- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
1234

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 44 - Oxelösunds Järnverk. Byggnadsarbeten, av Carl Alexanderson - Oxelösunds Järnverk. Hetvattenkylsystem, av Åke Persson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med ett lager glasfiberarmerad underlagspapp
och ett lager grå ytpapp. För
vattenavrinningen från tak har anordnats med asfaltpapp
överklädda ståndrännor av träullsbetong samt med
sil försedda takbrunnar och invändiga stuprör
av stål. Dilatationsfogarna i tak och väggar har
utförts med beslag av kopparplåt. Alla övriga
plåtbeslag har utförts av aluminium.

Socklarna är utförda av betong och i
allmänhet utan värmeisolering; de är minst 0,5 m
höga ovan golv eller mark. Lanterninfönstren
och sidofönstren i verket har karmar och
bågar av varmvalsat stål, medan fönstren i
kontor och liknande lokaler har karmar och bågar
av trä. Lanterniner och högt sittande
sidofönster har glasats med trådglas i kittfri
konstruktion. Skarvarna mellan glasrutorna har täckts
med en list av trådglas med tätningsremsa. Lågt
sittande sidofönster har glasats med klart
fönsterglas, som kittats. De öppningsbara delarna
av stålfönstren är pivåhängda med vertikal
axel.

I fabrikslokalerna utgörs gångdörrarna och de
mindre portarna av branddörrar i
standardutförande. Större slagportar har utförts med ram
av stålrör, 1 111 höga sparkplåtar och fyllning
av träpaneler med mellanliggande
isoleringsplatta. Ramen är delad och försedd med
ställskruvar för efterjustering av skevheten.
Gångdörrar och portar har gångjärn med kullager.

Övriga portar har utförts som jalusi-,
ridå-eller vikportar samt utrustats för motordrift,
om trafikintensiteten motiverat detta. I regel
anordnas inte någon gångdörr i portarna, utan
en särskild sådan placeras strax bredvid
porten. Till portarna och dörrarna har använts
stålkarmar, som gjutits in i en 20—25 cm bred
portomfattning av betong. Vid gjutningen av
portomfattningarna försågs de med utskjutande
armeringsjärn för ingjutning i sockel eller
fast-murning i vägg.

Fundament

Fundamenten för maskinerna, ugnarna och den
övriga utrustningen har utgjort en stor ocli
komplicerad del av byggnadsarbetet. Förutom
ursparingar för bultar gjordes i fundamenten
gångar, kanaler och hål för alla de ledningar,
som är nödvändiga för driften, regleringen,
kylningen etc. Vid utformningen av
fundamenten måste hänsyn tas till att ledningarna måste
vara åtkomliga för övervakning och reparation.
För upprättandet av de erforderliga, detaljrika
ritningarna måste byggnads-, maskin- och
ledningskonstruktörerna samarbeta intimt med
drift- och underhållspersonalen. Fundamenten
har utförts av armerad betong samt till
övervägande del grundlagts på berg. Där berget
legat djupt, har utrymmet mellan berget och
det egentliga fundamentet fyllts med betong av
låg cementhalt.

Ursparingarna i fundamenten för
förankrings-bultarna till maskinerna har inte utförts
enligt äldre praxis, dvs. med träform. Man har
i stället gjutit in korrugerade, tunnväggiga
plåtrör med botten. Genom korrugeringen skapas

bättre förutsättningar för att bulten efter
in-gjutningen skall bli fast förbunden med
fundamentet. De korrugerade plåtrörens
dimensioner har standardiserats. Eftersom rören kan
tillverkas på fabrik, minskar de behovet av
arbetskraft på byggnadsplatsen.

En väsentlig förutsättning för att maskiner
och annan utrustning skall kunna monteras i
rätt läge på fundamentet utan bilningsarbeten
är, att fundamentet är måttriktigt utfört.
Härför krävs, att maskin- och
byggnadskonstruktörerna använder samma systemlinjer samt
anger ritningsmåtten i förhållande till dem.
På byggnadsplatsen skall byggherren svara för
utsättningen och befästningen av
systemlinjerna, så att både fundamentbyggare och
maskinmontörer kan utgå från dem.

Hetvattenkylsystem

Ingenjör Åke Persson, Oxelösund

669.183.216

Vid projekteringen av det nya järnverkets
ugnar ägnades särskild uppmärksamhet åt de
detaljer som behöver vattenkylas. Tillgången
på sötvatten är nämligen så begränsad i
Oxelösund, att endast vatten från verkets interna
cirkulationssystem kan komma i fråga för
kyländamål. Detta vatten, som bl.a. användes för
bortspolning av glödskal från plåtämnen, har
emellertid en så hög halt av lösta och
uppslammade föroreningar, att det skulle
åstadkomma saltavsättningar på sådana kylytor från
vilka mycket värme behöver ledas bort.

För kylning av hårt värmebelastade ytor
valdes därför hetvattenkylning. I princip innebär
detta att kylytorna är konstruerade som
ång-genererande ytor. Genom att
hetvattenkylsystemet anpassats till ångnätets data, 50 at ö
mättad ånga, kan den alstrade ångan till största
delen nyttiggöras. Den väsentliga fördelen
ligger emellertid i att vattnet i systemet utgöres
av cirkulerande pannvatten, vars innehåll av
skadliga beståndsdelar lätt kan begränsas.
Anpassningen till nätets ångdata medför dock
högt drifttryck och därmed högre
anläggningskostnader.

Martinugnens kylsystem

Ugnen har en smältkapacitet av 20—25 t/h
stål med en chargevikt av 150—180 t. Ugnen
eldas med koksugnsgas 4 000 kcal/m3 (0°C, 760
torr) och eldningsolja nr 5, varvid 30 % av
värmebehovet täcks med gas.

Hetvattenkylning används för luckramar,
pe-larslingor och gasschaktslingor. Systemet har
beräknats för 55 at ö, mättad ånga. Pannvattnet

1234 TEKNI.SK TIDSKRIFT 1962 H. 44

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/1264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free