- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro /
16

(1871-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

ERIK AU G. FORSBERG

kraften, men annorlunda var det förr i världen. Man var van vid att tekniken gick
framåt, maskiner förbättrades, järnbanor byggdes o. s. v., men att vetenskapen kunde
tillföra tekniken helt nya uppslag, som möjliggjorde det som omöjligt ansedda, det
verkade snart sagt förvirrande. Författaren till dessa rader har framför sig ett litet
häfte, efter franska källor tryckt i Stockholm år 1853. I detsamma beskrives den
elektriska telegrafen och berättas bl. a., vilket uppseende det kort förut väckt i Eng*
land, då en brottsling häktats med tillhjälp av densamma. Men mest karakteristiskt
är kanske det sätt, på vilket en beskrivning över den stora telegrafstationen i London
avslutas. Där läses ordagrant: »Dessutom sitter över porten till byggnaden ett ur,
vars rörelse även åstadkommes av elektricitet: visarna drivas nämligen av strömmen
från en helt liten stapel. Om kompaniet även upplyste byggnaden med elektriskt
ljus i stället för gas, skulle således etablissementet vara fullständigt i sitt slag.»

Telegrafen, den nya tidens förelöpare, fick dock ej alltför snart några betydelse*
fullare efterföljare. Framåtskridandet på den nya vägen gick till en början ganska lång*
samt. Det dröjde flera årtionden efter den elektriska telegrafens framträdande,innan några
andra betydelsefulla resultat av det naturvetenskapliga arbetet visade sig på det tek*
niska området, och ej förrän på 1870*talet kan man säga, att den vetenskapliga tek*
niken på allvar kom i gång. Men sedan detta en gång skett, fortgick utvecklingen
i allt snabbare tempo. Själva tillämpandet av den vetenskapliga metoden på tekniska
problem blev av den mest epokgörande betydelse, och av ej mindre genomgripande
beskaffenhet blevo de talrika nya naturvetenskapliga upptäckter, som visade sig vara
tillämpliga inom tekniken.

Vad först det gamla energiproblemet beträffar, kom detsamma snart i ett helt nytt
läge. Ångmaskinen, som i hundra år så godt som enväldigt behärskat kraftmarknaden,
så snart det ej varit fråga om anläggningar i omedelbar närhet av lätt bebygg*
bara vattenfall, fick konkurrenter. Förbränningsmotorerna gjorde sitt intåg, visserligen
i början ej som egentliga medtävlare till ångmaskinen, utan mera för att fylla det
kraftbehov, för vilket ångmaskinen ej var väl anpassbar, men snart trängde de även
in på den gamla envåldshärskarens område. Den elektriska kraftfördelningens och
överföringens problem löstes, och vattenfallens energimassor gjordes tillgängliga för
de flesta stillastående och ett flertal rörliga användningsområden. Ja, t. o. m. inom
ångans eget rike skedde en palatsrevolution, då ångturbinen — denna ångmaskinens
första leksaksmässiga förelöpare — framträdde och hastigt undanträngde den gamla
maskinen från flera av dess största och viktigaste användningsfält. Vill man se, vad
vetenskap och teknik tillsammans förmå, torde man knappast kunna få ett bättre
exempel än om man jämför Herons ångkula eller Brancas pillerstamp med en ång*
turbin från en av nutidens stora centralstationer eller ångfartyg.

Genom revolutionen på energialstringens område ställdes betydligt större kraft*
belopp till industriens förfogande än förut varit möjligt, och detta var även i hög
grad av behovet påkallat. Den utveckling, som tekniken på olika områden under*
gått, karakteriserades nämligen av en allt mera ökad osläcklig törst efter energi. Den
mekaniska energien erövrade allt flera fält, och på varje fält blev behovet allt större.
Konsumtionsbehoven stego allt efter som möjligheter skapades att tillfredsställa dem.
På kommunikationsmedlen till lands och vatten ställdes allt större krav. Järnvägs*
tågens och fartygens antal, storlek och hastighet ökades. Den »självgående» landsvägs*
vagnen — denna urgamla dröm — blev verklighet och tog form i den moderna automo*
bilen. Flygproblemet — denna om möjligt ännu äldre fantasi — löstes. Det elektriska
ljuset infördes i praktiken och möjliggjorde belysningseffekter, som förr skulle ha
ansetts fantastiska, men vid vilka man endast alltför snart vande sig, så att de nu synas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/50ar1920/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free