- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
1278

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 45 - Nymölla magnefitmassafabrik, av Sigge Hähnel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 2. Situationsplan över
Ny-möllas cellulosafabrik; a
brukskontor, b tekniskt kontor, c
portvakt och bilväg, d kallförråd, e
verkstad och varmförråd, f
vedgård och flislager, g vedrenseri,
h flissilor, i kokeri, j tvätteri, k
försileri, l blekeri, m eftersileri,
n pappsal, o
blekvätskebered-ning, p vattenverk, q
laboratorium, r vattenintag, s
högspän-ningsställverk, t lutindunstning,
u ångturbin, v panncentral, x
kokvätskeberedning, g
avloppsverk, z slamtorkbådd, å
sprut-plats.

pressas och blåses till en ångpanna.
Rundveden huggs i en 10 knivars Ottersland-hugg, och
flisen transporteras till någon av de fyra
flis-silorna som var och en rymmer 2 000 m3
motsvarande drygt två dygns behov.

Av den andra stora råvaran, vatten,
förbrukar fabriken 60 mVmin som tas från
Skräbe-ån. Vattnet är av mycket god kvalitet varför
största delen av det bara behöver renas
mekaniskt med mikrosilar. En anläggning förser
emellertid sista delen av blekeriet fram till
ef-tersileriet och pappsalen med kemiskt renat
vatten. Härigenom kan man tillverka massa
med mycket låg askhalt.

Kokningsprocess

Alla trädslag kan kokas till massa enligt
sulfatmetoden vid vilken man använder en starkt
alkalisk lösning av natriumhydroxid,
innehållande bl.a. något natriumsulfid. Vid kokningen

bildas därför en viss mängd svavelväte och
andra illaluktande svavelföreningar vilka
förorenar luften, om de inte oskadliggörs.

Vid sulfitmetoden används en sur lösning av
kalciumbisulfit, och vid lutens förbränning
bortgår kalk genom fabrikens skorsten vilket
kan orsaka vissa problem. Om luten indunstas
och bränns, är det lättare att undvika
vattenförorening genom fabrikens utsläpp vid
sulfitmetoden än vid sulfatmetoden. Även
luftföroreningarna bemästras lättast vid den förra
metoden, men den är till skillnad från
sulfatmetoden inte lämplig för bearbetning av andra
trädslag än gran.

Magnefit-metoden kan liksom sulfatmetoden
användas för alla trädslag. Enligt den kokar
man med en nästan neutral lösning av
magne-siumbisulfit, varigenom vedens cellulosa
skonas och utbytet av massa blir större än vid de
tidigare nämnda metoderna. Vid
magnefit-processen (liksom vid sulfatprocessen) åter-

nnmitnni U’

! Duniini ’■J C’
tmunnuir^ fiS

1278 TEKNI.SK TIDSKRIFT 1962 H. 44

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/1308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free