Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 44 - Oxelösunds Järnverk. Laboratorieorganisationen, av Tore Norén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-Laboratorieorganisationen-]{+Laboratorie-
organisationen+}
Överingenjör Töre Norén, Oxelösund
62.006.2 : 669.1.013.5
I laboratoriet vid det gamla Oxelösunds
järnverks AB utfördes i huvudsak kemisk
produktionskontroll. Järnverkets utbyggnad och
specialisering på stål för svetsade konstruktioner
förde med sig behovet av en väsentligt större
laboratorieorganisation. Denna skulle vaka
över att verkets produkter fyller uppställda
kvalitetskrav och följa de metallurgiska
tillverkningsprocesserna.
Dessutom skulle laboratorieorganisationen
vara inriktad på metallurgisk forskning,
processteknisk utveckling samt service.
Omorganisationen trädde i kraft den 1 mars 1959 och
den nya laboratoriebyggnaden, som med
utrustning kostat ca 7 Mkr., invigdes den 11 maj
1962. Byggnaden, fig. 1, vars arkitekt är Nils
Ahrbom, har 4 500 nr sammanlagd golvyta för
kontor och laboratorier. Härtill kommer ca
1 000 m2 källar- och vindsutrymmen.
Det nya laboratoriet, som även är
metallurgiskt huvudlaboratorium för
Grängesbergsbolagets järnbruksrörelse, arbetar på två
huvudavdelningar: Materiallaboratoriet och
Stålforskningen samt fyra specialfunktioner,
"Processmetallurgiska laboratoriet", "Tillämpad kemi",
"Teknisk service" och "Centralbibliotek".
Materiallaboratoriet
Materiallaboratoriet handhar
produktionskontrollen och följer tillverkningen. Avdelningen,
som även svarar för kvalitetskontrollen från
råvara till färdig produkt, är uppdelad på tre
funktioner: den analytiska
produktionskontrollen, den mekaniska produktionskontrollen och
driftuppföljningen samt produktundersökning
och statistisk resultatuppföljning.
Den analytiska produktionskontrollen
handhar alla analyser av råmaterial och produkter.
Instrumentutrustningen omfattar bl.a. en
direktvisande vakuumspektrograf för
stålanalyser, fig. 2, och en röntgenspektrograf. Den
senare används i första hand för analyser av
råmaterial, sinter, slagger och tackjärn samt
för bestämningar av vissa speciella element i
stål. Man arbetar också med konventionella
våtkemiska metoder samt med komplexometriska
och fotometriska metoder för analys av
malmer, kalksten, dolomit, slagger etc.
Den mekaniska produktionskontrollen har,
förutom möjlighet att disponera hela
laboratorieorganisationens utrustning, ett särskilt
kon-trollaboratorium med drag-, bock- och
slag-provmaskiner för leveransprov på plåt. Detta
laboratorium är placerat i valsverket i direkt
anslutning till plåtsträckan. Huvudparten av
den levererade plåten kontrolleras vid
leveransen i närvaro av kontrollanter från kunderna
och klassificeringssällskapen.
Den interna produktionskontrollen, som
utövas av materiallaboratoriet i nära samarbete
med produktionsavdelningarnas egna
kontrollorgan, är mycket omfattande. Den
drifttekniska kvalitetsforskningen avser hela
produktionslinjen från stålugnarna till den färdiga plåten.
Produktundersökningar och den statistiska
resultatbearbetningen behandlar resultaten av
hållfasthetsundersökningarna statistiskt.
Funktionen handhar även den tekniska fotodetaljen
och den oförstörande provningen samt de
laboratoriemässiga provsvetsningarna.
Stålforskningen
Stålforskningen är uppdelad på sex funktioner,
keramik- och slaggforskning,
legeringsutveckling, fysikalisk metallurgi, metallografi,
pulvermetallurgi samt analytisk metodutveckling och
metodkontroll. Avdelningen svarar för
utvecklingen av stålkvaliteterna över hela
produktionslinjen. Dess utrustning för både
processmetallurgiska som fysikaliska undersökningar
är synnerligen omfattande.
Bland ljusmikroskopen märks ett större
forskningsmikroskop med tillsatser för
faskontrast-och interferenskontraststudier, ett
varmbords-mikroskop, som kan användas upp till 1 600°C,
T Norén
Fig. 1.
Laboratoriebyggnaden
vid Oxelösunds
järnverk.
1250 TEKNI.SK TIDSKRIFT 1962 H. 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
