- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1871-1895 Extrahäfte mars 1896 /
2

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett 25-års jubileum - Teknisk Tidskrift, dess grundande och utveckling under åren 1871—95

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Och hvilka omhvälfningar, kännbara ända ned i det
hvardagliga lifvet, har ej den lilla tingest, som kallas telefon,
åstadkommit?

En fråga, som för 25 år sedan af många sakkunnige
besvarades med nej, nämligen: Äger vårt land någon kemisk
industri? måste nu förvisso besvaras med ett obetingadt ja.
Den af alla vetenskaper naturen närmast inpå lifvet
kommande, kemien, har för öfrigt under kvartsseklet så
omgestaltats och lagt så många nya områden under sitt
herravälde, att den i många delar blifvit hardt när oigenkänlig.
Nu synthetiseras i kemiska fabriker med lätthet ämnen, som
förr ansågos kunna uppstå allenast i samband med det
mystiska begreppet lif, elementgrupper sammansmidas på fullt
systematiskt sätt, tills hvarje atom intagit den åt densamma
anvisade platsen i den nya molekylens rationela byggnad:
med samma lätthet analyseras förr oförklarliga komplexer;
bryggor hafva slagits till närstående vetenskaper, och äro i
detta hänseende den moderna elektrokemiens redan vunna
resultat i hög grad lofvande för framtiden.

Jordens innandöme har aftvingats sina fördolda skatter
på rationelare sätt; den svenska bergshandteringens urgamla
anor hafva säkerligen till fyllest häfdats, och många nya
löftesrika företag hafva på detta område sett dagen. Af största
betydelse har i samband härmed varit den svenska
sprängämnesteknikens rekordslående utveckling.

I sanning, teknisk vetenskap och teknisk id hafva under
kvartsseklet gått sin bana fram såsom naturkrafternas
utforskare och blifvande behärskare med större framgång och
med mera positiva resultat än någonsin tillförene.

Utvecklingen å alla dessa områden har Teknisk
Tidskrift sökt följa, steg för steg, alltjämt med sträfvan att fylla
sin uppgift att uträtta ett gagnerikt arbete på den tekniska
odlingens omfattande fält.

Arbete och uppoffringar hafva varit nödvändiga
förutsättningar för utgifvandet och bibehållandet af Teknisk
Tidskrift under denna tid, ty den läsekrets, som en teknisk
tidskrift i vårt land kan påräkna, är jämförelsevis begränsad.
Arbetet och uppoffringarna hafva följts af framgång, och
denna framgång manar till fortsatt arbete samt inger
förhoppning om en allt jämt fortgående utveckling, under
förutsättning dock att Tidskriften fortfarande får påräkna ett
verksamt understöd från dem, som, vare sig i vetenskapligt,
konstnärligt eller praktiskt hänseende verka till industriens och
byggnadskonstens gagn.

Vid ett tillfälle som detta vilja vi slutligen uttala ett
varmt tack till alla, som medverkat till det nu afslutade
kvartssekelsarbetet, inom redaktion, medarbetarekrets, expedition
och tryckerier. Och ett lika varmt tack till den publik, hvars
välvilja möjliggjort företaget, och på hvilken fortfarande måste
byggas för framtida arbete!


                                                Redaktionen.

Teknisk Tidskrift,

dess grundande och utveckling under åren 1871—95.




År 1870, den 3 december, utsändes profnummer
till Illustrerad Teknisk Tidning, som var
upphofvet till nuv. Teknisk Tidskrift.

Tidningen utkom från och med 1871 med ett
8-sidigt, illustreradt nummer i veckan och hade till uppgift
att vara ett billigt, tidsenligt organ för landets industri- och
näringsidkare, i hvilket »genom populära afhandlingar skulle
framhållas vikten och nödvändigheten af att inom
industriens alla grenar göra den naturvetenskapliga bildningen
gällande samt att där tillämpa och söka tillfredsställa
konstens fordringar».

Tidningen grundades af civilingeniör Wilhelm
Hoffstedt
, dess redaktör, samt förlades af framlidne
boktryckaren A. L. Norman.

Illustrationerna i texten utfördes dels i träsnitt, dels i
det då här i landet för första gången tillämpade
reproduktionssättet »zinkokemitypi» af Fritz Meyer & C:o, nu
allmänt kändt under benämningen »zinketsning». En och
annan litografierad plansch förekom äfven.

Tidningen hade redan första året statsunderstöd, 1,200 kr.

I april månad 1872 förändrades tidningen till Teknisk
Tidskrift,
hvilken benämning den alltsedan bibehållit. Den
utkom då med ett häfte i månaden om 24 sidor text och
minst 2 litograferade planscher.

Ändringen föranleddes af ekonomiska skäl, i det att
omkostnaderna måste väsentligen nedbringas, om ett
fortsatt utgifvande ur berörda hänsyn skulle varda möjligt.

Samtidigt öfvertogs förläggareskapet af tidskriften af dess
fortvarande redaktör, W. Hoffstedt.

Planen var hufvudsakligen densamma, men egnades
under den nya formen Ökad uppmärksamhet åt
byggnadskonsten, som från och med 1872 saknade sitt eget organ,
i det att då »Nordisk tidskrift för byggnadskonst och slöjd
m. m.» upphörde att utkomma.

I denna form och efter denna plan utgafs tidskriften
under 7 år eller till och med 1878 samt åtnjöt under tiden
statsunderstöd af 1,600 à 2,000 kr. årligen.

*     *
*



Vid 1877 års teknologmöte framhölls bland annat
önskvärdheten af, »att de från Tekniska Högskolan
utexaminerade eleverna öfverenskommo om någon bestämd
tidskrift, hvari de, då så ansågs nödigt eller önskvärdt, voro
i tillfälle att uttala sina åsikter i frågor af gemensamt
intresse samt att meddela praktiska rön etc.», hvarjämte
uttalades den förhoppningen, att Teknologföreningen (då
varande Föreningen T. I.) måtte vidtaga åtgärder för detta
önskemåls realiserande.

Teknologföreningens styrelse tog fasta på dessa
uttalanden, därtill äfven föranledd af den inom föreningen ofta
till uttryck komna och länge närda förhoppningen, att
föreningen måtte erhålla sitt eget litterära organ, hvarigenom
ej blott sambandet mellan de å skilda orter spridda
medlemmarne kunde på ett effektivt sätt underhållas, utan
äfven genom dessa och andra för saken intresserades krafter
föreningen kunde verka för en af sina uppgifter »att till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/25ar1896/0003.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free