- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
1284

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 45 - Nya metoder - Ugnslack av klorerad polyeter, av HJ - Bättre nylon genom ymppolymerisation med styren, av SHl - Programstyrd revolverborrmaskin, av A Denell - Påvisande av små mängder klorfenoler i vatten, av HJ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

toden ger täta och väl vidhäftande beläggningar på
mjukt stål. Vidhäftningen på aluminium är sämre
men kan förbättras genom en lämplig grundlack.

Laboratorieprov har visat att med klorerad polyeter
brännlackerade föremål står väl emot utspädda
syror, alkalier och salter, även vid förhöjd
temperatur. Ett med polyeter brännlackerat föremål som
hölls nedsänkt i 28-procentig ammoniak vid ca
100°C under 90 dygn visade emellertid missfärgning
och blåsbildning.

Praktiska prov med centrifuginsatser, omrörare,
filterpressramar, etc. visade att med polyeter
bränn-lackerade apparatdetaljer var resistenta mot ett stort
antal kemikalier och t.o.m. mot varm fluorvätesyra.

Brännlacken på ett provföremål som utsattes för
starka temperaturvariationer (temperaturen
varierade var tredje minut mellan 150 och 65°C) visade
inga tecken på att släppa underlaget eller spricka.
Vid de praktiska proven visade sig
polyeterbränn-lacken inte tåla flytande brom vid 25°C eller
kokande utspädd (1:1) saltsyra.

Av de refererade försöken dras slutsatsen att
brännlacker av polyeter kan användas när
polyvinyl-klorid inte duger samt att polyeter kan ersätta
poly-tetrafluoroetylen (Paint Manufacture febr. 1962 s.
39). ’ HJ

Bättre nylon

genom ymppolymerisation med styren

Vid Atomic Energy of Canada Ltd. har man
upptäckt att nylons brottgräns kan höjas och dess
åldringsegenskaper förbättras genom
ymppolymerisation med styren. Särskilt framträdande är
förbättringen av nylonvävs vattenavvisning och
väderbeständighet. Processen skall utnyttjas för tillverkning
av bättre tältduk och presenningar, men även
andra tillämpningar är tänkbara.

Vid laboratorieförsök har nylontyg dränkt med
styren, alltjämt innehållande butylkatechol som
stabiliseringsmedel, utsatts för ca 1 Mrad y-strålning
från kobolt-60, varefter icke reagerad styren
tvättades ut med ett lösningsmedel. Man tror att styrenen
binds antingen vid kol- eller kväveatomer i
molekylens raka atomkedja. Processen kan tillämpas i
kommersiell skala, men man vet ännu inget om dess
ekonomi (Chemical Engineering 13 nov. 1961 s.
101). SHl

Programstyrd revolverborrmaskin

På Stockholms Tekniska Mässa demonstrerades
bl.a. den brittiska versionen av Burgmasters
numeriskt styrda revolverborrmaskin, fig. 1, som har
Ferrantis styr- och mätprogramverk. Programmet,
som är instansat på en åttakanals hålremsa, utgörs
av koordinaterna för de hål som skall borras i
arbetsstycket. Bordets längd- och tvärmatning är
hydraulisk, och de borrade hålen lokaliseras med
noggrannheten ± 0,025 mm. Maskinerna byggs med sex
eller åtta spindlar. Dessa ställs in i sitt arbetsläge på
1—2 s med 0,0125 mm högsta avvikelse från den
nominella inställningen. Spindlarnas slaglängd,
matning och rotationshastighet inställs vid riggningen
direkt på maskinen och är således oberoende av det
stansade programmet.

Speciella tillsatsutrustningar till borrmaskinen
medger att hålremsan programmeras för flera
arbetsoperationer. Sådana ställarbeten och
bearbetningar är t.ex. tillslagning av kylvätska, kort
spin-delretur när flera hål borras med samma verktyg,
urspåning vid djupa hål, ställbar fördröjning av
spindeln i bottenläge, gängning och fräsning.

Fig. 1.
Burgmasters numeriskt
styrda
revolverborrmaskin med
åtta spindlar.

Styrsystemet fungerar enligt förflyttningsprincipen,
dvs. en viss bordrörelse ger ett visst antal pulser,
vardera motsvarande en bestämd längdenhet.
Pulserna erhålls från ett optiskt mätsystem ("moiré
fringe", Tekn. T. 1956 s. 411), som arbetar med
gitterstavar och referensgitter. Dessa har samma
antal linjer per längdenhet och är placerade intill
varandra med en liten vinkel mellan linjerna. Vid
parallellt instrålande ljus uppkommer skuggband i
linjernas skärningspunkter.

När gitterstaven, som följer bordets rörelse,
flyttar sig i förhållande till referensgittret, vilket är fast
i maskinstativet, vandrar skuggbanden och passerar
bakomliggande fotoceller. En förskjutning av en
linjebredd i gittret förskjuter skuggbanden en hel
period. Pulserna från dessa räknas i ett
riktnings-känsligt dekadiskt räkneverk, vars resultat för
kontroll jämförs med en parallellkopplad
ternärräkna-res resultat. Om skillnaden är mer än en puls
utlöses fellarm.

Maskinutrustningen passar för arbetsstycken med
flera hål av olika dimensioner som utgår från
samma plan på arbetsstycket. Fixturerna behöver ej
ha styrbussningar, utan har endast till uppgift att
lokalisera arbetsstycket till ett bestämt läge på
bordet. Borrmaskinens optimala partistorlek är 10—50
arbetsstycken. För större partier blir andra typer
av programstyrda maskiner mer lönsamma, då
deras längre riggningstider blir av mindre betydelse.

A Denell

Påvisande av små mängder klorfenoler
i vatten

Ogräsbekämpning med 2,4-diklorfenol medför ibland
inte önskade konsekvenser, såsom förorening av
vattentäkter. Redan små mängder klorfenoler ger
vattnet oangenäm smak.

Uppspårandet av föroreningskällan kan medföra
ett omfattande provtagnings- och analysarbete.
Gängse metoder att påvisa klorfenoler är dessutom rätt
arbetskrävande. Med en ny kolorimetrisk metod
förenklas analyserna samtidigt som känsligheten är hög.

Vattenprovet extraheras med petroleumeter,
försättes med en ammoniumhydroxid-fosfatbuffert
(pH = 8,0) och 4-aminoantipyrin. Vid
kolorimetre-ringen kan ned till 7 mg/m3 2,4-D påvisas. Den nya
metoden ger utslag för fenoler överhuvud taget men
kan göras specifik för parasubstituerade fenoler
(Chemical & Engineering News 8 jan. 1962 s. 43). HJ

1284 TEKNI.SK TIDSKRIFT 1962 H. 44

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/1314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free