- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro /
19

(1871-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MEKANISK INDUSTRI

19

Lösningen av småkraftproblemet kom genom förbränningsmotorns införande. Den
första praktiskt användbara maskin av detta slag var Lenoirs gasmaskin, som infördes
i marknaden 1860. Maskinen var dubbelverkande samt försedd med elektrisk tänd»
ning och vattenkylning. Aven vatteninsprutning i cylindern infördes snart. Under
tiden närmast efter sitt framträdande spelade denna maskin en ganska betydande
roll trots den stora gasförbrukningen av ung. 3 ma gas per hkt och diverse tekniska
ofullkomligheter. Det är synnerligen intressant att se, huru i och med maskinen i
fråga på en gång framträdde åtskilliga av de konstruktioner, som äro utmärkande
även för vår tids förbränningsmotorer, och man måsta skänka all beundran åt det
synnerligen framstående pioniärarbete, maskinen representerar.

Sju år senare framträdde Ottos första gasmaskin, som betecknar ett mycket stort
steg framåt. Densamma hade vertikal, upptill öppen cylinder. Den tunga kolven
kastades vid explosionen fritt uppåt med stor hastighet, därvid förtunnande gas*
blandningen, till dess den levande kraften var förbrukad. Under inflytandet
av-tyngden och det yttre lufttrycket i förening sjönk därefter kolven ned, varvid den»
samma genom en spärrinrättning medbringade axeln i rörelsen. Hastighetsregleringen
skedde på det sätt, att explosionen ej inträdde förrän hastigheten nedgått till ett visst
värde, alltså samma princip som ännu i många fall användes. Den mekaniska an*
ordningen var ju synnerligen originell, men tämligen äventyrlig. Maskinens gång
var bullrande och vissa delar utsatta för stark slitning. En stor förtjänst hade emel»
lertid den Ottoska maskinen, nämligen en synnerligen låg bränsleförbrukning. Re»
dan den första vid utställningen i Paris förevisade maskinen av endast x/* hk effekt
visade en gasförbrukning av blott 0,8 ms pr hkt, ett resultat som våra dagars gas*
maskiner av motsvarande storlek ej torde överträffa. På grund av denna fördelak»
tiga egenskap vann maskinen en ganska stor spridning och bidrog att hos allmän»
heten skapa förtroende för gasmaskinerna.

Ungefär tio år efter den första Ottoska maskinens framträdande infördes genom
samma uppfinnare den konstruktion, som betecknar förbränningsmaskinernas verk»
liga genombrott, nämligen fyrtaktsmotorn. Oaktat gasförbrukningen vid dessa ma»
skiner, åtminstone de mindre storlekarna, ej var lika fördelaktig som vid den äldre
konstruktionen, voro de på grund av sina goda mekaniska egenskaper vida mera
praktiska och utträngde snabbt alla andra typer ur marknaden. Nu var en verklig
lösning av småkraftproblemet funnen, dock med den begränsning, att maskinen tyd»
ligen var bunden vid förekomsten av ett gasverk. Det torde vara i var mans minne,
hur på 80» och 90»talen gasmaskinen suveränt härskade inom den mindre industrien
och ofta fann användning även för ganska stor drift. Under 90*talet upplystes Tek»
niska Högskolans lokaler medelst en gasmotordriven elektrisk central; Aktiebolaget
Separators verkstäder drevos av en 100 hk gasmotor i parallelldrift med en ång»
maskin, andra exempel att förtiga.

När gasmaskinen visat sig vara en sådan verkligt god motor, var det naturligt,
att man skulle söka tillgodogöra densamma för större drift och även göra den obe*
roende av städernas gasverk, vartill två möjligheter erbjödo sig. Man kunde näm»
ligen dels söka utbilda privata gasverk för förgasning av fasta bränslen och dels
övergå till användning av flytande bränsle. Efter båda linjerna gick utvecklingen
fram, och i båda fallen erhöllos viktiga resultat, ehuru de senare åtminstone tills
vidare äro de ojämförligt betydelsefullaste.

För förgasning av fasta bränslen erbjöd sig självfallet generatorn, som inom den
metallurgiska industrien redan erhållit en hög grad av fulländning. Gasgeneratorerna
för motordrift utbildades efter två olika system, nämligen för tryckgas och suggas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/50ar1920/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free