Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 45 - Teknisk-ekonomisk taktik vid forskning, av Olof Sundén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk-ekonomisk
taktik vid forskning
Kan man under ett forskningsprojekts
handläggning tillämpa en taktik som tar hänsyn till
de ekonomiska krav och aspekter som tidigare
(Tekn. T. 1962 s. 1121) angivits? Är alltså en
på ekonomiska aspekter baserad taktik
överhuvudtaget möjlig inom teknisk forskning och
är den förenlig med vår nuvarande
vetenskapliga forskningsteknik och vår nuvarande
forskningsmentalitet? Vilka nya krav och
konsekvenser leder denna taktik i så fall fram till?
De kritiska problemen
och kalkyltoleransen
All utvecklingsverksamhet och särskilt
forsk-ningsbetonad sådan blir i våra dagar allt mera
komplicerad inte minst beroende på att den i
stor utsträckning är sammankopplad med
människans egen utveckling. Den kräver därför i
dag en klar målmedvetenhet och en definierad
utvecklingspolitik från företagsledningens sida.
Man kan inte som tidigare sätta i gång och
forska på måfå, när man fått en idé och vänta
med att fatta bindande beslut tills man ser hur
saken utvecklar sig.
Har man gjort ett val av projekt, gäller det
att satsa bestämt och att först av allt analysera
problemen inom projektet och
strategiskt-tak-tiskt planera hela projektoperationen, innan
större forskningsåtgärder vidtas. Denna
planering av projektstrategi och forskningstaktik
måste överlåtas till någon som har överblick
över marknadsfrågor, ekonomiska sammanhang
och utvecklingsmöjligheterna i stort. Flertalet
forskare står tyvärr alltjämt främmande för
dessa frågor beroende på en alltför ensidig
inriktning på sin egen vetenskapliga teknik och
metodik.
När man går att analysera ett projekt gäller
det först att få en bild av de tekniska och
marknadsmässiga risker — de kritiska problem
— som är förenade med projektet. Dessa
kritiska problem karakteriseras av att de kan
hindra genomförandet av projektet eller starkt
dominera dess principiella gestaltning. Likaså
måste man inte bara göra en produktkalkyl
utan man måste också analysera dess tolerans
för avvikelser från de gjorda förutsättningarna.
Civilingenjör Olof Sundén, Stockholm
001.891
På punkter där toleransen är liten uppstår
automatiskt ett för projektets genomförbarhet
kritiskt problem, som man måste ägna särskild
uppmärksamhet. Toleransgrader som noga
måste analyseras gäller kvalitetsprofil,
produktionskostnad, försäljningspris, marknadsvolym,
investeringsvolym etc.1. Det är nödvändigt att
dessa frågor behandlas med omsorg så att man
inte en dag finner att de dyrbara
forskningsansträngningarna resulterar i något helt annat
än man avsett eller utmynnar i en marknad
helt annorlunda än den man tänkt sig.
Det bör i detta sammanhang poängteras att de
för projektets genomförande kritiska
problemen ingalunda behöver vara identiska med de
problem som eventuellt vållar forskarna
betydande svårigheter, t.ex.
reproducerbarhetspro-blem och kinkiga optimeringsproblem.
Svårigheten att få grepp om ett projekts kritiska
problem synes i viss mån vara karakteristiskt för
den tekniska forskningen, tydligen beroende
på att forskaren i sin strävan att uppvisa
snabba resultat gärna börjar i den lätta och
intres-santa änden. Den naturvetenskapliga
forskningen synes tack vare den fria forskningens
internationella kontaktmöjligheter ha lättare
att koncentrera ansträngningarna på de
problem som är kritiska för hela
vetenskapsgrenens vidare utveckling.
Det måste givetvis ingå i en förnuftig
projektstrategi att även beakta tidsfaktorn som ett
kritiskt problem. En teknisk perfektionism, som
strävar efter att riktigt finslipa tekniska
detaljer, kan hindra att ett projekt realiseras i
lämplig konjunkturfas. Ett sådant förfarande tyder
på, att man inte gjort klart för sig, vilka de
kritiska problemen verkligen är inom
projektet som helhet.
Sådana fel brukar vidlåda "teknikertyngda"
företag medan "ekonomikertyngda" tycks ha
lika lätt att försumma behovet av erforderlig
teknisk toleransmarginal. Varje specialist har
tydligen en tendens att arbeta sig fram till
överambitiösa marginaler på sitt eget
specialområde och samtidigt försumma andra
sektorers erforderliga toleransmarginaler och deras
kritiska problem.
En grundlig analys av de kritiska problem
1271 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
