Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 46 - Driftkontroll och processreglering i Oxelösunds Järnverk, av Nils Axelsson och Stig Mårtensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3.
Kontrollrummet vid
masugn 4.
Fig. 4. Mät- och [-regleringsutrustningen-]
{+regleringsutrust-
ningen+} vid en
Kaldo-ugn.
dan den tredje är kopplad för förvärmning av
blästerluften ("urladdning"). Under
laddningen får eldningen ej vara så kraftig, att
infodringen av eldfast tegel skadas. De heta
förbränningsgaserna strömmar från brännarna
nedtill i Cowper-apparatens brännarschakt till
kupolen, där de vänder och går nedåt genom
tegelfyllningen. Kupolen, som träffas av de
hetaste gaserna, är mest utsatt för skador.
Temperaturen vid kupolen får därför över en
regulator styra gastillförseln till brännarna.
Regleringsdonet är inställt, så att den tillåtliga
maximitemperaturen vid kupolen ej överskrids,
fig. 1.
Kurvorna i—3 (fig. 2) anger vid laddning
temperaturerna i varmapparaternas kupoler
och vid urladdning utgående
blästerlufttempe-ratur. Kurvorna 4—6 anger vid laddning
temperaturen hos från varmapparaterna avgående
rökgas och vid urladdning den ingående luf-
Kylvarten Ull lansarna
Kg/vattentryck
Korriqeringsdon för tryck och temperatur
tens temperatur. Kurvan 7 anger blästerluftens
temperatur vid formorna.
Av diagrammet framgår att omkoppling skett
kl. 22.30, 2.30 och 5.15. Temperaturerna vid
kupolerna i varmapparaterna (kurvorna i—3)
har varit ca 1 150°C och
variationsamplituder-na ca 25°G. Laddningens förlopp kan följas på
kurvorna 4—6. Vid laddningens början är
temperaturen ca 100°C och vid dess slut ca 300°C.
Vid urladdningen får blästerluftens
temperatur, mätt i kupolen, sjunka till ca 1 000°C,
innan omkoppling sker. Detta betyder, att
blästerluftens temperatur vid utloppet ur
Cowper-apparaten varierar mellan 1 000 och 1 150°C.
Eftersom masugnen går bäst, om blästerns
temperatur är konstant, blandas den från
Cowper-apparaterna kommande blästerluften med en
reglerad mängd kalluft. Därigenom kan
blästertemperaturen vid formorna, kurva 7, fig. 2,
hållas mycket jämn.
En särskild skrivare registrerar
temperaturerna i masugnens fyra gasuttag, fig. 1. De fyra
kurvorna på denna skrivare sammanfaller
nästan om masugnen går jämnt, men skils från
varandra vid valvbildning i schaktet, som
påverkar gasfördelningen.
Den i hyttan alstrade masugnsgasen håller i
regel någon procent väte, som härrör från
fuktigheten i blästerluft och beskickning.
Normalt uppvisar halten väte endast små och
långsamma variationer. Vid läckning i någon av de
16 vattenkylda formorna ökas halten väte i
masugnsgasen snabbt. En mätning av vätehalten
är därför en utmärkt läckningskontroll.
För utjämning av variationerna i
produktionen och förbrukningen av masugnsgas ifinns en
gasklocka på 10 000 m3. överskottet på
masugnsgas bränns i en gasfackla. Gastillförseln
till denna regleras efter gasklockans nivå. Vid
stigande nivå avleds mera gas till facklan, vid
sjunkande nivå mindre.
Distributionen av masugnsgas kan följas från
hyttans kontrollrum, fig. 3. Gasförbrukningen
vid de större förbrukningsställena registreras
av skrivare.
Kaldo-ugnarna
Vid Kaldo-ugnarna mäts och regleras bl.a.
syrgastillförseln och kylningen av lansar och
gashuvar, fig. 4. För färskningen har ugnens
rotationshastighet stor betydelse. Sänkt hastighet
medför lägre reaktionshastighet, medan högre
rotationshastighet medför kraftigare kok och
ökad koloxidbildning. Rotationshastigheten
anges därför av visande instrument på ugnarnas
manöver pulpeter.
Avgasens temperatur är en värdefull
indikator på färskningens förlopp. Av den kan man
sluta sig till vilket ämne som förbränns i
av-läsningsögonblicket.
Syrgasen för färskningen levereras från
syr-gasverket med ett tryck av 10—16 kp/cm2.
Gasflödet kontrolleras genom
strypflänsmät-ning. Flänsen är av syrafast stål och
ringkammaren av koppar. Mätningen korrigeras med
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 46 1305
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
