Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 44 - Oxelösunds Järnverk. Stoftavskiljningsanläggningar, av Åke Olausson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I anslutning till ugnarnas manöverhytter är
på chargeringsplanet uppsatt en manövertavla
för hela stoftavskiljningsanläggningen, fig. 9.
Bakom tavlan har iordningställts ett dammfritt
rum, där reglerutrustningen för dysvatten är
monterad. Det tillföres tempererad
ventilationsluft. Från manövertavlan manövreras
likriktare, utfällningsslagverk, stoftutmatare,
rökgasfläktar, trottelventiler och vippspjäll. På
tavlan finns även de övriga instrument och
signaler, som erfordras för kontroll och
övervakning av anläggningen. Alla kontaktorer ocli
säkringar har placerats i ett ställverksrum
under elfiltret.
Gasreningens effektivitet
Under augusti—september 1961 utfördes en
serie prov på elfilteranläggningen. Vid proven
blåstes i Kaldo-ugn 1. Den i tabell 2 angivna
ingående stoftkoncentrationen gäller gasen
före elfiltret, dvs. efter konditioneringstornet.
Vid prov 5 avskildes ca 90 kg stoft i tornet,
dvs. 9 % av den totala stoftmängden.
Fotografering med elektronmikroskop har
använts för bestämning av
kornstorleksfördel-ningen i stoft, som uppsamlats på
objekthålla-re, tabell 3. Kornstorleken är något större efter
filtret än före. Detta beror på att stoftstorleken
varierar under blåsningens gång, sannolikt på
grund av olika temperaturer i ugnen. Proven
före filtret gäller perioderna i början eller i
mitten av blåsningarna nr 7 och 10, medan
provet efter filtret har tagits i slutet av
blåsningen nr 10.
Kostnader
Kostnaden för gasreningsanläggningen till
Kal-do-ugnarna uppgår till ca 2,5 Mkr. Likriktarnas
sammanlagda effektbehov är vid normal drift
60 kW. Totala tryckfallet över avgassystemet
är 120—130 mm H.O och normalt effektbehov
på gasfläkten är ca 35 kW. För kyltornet åtgår
12—15 m7h sötvatten.
Stoft- och rökgasspridningen
Även om de projekterade luft- och
avgasreningsanläggningarna skulle ge en mycket
tillfredsställande avskiljning, måste man räkna
med att utbyggnaden av järnverket skulle
komma att medföra en ökning av stoft- och
gasutsläppet. Därför gjordes en utredning för att
klarlägga effekten av utsläppet. Utredningen
ansågs också kunna ge anvisningar för
ytterligare åtgärder samt vara till hjälp vid
bestämning av lämplig skorstenshöj d. I samarbete
med Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska
Institut (SMHI) beräknades stoft- och
gaskoncentrationen på olika avstånd från verket.
Beräkningsförutsättningarna var 3 m/s
vindhastighet med vindarna under året lika
fördelade på alla väderstreck, normal
temperatur-skiktning och homogena
väderleksförhållanden under 70 % av vinterperioden och 90 %
av sommarperioden. En temperaturinversion
antogs förekomma på 100 m höjd under 30 %
Tabell 3. Kornstorleksanalys på stoftet i
avgaserna från en Kaldo-ugn
Kornstorlek Hm Återstod före filtret efter filtret % %
0,2 86,8 95,4
0,4 48,7 75,7
0,6 27,1 41,4
0,8 9,3 16,6
1,0 1,8 9,4
1,2 0,0 0,0
av vinterperioden och 10 % av
sommarperioden.
Stoftutsläppet från de anläggningar, som
utrustats med stoftavskiljare, beräknades med
ledning av de av leverantörerna garanterade
avskiljningsgraderna. Utsläppet av stoft från
de anläggningar, för vilka ingen avgasrening
planerats, beräknades med ledning av
litteraturuppgifter. Utsläppet av skadliga gaser,
främst S02 och S03, kunde beräknas ur
materialbalanserna, tabell 4.
Utredningen visade, att en stor del av stoftet
ocli de skadliga gaserna härrör från sinterverk
och martinugn. Beräkningarna visade också,
att skorstenarna för dessa anläggningar borde
byggas till 100 m höjd över havet för att
koncentrationen vid marken skulle bli tillräckligt
låg. Skorstenarnas höjd bestämdes till 104 ocli
106 m.
Kontinuerliga observationer
Väderlekssituationen i Oxelösund följes genom
tre mätstationer, utplacerade på skilda platser
i staden. Vid varje station finns en
termohydro-graf, en psykronieter samt en maximum- och
minimumtermometer. Dessutom finns en
registrerande vindmätare. Också dimfrekvensen
bestämmes.
Stoft- och gasutsläppet följs genom 11
mätstationer, av vilka 5 är placerade i
bostadsområden. Dessutom finns en rörlig station för
bestämning av momentantvärden. Varje fast
mätstation har utrustning för uppsamling av dels
nedfallande partiklar, dels svävande partiklar
och svaveldioxid.
Tabell 4. Beräknat stoft- och gasutsläpp från
olika verksenheter
Stoft S02 so,
t/dygn t/dygn t/dygn
Sinterverk ........ 6,6 6,8 3,4
Hyttor ........... 0.6 — —
Glasverk ......... — 0,2
Koksverk ......... — 0,2 0.1
Ångkraftcentral . .. 0,2 0,6 —
Gasturbin ........ — 1,9 5,8
Martinugn ........ 7,8 1,3 —
Kaldougn ......... 0,3 — —
Kalkverk ......... 1,3 — —
Valsverk ......... — 3,1 —
1242 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
