Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 45 - Nymölla magnefitmassafabrik, av Sigge Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nymölla
magneflt-massafabrik
676.1.006.3
I nordöstra Skåne vid Skräbeån, nära dennas
utlopp i Östersjön har Nymölla AB byggt
världens första fabrik som från början inrättats
för tillämpning av den i USA utarbetade
Mag-nefite-processen, dvs. kokning av ved med
magnesiumbisulfit. Fabriken ligger vidare bara
10 km från Sölvesborg som har en isfri
djuphamn. Vid denna har man placerat
massamagasinet.
Fabriken, som till en början ger 85 000 t/år
massa, är kompakt byggd (fig. 1 och 2),
varigenom driften kan skötas av 19 man per skift. Av
företagets 200 anställda arbetar 50 på kontor
eller som förmän, 76 sköter driften och resten
svarar för underhåll, reparationer, förråd,
transporter m.m.
Råvaruförsörjning
Sveriges större skogsindustrier har byggts upp
i Norrland, Dalarna och Värmland. I södra
Sverige finns emellertid i relativt små enheter
en sågverksindustri fullt jämförbar med den
norrländska samt ett antal små
cellulosafabriker; inget behov av större cellulosafabriker
fanns tidigare. Under de senaste decennierna
har förhållandena dock snabbt förändrats.
De små jordbruken i skogsbygderna har lagts
ned, varigenom stora områden hagmark och
dåliga åkrar givit skogar med stor
vedproduktion. Behovet av brännved har minskat, och på
många håll har skogsbruket övergått från
bisyssla till en väsentlig rörelsegren. Härigenom
har tillgången på virke ökat, särskilt eftersom
återväxten är väsentligt snabbare i söder än
längre norrut. Sydsverige har blivit ett
skogsland.
En statlig utredning vid mitten av 1950-talet
visade att stora virkesöverskott fanns i södra
Sverige, varför skogsindustrin måste byggas
ut, om man ville utnyttja skogen rationellt och
hindra uppkomsten av en ogynnsam
ålders-och grovleksfördelning i skogen. En av
skogsindustrin 1957 gjord utredning visade att
virkesuttaget lämpligen borde vara lika stort
söder om Dalälven som norr om den.
För Skåne-länen, södra Halland, Kronobergs
län, södra delen av Kalmar län och Blekinge,
som utgör det område inom vilket Nymölla
täcker sitt vedbehov på 350 000 mVår fast mått,
har Skogsforskningsinstitutet funnit att de
årligen uttagbara virkesmängderna i m3 fast mått
är
tall ....................................................................1 400 000
gran ..................................................................1 500 000
björk ................................................................800 000
bok ....................................................................300 000
ek ......................................................................100 000
övriga lövträd ................................................200 000
Totalt 4 300 OOfl
Härav behöver Nymölla under första
utbyggnadsetappen 150 000 m3 barrved och 130 000
m3 lövved, dvs. 5,2 respektive 9,3 % av
tillgångarna. Av sågverkens avfall tar fabriken
70 000 m3 (20,5 % av tillgången).
En betydande del av tillverkningskostnaden
för Nymöllas massa utgörs av utgifter för
transport av virke till fabriken. För att hålla
kostnaderna nere använder man 20 t lastbilar,
körda av särskilt utbildade förare som
ensamma sköter transporterna. Detta har möjliggjorts
genom användning av kranar och truckar för
lastning och lossning. Den genomsnittliga
transportvägen är ca 100 km.
För buffertlagring av ved finns en vedgård,
rymmande 100 000 m3, fig. 3. Veden barkas i
skogen eller vid fabriken i tre transportabla
barkningsmaskiner av Cambio-typ. Den tas in
i fabriken genom en barktrumma i vilken
kvarsittande bark och smuts nöts bort, Barken
Fig. 1. Nymöllas
cellulosafabrik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
