Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 44 - Oxelösunds Järnverk. Stoftavskiljningsanläggningar, av Åke Olausson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kondensation på isolatorerna har
högspän-ningskamrarna termostatreglerad
ånguppvärm-ning. Varje emissionssystem har sin likriktare.
Utfällningselektroderna av stålplåt är
upphängda i rader, så att längsgående gaskanaler
bildas.
Emissions- och utfällningssystemen samt
gas-fördelningsskärmen spolas med vatten. Vattnet
sprutas in och fördelas genom
centrifugaldy-sor, som sitter i dysbankar. Vattenspolningen
är dels kontinuerlig, dels intermittent. Det
kontinuerliga spolsystemets dysor genererar en
dimma av vattendroppar, som av gasströmmen
föres in i utfällningssystemen och avskiljes
tillsammans med stoftet i gasen. Det intermittent
arbetande spolsystemet skall genom riklig
vat-tenbegjutning avlägsna stoftanhopningar, som
inte kunnat hindras genom den kontinuerliga
spolningen. Detta system sätts i gång med
vissa tidsintervall, vilkas längd regleras av
tid-reläer.
Den högspända likströmmen till filtren
erhålles från transduktorstyrda selenlikriktare,
en för varje emissionssystem. Likriktarnas
hög-spänningsenheter är placerade på filtrets ena
sida och direkt anslutna med blankledning till
emissionssystemen.
Manöverutrustningen består av sex
manöverskåp för selenlikriktarna och två paneler för
avståndsmanövrering. Manöverskåpen och
likriktarnas lågspänningsenheter är placerade i
ett utrymme under filtret. De två
avståndsmanöverpanelerna är placerade i kontrollrummet
för masugnsdriften. De innehåller en dubblerad
utrustning för drift av selenlikriktarna samt
manöverställare för manuell reglering av den
intermittenta vattenspolningen. Skrivare
registrerar den vattenmängd, som tillföres de olika
filtren och skrubbrarna. Panelerna innehåller
även skrivare, som registrerar gas- och
vattentemperaturerna före och efter skrubbrarna,
samt utrustning för drift av gasfläktarna och
instrument, som indikerar gasmängderna.
Stoftavskiljningen i skrubbrar och elfilter
I slutet av 1961 utfördes en serie prov på
gasreningsanläggningen. Dessa visade att
stoftkoncentrationen i utgående gas från en skrubber
var 0,78—0,86 g/m3, när den ingående gasen
höll 3,5—4,0 g/m3 stoft, vilket motsvarar en
avskiljningsgrad på 76,6—79,8 %. Gasmängden
var vid proven 176 000—215 000 m3/h.
Stoftkoncentrationen i gasen från ett elfilter
höll 0,005—0,006 g/m3 stoft, medan ingående
gas höll 0,82—0,83 g/m3 stoft. Gasmängden var
105 000—109 000 m3/h. Detta motsvarar en
avskiljningsgrad på 99,3—99,4 %. Tryckfallet
över anläggningen är 50 mm H„0 och
gasfläktarna är normalt icke i drift.
Kostnader
Investeringskostnaden för
gasreningsanläggningen är ca 2,5 Mkr. För driftkostnaderna kan
anges att likriktarnas totala effektbehov vid
normal drift är 75 kW. Vattenförbrukningen
uppgår till i genomsnitt ca 600 m3/h saltvatten.
Rökgasrening vid Kaldo-ugnarna
Vid färskning av tackjärn med syrgasblåsning
i en Kaldo-ugn bildas kortvarigt, framför allt
under kokperioderna, stora mängder
förbränningsgaser, maximalt 18 000 m3/h (0°C, 760
torr). För kylning av denna 1 800°C varma gas
insugs stora mängder — minst 43 000 m3/h
(0°C, 760 torr) — kalluft i en spalt mellan
ugnsmynningen och det anslutande
rökgasröret. Mängden insugen kalluft varieras så, att
gasmängden till kyltornet blir nära konstant.
Fig. 5.
Anläggning för
hyttgasrening uid
masugn A.
Avqastemperatur
X
I500\-
Fig. 6.
Gastemperatur (-)
och
stoftkoncentration (–-) i
avgaserna från
Kaldo-ugnarna;
gasflöde 61 000
m’/h (0°C,
760 torr).
30 -
Stoll■ .
koncentration
g/m
50h 500
1240 TEKNI.SK TIDSKRIFT 1962 H. 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
