigheter samt snett fallande regn och blötsnö.
Havets salthalt är relativt låg och påverkar
atmosfären endast obetydligt. Luftens halt av
svavelföreningar och stoft är lokalt relativt
hög, trots gasrenings- och
stoftavskiljningsan-läggningarna inom verket.

Behovet av värmeisolering bestäms av
verksamheten inom byggnaden. I vissa byggnader
behövs ingen isolering, i andra måste man
isolera så mycket att temperaturen inte sjunker
under 0°C. Verkstäder, kontor och manöver-

T~
no

A

MO

Fig. 7.
Förank-ringsbult för
stålpelare.

platser kräver fullgod isolering och
uppvärmning.

I sinterverket, masugnen, stålverket och
valsverket är driften kontinuerlig vid full
produktion. Från ugnarna, maskinerna,
elutrustningen och det tillverkade materialet avges i dessa
lokaler stora mängder värme och avgaser.
Erforderlig ventilation har där baserats på den
värmda luftens stigkraft. Friskluft släpps in
genom lågt sittande, reglerbara jalusispjäll i
ytterväggarna. Den värmda luften stiger
tillsammans med de varma avgaserna mot taket, där
den släpps ut genom speciellt utformade
takhuvar med luckor för reglering av draget.

I lokaler av denna typ kan ventilationen
störas av kalluftras och virvelbildningar, om
väggarnas och takets insidor är för kalla. Då
kan också fukt kondenseras på tak och väggar,
och materialet i dem angripas av
korroderan-de avgaser. Graden av värmeisolering i
byggnader av denna art bestäms från fall till fall
med hänsyn till värmeöverskottet,
luftmängden, takhöjden m.fl. faktorer. För att kunna
uppfylla de krav, klimatet och verksamheten
ställer, samt för att få tillräckligt ljusa,
hållbara och billiga tak och väggar har man
använt några olika konstruktioner.

Korrugerad aluminiumplåt har använts, där
inga krav ställs på värmeisoleringen och där
stoftet inte är nämnvärt korroderande, t.ex. i
fickorna vid sinterverket och i transportörerna
för malm och kol. Där driften ger stoft, som
angriper aluminium, men där fortfarande inga
krav ställs på värmeisoleringen, t.ex. i
transportörerna och fickorna för bränd kalk,
används korrugerad, asfaltbelagd plåt
(Robert-son-plåt).

Tak, utförda av armerade siporexplattor och
täckta med papp, uppfyller kravet på
värmeisolering i t.ex. valsverket, pump- och
kraftstationerna, syrgasverket, verkstäderna och
varmförråden. Tak av armerade betongkasetter
med korkisolering och papptäckning används,
där värmeisoleringen måste vara god för att
självventilationen skall bli tillräcklig samt där
temperaturen och koncentrationen
korroderande avgaser kan bli hög, t.ex. i stålverkets
tappnings- och chargeringshallar samt ovanför
sin-terbandet i sinterverket.
Värmeisolerande väggar har utförts av tegel.
Flertalet ytterväggar är armerade
enstensmu-rar, bestående av utvändigt halvstens rött
in-dustrifasadtegel och invändigt halvstens gult
sekunda fasadtegel. Där bättre isolering
erfordras, har en mineralullsmatta lagts in
mellan de båda halvstensmurarna. Tegel har även
använts i invändiga väggar. Murningen har
utförts med kalkcementbruk och därvid har
fogarna fyllts helt och strukits av med
säcktrasa. Ytterväggarna har tvättats med syra och
innerväggarna borstats rena. Putsning har
endast skett, där det varit oundgängligen
nödvändigt.

I tak och väggar ingående
konstruktionsdetaljer har så vitt möjligt standardiserats.
Papptäckningen har sålunda genomgående utförts

TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 43 J1233

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/1263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free