Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 45 - Nya metoder - Lärarsituationen vid de tekniska gymnasierna, av Jöns Ehrenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
råda. Bristen beräknas 1965 uppgå till 5 000
gymnasieingenjörer. Enligt kalkylerna verkar
det dock som om bristen därefter skulle
minska, för att 1975 ha övergått i överskott. Varken
inom diskussionsgruppen eller i arbetsgruppen
har man dock varit så förmäten att man velat
räkna med ett överskott av tekniskt utbildad
arbetskraft vid denna tidpunkt. Man kan
endast konstatera att vi i dag ej har tillräckligt
säkra prognosmedel för att blicka 10 år fram
i tiden.
Skall den antagna utbyggnadstakten av de
tekniska gymnasierna kunna hållas kommer
dock att krävas ett årligt nytillskott av i
genomsnitt ett drygt 30-tal lärare i tekniska
ämnen. I rapporten framlägges ett flertal förslag,
som alla skall verka för att ställa de behövliga
lärarresurserna till de tekniska gymnasiernas
förfogande.
Förslagen
De förslag som framlägges i rapporten avses
verka enligt tre olika riktlinjer. Vissa av
åtgärderna syftar till att uppnå en ökad
examinationskapacitet vid de tekniska gymnasierna
utan att lärarkadern ökas i motsvarande mån.
Arbetsgruppen framhåller vidare att tillgången
på heltidsanställda lärare bör kunna ökas
genom en rad olika åtgärder. Slutligen föreslår
arbetsgruppen att anställningsförhållandena för
timlärare överses och ger anvisningar på vägar
som därvid bör följas.
Ökning av examinationskapaciteten
1 relation till lärarkadern
Beträffande examinationskapaciteten
konstaterar arbetsgruppen att det ej kan vara rationellt
att tillåta allt för små specialgrupper inom
gymnasieundervisningen. I en tid med
markerad lärarbrist måste man kräva viss
minimistorlek hos undervisningsgrupperna. I enlighet
härmed rekommenderar arbetsgruppen, att det
skall fordras minst åtta elever för att
specialisering skall ordnas i årskurs 2.
Enligt samma tankegångar rekommenderar
arbetsgruppen att man i fortsättningen ej
enbart kan rätta sig efter elevernas önskemål då
det gäller linjeval. Vid vissa gymnasier har
man redan i dag en viss dirigering för att
uppnå en från lärarhushållningssynpunkt
tillfredsställande fördelning. Arbetsgruppen föreslår,
att redan vid intagning i årskurs 1 den
kommande fördelningen på linjer beaktas och att,
om strukturrationaliseringen härigenom
underlättas, lägsta poängsumman för intagning ej
behöver vara densamma vid samtliga linjer
utan smärre variationer godtas.
Vidare föreslås att organisationen i årskurs
2 och 3 skall vidgas genom att man beaktar
möjligheterna att minska lärarbehovet i
relation till antalet undervisade elever. Detta kan
ske genom att man — i stället för att anordna
vissa samläsningskombinationer — utökar
antalet klasser och därmed examinationskapacite-
ten i de fall, då tillräckligt underlag för
fyll-nadsrekrytering till årskurs 2 finnes. Den här
nämnda fyllnadsrekryteringen beräknas ge
möjlighet för realstudenter, vuxenstuderande
och korrespondensstuderande att bli
studerande vid tekniskt gymnasium. För
realstudenter-nas del skall rekryteringen stimuleras genom
särskild information om denna studieväg och
genom att vissa prov ersättes med
stödundervisning. Man räknar dessutom med att
korrespondensinstituten och de statliga
vuxenläroverken skall hjälpa till att förbereda elever för
inträde i årskurs 2 i tekniska gymnasier.
Inom arbetsgruppen konstaterades att de
tekniska gymnasierna i dag helt saknar enhetliga
kursplaner. Även läroboksbeståndet befanns
vara mycket skiftande. Eftersom vi måste
räkna med att under de närmaste åren rekrytera
en stor mängd undervisningsovana lärare till
gymnasierna, måste det framstå som något
synnerligen önskvärt att de nya lärarna ges mesta
möjliga stöd i sitt arbete. Härvid
rekommenderar arbetsgruppen flera åtgärder. Man bör
sålunda på längre sikt sträva mot att göra
studiefordringarna vid de tekniska gymnasierna
enhetliga. Dessutom bör Överstyrelsen för
Yrkesutbildning snarast se över läroboksbeståndet
och produktionen av läroböcker och
kompendier i syfte att göra kurslitteraturen mer
enhetlig och kvalitativt bättre. Genom
överstyrelsens försorg bör ordnas introduktionskurser
för nya lärare, främst avsedda för dem som
saknar pedagogisk erfarenhet och närmare
kännedom om det tekniska gymnasiets
undervisningsformer och mål.
Ökad tillgång på heltidsanställda lärare
Under arbetet inom diskussionsgruppen
framlade professor Borg en principskiss
beträffande uppläggningen av en treårig lärarutbildning
förlagd till de tekniska högskolorna.
Lärarutbildningen, som avses ge behörighet till
adjunktstjänst, skall ej omfatta lika många ämnen
som civilingenjörsutbildningen. Utbildningen
skall i fyra alternativa kombinationer ansluta
till den grundläggande teoretiska utbildningen
för civilingenjörer vid avdelningarna F, M, E
och V. De mer teoretiska ämnen som
härigenom skulle täckas upptar ungefär en tredjedel
eller mer av det totala timantalet vid ett
tekniskt gymnasium.
Kraven på praktik skulle för den nya
lärarkategorin kunna sättas lägre än vad som nu
regelmässigt fordras för behörighet till
lärartjänst i tekniskt ämne. För att vinna
lektorskompetens skulle lärarna med treårig
utbildning få möjlighet att avlägga filosofie
licentiatexamen i något av sina ämnen. Arbetsgruppen,
som haft vissa förberedande kontakter med
Gymnasieutredningen i ärendet,
rekommenderar att förslaget vidarebearbetas inom denna.
Gymnasieutredningen bör snarast framlägga
därav påkallade förslag.
Arbetsgruppen fann vid sitt studium av de
tekniska gymnasiernas arbetsformer dels att
1286 TEKNI.SK TIDSKRIFT 1962 H. 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
